Hoppa till innehÄllet

Gamla Göta landsvÀg

FrÄn Wikipedia

Göta landsvÀg mellan Stockholm och SödertÀlje pÄ Generalstabskartan frÄn 1873. Den prickade delen visar strÀckningen efter 1633 via en ny bro över FittjanÀset.

Gamla Göta landsvĂ€g (eller Göta landsvĂ€g) var en medeltida fĂ€rdvĂ€g som gick frĂ„n Stockholm över Södertörn mot Götaland. Innan Stockholm grundades fanns hĂ€r den forntida TingsvĂ€gen som ledde till Svartlöten, dĂ€r ting hölls varje vĂ„r och höst. Sedan Stockholm grundats pĂ„ 1250-talet infogades den gamla tingsvĂ€gen i den allmĂ€nna tillfartsvĂ€gen till staden och kom med tiden att kallas Göta landsvĂ€g.[1] VĂ€gen Ă€r första gĂ„ngen omnĂ€mnd i Stockholms stads jordebok frĂ„n Ă„r 1494.[2] Göta landsvĂ€g miste sin betydelse som huvudfĂ€rdvĂ€g under senare delen av 1600-talet, nĂ€r den "Nya landsvĂ€gen" – numera Gamla SödertĂ€ljevĂ€gen – över Hornstull kom till.

VĂ€gstrĂ€ckningen Ă€r numera till största del försvunnen, utplĂ„nad av moderna vĂ€gar och bebyggelse. Över ÅrstafĂ€ltet gĂ„r en bevarad del som Ă€r klassad som fornminne med RAÄ-nummer BrĂ€nnkyrka 34:1.[3]

Historisk strÀckning

[redigera | redigera wikitext]
Stockholm Är 1642, dÄ Göta landsvÀg var enda landsvÀgen söderut.

För den som pÄ 1500-talet skulle fÀrdas landvÀgen söderut frÄn Stockholm, var Göta landsvÀg det enda alternativet. VÀgen har anor Ätminstone frÄn medeltiden. Förmodligen var den redan upptrampad pÄ bronsÄldern eller Ànnu tidigare.[4]

FrĂ„n Slottet Tre Kronor gick den söderut genom Gamla stan via dagens VĂ€sterlĂ„nggatan till Söderport. Sedan följde den Götgatan över Åsön – dagens Södermalm – till Skanstull. Före Skanstull gjorde vĂ€gen en svĂ€ng österut eftersom sjön Fatburen och ett stort trĂ€skomrĂ„de bredde ut sig mitt pĂ„ Åsön. Fatburen fanns kvar Ă€nda fram till 1859, dĂ„ den fylldes igen för att ge plats Ă„t Södra station. Vid 1600-talets mitt kallades Götgatan Göthegathon. Namnet anknöt till ett redan existerade vĂ€gnamn, Götha vĂ€gen som "fordom varit vĂ€gen till Telge /.../ sĂ„som ledande till Götha Rike"[5].

Fram till mitten av 1920-talet, innan Hammarbykanalen anlades, gick landsvĂ€gen över nĂ€set vid Skanstull. VĂ€gen gick nere i dalgĂ„ngen ungefĂ€r i nivĂ„ med nuvarande slusskajen för Hammarbyslussen. PĂ„ den tiden fanns hĂ€r en liten bro över den bĂ€ck som rann till Årstaviken frĂ„n Hammarby sjö. PĂ„ 1640-talet anlades hĂ€r Söder skans som var en befĂ€stningsanlĂ€ggning mellan MĂ€laren och Hammarby sjö. De sista resterna revs i mitten av 1920-talet.[6]

FrÄn Stockholms slott mot norr gick vÀgens förlÀngning via dagens Drottninggatan och Norrtullsgatan i riktning mot Gamla Uppsala respektive Enköping.[4] Det Àr dagens UppsalavÀgen och EnköpingsvÀgen.

Göta landsvĂ€g genom Johanneshov, Enskede gĂ„rd och Årsta

[redigera | redigera wikitext]
LandsvÀgen med Skanstull i bakgrunden, 1780.

Söder om Skanstull delade sig vÀgen dels i Dalarö vÀgen (nuvarande Gamla DalarövÀgen) mot sydost och dels i Götha vÀgen mot sydvÀst. PÄ Werner von Rosenfeldts karta över Stockholm frÄn 1702 har namnet bytts till Södermannalandt WÀgen[7]. VÀgen gick uppför den branta Skansbacken, passerade strax söder om nuvarande Skanskvarn och följde ungefÀr nuvarande JohanneshovsvÀgens strÀckning. FrÄn Skanskvarn gick den över den plats dÀr VÀrmdö gymnasium ligger. DÀr GullmarsvÀgen nu korsar JohanneshovsvÀgen gick den in i nuvarande Grynkvarnsparken söderut. Vid Bolidenplan finns Ànnu en liten bit av vÀgen kvar. Fram till början av 1900-talet fanns hÀr en krog som kallades Linde, ursprungligen ett torp under storgodset Enskede gÄrd.[8]

Efter Linde gick vĂ€gen lĂ€ngs nuvarande LindetorpsvĂ€gen Ă„t sydvĂ€st. DĂ€r den vĂ€gen slutar finns idag en cykel- och gĂ„ngvĂ€g kantad av flera gamla ekar. I höjd med TvĂ€rbanans nutida hĂ„llplats svĂ€ngde vĂ€gen nĂ„got. Den nutida JohanneshovsvĂ€gen slutar vid Mejeribacken, men Göta landsvĂ€g svĂ€ngde vĂ€sterut nĂ„gra hundra meter in pĂ„ nuvarande ÅrstavĂ€gen. I höjd med dagens BrĂ„viksvĂ€gen svĂ€ngde vĂ€gen 90 grader, en svĂ€ng som i folkmun kallades Snurrom eller Snörom[9]. HĂ€r finns en vĂ€gbank med stenskoning Ă€nnu kvar.[10] VĂ€gen passerade torpet VĂ€stĂ€nda och kom ner i ett lĂ€ge dĂ€r TvĂ€rbanan nu korsar. HĂ€r lĂ„g Valla gĂ„rds marker eller Valla gĂ€rdet (ÅrstafĂ€ltet).[11]

Bilder

Göta landsvĂ€g över ÅrstafĂ€ltet och genom Östberga och Örby slott

[redigera | redigera wikitext]
Valla gÄrds Àgor 1693.

Endast pĂ„ ett fĂ„tal stĂ€llen, som vid Flottsbro och Alby samt pĂ„ ÅrstafĂ€ltet finns spĂ„r av vĂ€gen kvar, dĂ€r strĂ€ckningen över ÅrstafĂ€ltet kan anses vara den förnĂ€mligaste[12]. PĂ„ ÅrstafĂ€ltet Ă€r ca 730 meter av vĂ€gen bevarad i sitt ursprungliga skick, hĂ€r Ă€r den 3,5 till 5,0 meter bred med en cirka 0,5 meter hög vĂ€gbank. UngefĂ€r mitt pĂ„ fĂ€ltet svĂ€ngde landvĂ€gen i en stor kurva genom Valla gĂ„rds marker. Den svĂ€ngen kan fortfarande anas, men Valla existerar inte lĂ€ngre.

I ramen för en upprustning av ÅrstafĂ€ltet restaurerades vĂ€gen 1998 och över Valla Ă„ rekonstruerades en stenvalvbro i kallmurad grĂ„sten, med Albybron som förebild. Vid samma tillfĂ€lle röjdes och grusades landsvĂ€gen. Arbetet bekostades av Gatu- och Fastighetskontoret.[12]

Söder om ÅrstafĂ€ltet, genom stadsdelarna Östberga och Örby Slott, löper den ungefĂ€rliga Ă€ldre vĂ€gstrĂ€ckningen utmed gĂ„ng- och cykelvĂ€gar samt lĂ€ngs dagens GötalandsvĂ€gen. HĂ€r finns Ă€ven ett vĂ€gmĂ€rke som enligt RiksantikvarieĂ€mbetets dokumentation frĂ„n 1990 kan vara en vĂ€ghĂ„llningssten eller möjligen ett grĂ€nsmĂ€rke. Texten lyder "ÖRBY No 6" och Ă€r ristad direkt i en berghĂ€ll vid Östbergabackarnas södra slinga.[13] Ett hundratal meter lĂ€ngre vĂ€sterut passerade landsvĂ€gen Kvarnbacken med Örby kvarn som hörde till Örby slott. Kvarnen Ă€r numera försvunnen men mjölnarbostaden finns kvar, ombyggd till privatvilla.[14]

Under 1700- och 1800-talen, dĂ„ trafiken söderut frĂ„n Stockholm hade flyttats över till den Nya landsvĂ€gen via Hornstull, kallades vĂ€gstrĂ€ckningen över ÅrstafĂ€ltet "KyrkvĂ€gen" eftersom den ledde till BrĂ€nnkyrka kyrka. En av de mĂ„nga som pĂ„ söndagarna fĂ€rdades denna vĂ€g för att besöka gudstjĂ€nsten var MĂ€rta Helena Reenstierna, kallad Årstafrun.

Fram till Ă„r 2035 skall de norra delarna av ÅrstafĂ€ltet bebyggas med en ny stadsdel. Göta landsvĂ€g kommer dock att kvarstĂ„ helt orörd i sitt nuvarande lĂ€ge över fĂ€ltet. DĂ€r Göta landsvĂ€g möter den planerade nya bebyggelsen fortsĂ€tter den som en esplanad som föreslĂ„s fĂ„r namnet Göta landsvĂ€gs esplanad.[15]

Bilder

Göta landsvĂ€g frĂ„n Örby slott via Älvsjö till Flottsbro

[redigera | redigera wikitext]

VĂ€gen fortsatte söderut förbi BrĂ€nnkyrka kyrka och vidare via Solberga genom Älvsjö och ner till SnĂ€ttringe. Strax vĂ€ster om BrĂ€nnkyrka kyrka lĂ„g Lerkrogen dĂ€r en krogrörelse startades redan under 1600-talet (byggnaden Ă€r flyttad till Älvsjö centrum).[16]

Den gamla vÀgstrÀckningen följer dagens gÄng- och cykelvÀgar samt gator och mindre vÀgar och Àr cirka 5 700 meter lÄng.[17] Vid LÄngsjöns östra sida fanns en besvÀrlig backe, som i nÄgra serpentiner, likt en korkskruv, ledde ner till LÄngsjöns dalgÄng. VÀgen Korkskruven pÄminner Àn idag om detta.

Sedan följde vÀgen en bit pÄ nuvarande Gamla StockholmsvÀgen förbi sjön Gömmaren, sedan genom Glömsta till Flottsbro. HÀr var det smalaste sundet över dagens Albysjön/Tullingesjön och hÀr fanns en flottbro. VattennivÄn var pÄ grund av landhöjningen betydligt högre pÄ medeltiden. Söderut fortsatte vÀgen via dagens Alby, Botkyrka kommun och Salems kommun till SödertÀlje, genom Södermanland och mot Götaland.[4].

Göta landsvÀg vid Flottsbro

[redigera | redigera wikitext]
Glömstastenen

Innan Göta landsvĂ€g nĂ„dde fram till Flottsbro passerade den Glömstadalen vid dagens GlömstavĂ€gen.[18] Vid slutet av vikingatiden fanns hĂ€r redan en vĂ€g och en bro över den dĂ„ vattenförande Glömstadalen. Glömstastenens runinskrift berĂ€ttar att “Sverker lĂ€t göra bron efter Ärengunn, (sin) /goda/ moder".[19]

VÀgen kallas hÀr i gamla urkunder Àven för TingsvÀgen eftersom den ledde mot tingsplatsen vid Swarta lööth (Svartlöten) som var belÀgen vid nuvarande trafikplats Hallunda[20] i Botkyrka kommun och gav namnet Ät Svartlösa hÀrad.[1]

PĂ„ bĂ„da sidor om sundet vid Flottsbro mellan Tullingesjön och Albysjön finns nĂ„gra hundratal meter av landsvĂ€gen bevarad. Trafiken pĂ„ denna vĂ€g kan dock inte ha haft nĂ„gon större omfattning rĂ€knat med dagens mĂ„tt. Man har rĂ€knat ut att cirka 800 vĂ€gfarande Ă„rligen[21] passerade över flottbron vid sundet (2007 var det ca 90 000 fordon/dygn som passerade Kungens kurva i bĂ„da riktningar enligt vĂ€gverket). År 1568 förde Erik XIV sin styrka över flottbron (nuvarande Flottsbrokanalen) söderut för att möta sina upproriska bröder, varvid Eriks ryttare lyckades slĂ„ tillbaka anfallet. Slaget stod vid Botkyrka kyrka. PĂ„ midsommarafton 1634 passerade ett stort och högtidligt begravningstĂ„g förbi dĂ€r. Det var Gustav II Adolfs stoft som fördes frĂ„n Nyköpings slott till den sista vilan i Riddarholmskyrkan. DĂ€rför har en modern vĂ€g med samma strĂ€ckning som landsvĂ€gen fĂ„tt namnet SjĂ€ttenovembervĂ€gen. PĂ„ hösten 1654 reste Drottningen Kristina till Rom; hennes första etapp gick förbi denna plats innan hon tog in pĂ„ Alby Krog för natten.[22]

I mitten av 1600-talet ansÄg man att vÀgen var för dÄlig och inte tillrÀckligt stÄndsmÀssig för Stormaktssverige. Resande började Àven anvÀnda bredare vagnar som drogs av flera hÀstar. StrÀckningen via den besvÀrliga flottbron Àndrades och sedan 1663 gick vÀgen lite lÀngre norrut via en ny bro över FittjanÀset istÀllet. Den gamla strÀckningen nyttjades Àven efter 1663, men i allt mindre omfattning. Nu tog Fittja gÄrd över de uppgifter som tidigare Àgde rum pÄ krogen i Alby. Bland annat byggdes ett vÀrdshus intill gÄrden, en skjutsstation och ett tingshus. 1667 blev Fittja gÄrd Àven ett posthemman med sex postiljoner och tolv hÀstar med eget stall.[23] Den gamla Grundels krog i Alby tvingades slÄ igen för att den inte fick nÄgra besökare lÀngre.[24]

Bilder

Göta landsvÀg genom Botkyrka kommun

[redigera | redigera wikitext]

Efter Flottsbro och Albysjön förde vÀgen rakt vÀsterut genom nuvarande bostadsomrÄdet Alby i Botkyrka kommun. Parallellt med HÄgelbyleden finns cirka 550 meter lÄng strÀcka av Göta landsvÀgs ursprungliga förlopp, frÄn tiden innan bron vid Fittja tillkom.[25] VÀgen Àr hÀr mellan 4,5 och 6,0 meter bred och har en 0,3 till 1,3 meter hög vÀgbank, den passerar Albykistan och nÄgra urÄldriga ekar, varav tvÄ Àr markerade som naturminnen. Den ena eken har en stamomkrets pÄ 575 centimeter och den andra 795 centimeter som Àr dÀrmed Stockholms lÀns sjÀtte största naturminnestrÀd.[26]

PĂ„ vĂ€stra sidan om HĂ„gelbyleden och i norra delen av Eriksbergs industriomrĂ„de finns förebilden till stenvalvsbron pĂ„ ÅrstafĂ€ltet; innan 1890-talet var det en enklare trĂ€bro. Lite lĂ€ngre norrut passerade Göta landsvĂ€g rakt över Kumla gĂ„rds tomt. Kumla gĂ„rd revs i slutet av 1960-talet. PĂ„ platsen finns numera en byggmarknad och motorvĂ€gen E4/E20.[27]

Norr om Kumla gÄrd svÀngde Göta landsvÀg mot vÀst och följde dagens Sankt Botvids vÀg.[28] I höjd med Botkyrka kyrka hade resenÀren kommit ungefÀr halvvÀgs mellan Stockholm och SödertÀlje, och det var oftast Àven den första dagsetappen pÄ resan. Att resa pÄ medeltiden gick inte sÀrskilt fort. VÀdrets makter och vÀgens kvalitet avgjorde hur lÄngt man kom och att sitta tre till fyra timmar i en skakig droska kunde rÀcka.

Bilder

Göta landsvÀg genom Salems kommun

[redigera | redigera wikitext]
Söderbystenen

Norr om E4:an Àr bara den nutida vÀgstrÀckningen kvar, den leder förbi sjön Aspen samt öster och söder om Bornsjön. Fram till 1950-talet var detta Àven gamla Riksettans strÀckning, sedan tog motorvÀgen E4 över trafiken och tingsplatsen Swarta lööth försvann under Hallunda trafikplats.

Vid Bornsjön ligger Salems kyrka frÄn 1100-talet och Bergaholm samt Söderby fornminnesomrÄde med talrika fornlÀmningar. Vid Bornsjöns sydöstra vik, inte lÄngt frÄn Salems kyrka, finns Söderbystenen och Oxelbystenen kvar pÄ sina ursprungliga platser och pÄminner om att det fanns hÀr en viktig forntida vÀgförbindelse som pÄ den tiden mera liknade en ridstig eller hÄlvÀg.[29]

Inte lÄngt frÄn Söderbystenen, pÄ andra sidan landsvÀgen, finns Botvids kÀlla, en artesisk brunn, dÀr vattnet strömmar upp under eget tryck. KÀllan har gett upphov till Botvidslegenden.[30] Det var pÄ detta vÀgavsnitt man bar Sankt Botvid i en procession Är 1129 till sin sista vila i Botkyrka kyrka.

Knappt fem kilometer lÀngre vÀsterut, vid Bergaholms gravfÀlt, finns ytterligare en liten bit av Göta landsvÀg kvar. Det Àr en kort ÄtervÀndsgata som anvÀnds för parkering men som bra illustrerar hur vÀgen sÄg ut pÄ 1920-talet innan den rÀtades ut.

Vidare gick strĂ€ckningen i en svĂ€ng mot sydvĂ€st, norr om sjön Tullan och sedan mot SödertĂ€lje. Vid sjön Tullan Ă€r en liten bit av landsvĂ€gen bevarad, ett cirka 200 meter lĂ„ngt vĂ€gfragment utan början och slut som hĂ„ller pĂ„ att Ă„tertas av naturen. DĂ€r finns en milstolpe av samma typ som vid Gamla SödertĂ€ljevĂ€gen i Segeltorp. Texten lyder: "3 MIL IFRÅN STOCKHOLM". Stolpen Ă€r uppsatt kring 1750 under landshövding Theodor Ankarcrona (1687–1750).[31] Efter tre till fyra kilometer i vĂ€stlig riktning har vĂ€gen nĂ„tt TĂ€lje, som sedan 1622 heter SödertĂ€lje.

Bilder

Göta landsvÀg genom SödertÀlje

[redigera | redigera wikitext]
Fredrik Adolf Wiblingens karta frÄn 1780.
Holmfastristningen

Söder om nuvarande StockholmsvÀgen förde vÀgen över dagens SödertÀlje kanal. Fram till 1800-talets början fanns hÀr ingen kanal utan bara ett smalt vattendrag. UngefÀr ett kvarter söder om Sankta Ragnhilds kyrka kom vÀgen in i staden österifrÄn för att sluta pÄ Stor Torget. PÄ Fredrik Adolf Wiblingens karta frÄn 1780 Àr vÀgen markerad med vÀg Ät Stockholm. Mot vÀster lÀmnade sedan tvÄ fÀrdvÀgar SödertÀlje: en nordlig vÀg Ät Gripsholm och en sydlig vÀg Ät ny Köping.

Dagens bebyggelse har inte lÀmnat kvar nÄgra spÄr av sjÀlva Göta landsvÀg, men vid HolmfastvÀgen, som motsvarar den norra utfarten mot Gripsholm, finns Holmfastristningen, en runhÀll frÄn 1080-talet. Den har en stor och vacker runristning i tvÄ delar.[32]

Den ena runtexten berĂ€ttar: "Holmfast lĂ€t röja vĂ€g och göra bro efter Gamal sin fader, som bodde i NĂ€sby. Gud hjĂ€lpe hans öde. Östen (ristade)."

VÀgen som Holmfast lÀt röja ledde frÄn TÀlje till NÀsby som lÄg vid sjön MÄsnaren ca 3 km vÀster om ristningen. DÀr marken var sank fick vÀgen förstÀrkas med en broanlÀggning i form av stenfyllningar eller trÀkonstruktioner. Dagens HolmfastvÀgen följer fortfarande den gamla fÀrdvÀgen och enligt RiksantikvarieÀmbetet kan Holmfasts broar mycket vÀl finnas kvar under dagens vÀgbana.

Runstenar var statussymboler och skulle ses av mÄnga förbipasserande, det Àr dÀrför troligt att Holmfasts vÀg var en del i ett större vÀgsystem. Mycket tyder pÄ att föregÄngaren till Göta landsvÀg gick förbi hÀr.

PÄ Georg Biurmans VÀgvisare uti Svea- och Göta Riken samt Stor-Förstendömet Finland frÄn 1742 framgÄr att fÀrdvÀgen delade sig vÀster om SödertÀlje dels i en sydlig gren mot Trosa och Nyköping dels en vÀstlig gren mot Mariefred och StrÀngnÀs.[33]

Historiskt underhÄll

[redigera | redigera wikitext]

En landsvÀg mÄste underhÄllas för att inte förfalla. Detta fick Karl IX och hans hustru Kristina erfara, nÀr de 1604 fÀrdades pÄ Göta landsvÀg mot SödertÀlje. VÀgen var i sÄ dÄligt skick att deras vagn fastnade flera gÄnger och hotade att vÀlta. I ett brev befallde dÄ kungen att vÀgen mÄste underhÄllas av dem som bor nÀrmast vÀgen[34]. Avsnitten för underhÄllet markerades med sÄ kallade "vÀghÄllningsstenar".

Eriksgatan

[redigera | redigera wikitext]

"Eriksgatan" kallades den traditionella rundfÀrd genom mellansvenska landskap som kungen var tvungen att göra under medeltiden efter att ha blivit vald vid Mora stenar i Uppland. FrÄn början gick Eriksgatan via StrÀngnÀs och sÄ smÄningom via Stockholm varvid kungarna fÀrdades genom Skanstull och slog in pÄ Göta landsvÀg.[4] Den sista "Eriksgatan" reds av Karl IX Är 1609.[4]

Arkeologiska undersökningar

[redigera | redigera wikitext]

Åren 1975, 1979 och 1982 gjordes profiluppmĂ€tningar av vĂ€gen i samband med vattenledningsarbeten pĂ„ ÅrstafĂ€ltet. DĂ€rvid framkom följande uppbyggnad av vĂ€gbanken rĂ€knat uppifrĂ„n.[12]

  1. Tunt sandskikt pÄförd i modern tid.
  2. 0,15 m lager grus med krossten.
  3. 0,10–0,20 m lager fin sand med rikligt grus, förmodligen frĂ„n 1800-talet.
  4. 0,20–0,60 m lager grĂ„ lera med inslag av grus med avtryck efter hjulspĂ„r med axelbredd 1,8 m.
  5. Brun, steril lera.

Ett fÄtal fynd gjordes vid undersökningen, bland annat pÄtrÀffade man en hÀstsko i lager nr 4, vilken kunde dateras till medeltiden.[12]

År 2005 gjordes ytterligare en arkeologisk undersökning av Stockholms lĂ€ns museum i omrĂ„det vĂ€ster om Alby, som gĂ€llde en hĂ€llkista frĂ„n stenĂ„ldern, Albykistan. Vid det tillfĂ€llet undersökte man Ă€ven Göta landsvĂ€g som passerar Albykistan. Det visade sig att vĂ€gbanken ursprungligen haft en vĂ€l markerad slĂ€nt och att den hade fyllts upp och justerats med grus och skĂ€rvig sten. Totalt kunde fyra stora byggfaser konstateras inklusive den ursprungliga vĂ€gbanken, dessutom kunde flera reparations- och underhĂ„llsarbeten belĂ€ggas. Den ursprungliga vĂ€gbanken var 4,5 meter bred[35].

Fortfarande hittas korta fragment av Göta landsvĂ€g i Stockholmstrakten. År 2002 upptĂ€cktes en del av landsvĂ€gen norr om ÅrstafĂ€ltet. I samband med schaktning för TvĂ€rbanans förlĂ€ngning till Hammarby Sjöstad dokumenterades en 47 meter lĂ„ng del av vĂ€gen. Göta landsvĂ€g var pĂ„ den undersökta strĂ€ckan anlagd pĂ„ StockholmsĂ„sen och lĂ„g ca 1,3 m under dagens asfaltnivĂ„. VĂ€gen var bitvis belagd med sten och lera.

PĂ„ vĂ„ren 2003 pĂ„trĂ€ffades en strĂ€cka pĂ„ ytterligare 230 meter av vĂ€gen, Ă€ven den norr om ÅrstafĂ€ltet, belĂ€gen ca 400 meter sydost om Årsta centrum. I den brantaste delen kantades vĂ€gen av en stenskoning. BrĂ€nnkyrka hembygdsförening har röjt upp omrĂ„det.[10]

Andra historiska fÀrdvÀgar till och frÄn Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Stockholms huvudfÀrdvÀgar söderut pÄ Georg Biurmans karta frÄn 1750-talet. FrÄn öst till vÀst: VÀrmdövÀgen, TyresövÀgen, DalarövÀgen, Göta landsvÀg och SödertÀljevÀgen.
Informationstavla pĂ„ ÅrstafĂ€ltet.

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Infotavla vid stenvalvsbron i Alby (RAÄ, Botkyrka kommun)
  2. ↑ ”BrĂ€nnkyrka hembygdsförening: Göta LandsvĂ€g.”. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105170629/http://www.hembygd.se/brannkyrka/var-bygd/gota-landsvag/. LĂ€st 5 november 2013.
  3. ↑ RAÄ-nummer BrĂ€nnkyrka 34:1
  4. 1 2 3 4 5 Allt om Stockholm, s. 260 & 270–271
  5. ↑ Stahre (1986), sida 204
  6. ↑ Stahre (1986), sida 228
  7. ↑ Stockholms kartor, s. 40 & s. 46
  8. ↑ En vandring pĂ„ Göta landsvĂ€g (2010), s. 12-13
  9. ↑ Uppgift enligt informationstavla i Grynkvarnsparken
  10. 1 2 RAÄ-nummer Stockholm 227.
  11. ↑ En vandring pĂ„ Göta landsvĂ€g (2010), s. 14-15
  12. 1 2 3 4 Arkeologisk rapport 1998:5, ss 1–6
  13. ↑ RAÄ-nummer BrĂ€nnkyrka 239:1.
  14. ↑ BrĂ€nnkyrka Hembygdsförening (1997): Örby kvarn Arkiverad 9 september 2013 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  15. ↑ ÅrstafĂ€ltet, program för detaljplan, februari 2010.
  16. ↑ ”HembygdsgĂ„rden Lerkrogen.”. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306194755/http://www.hembygd.se/brannkyrka/hembygdsgard/. LĂ€st 19 oktober 2015.
  17. ↑ RAÄ-nummer BrĂ€nnkyrka 34:2.
  18. ↑ RAÄ-nummer Huddinge 201:1.
  19. ↑ Huddinge till fots, Huddinge kommun, ss 29–30
  20. ↑ RAÄ-nummer Botkyrka 389:1.
  21. ↑ Fornstig och gammelvĂ€g, sida 182
  22. ↑ RAÄ-nummer Botkyrka 413:1.
  23. ↑ StockholmskĂ€llan: Stockholms SpĂ„r, Fittja. Arkiverad 18 juli 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  24. ↑ Botkyrka kommun: Göta landsvĂ€g Ă€ndrar strĂ€ckning. Arkiverad 13 maj 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  25. ↑ RAÄ-nummer Botkyrka 451:1.
  26. ↑ Naturminnen i Stockholms lĂ€n, Botkyrka kommun.
  27. ↑ Kumla gĂ„rd i Botkyrka, arkeologisk rapport av Lena Beronius Jörpeland och John Hamilton (2010).
  28. ↑ Botkyrka kommun: Göta LandsvĂ€g. Arkiverad 13 maj 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  29. ↑ RAÄ-nummer Salem 326:1.
  30. ↑ Salems kommun: Botvidslegenden Arkiverad 21 augusti 2010 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  31. ↑ RAÄ-nummer Salem 222:1.
  32. ↑ Holmfastristningen (RAÄ-nummer SödertĂ€lje 104:1)[död lĂ€nk]
  33. ↑ Georg Biurmans "VĂ€gvisare uti Svea- och Göta Riken samt Stor-Förstendömet Finland" frĂ„n 1742.
  34. ↑ Infotavla, Årsta uppsatt av Stockholms stadsmuseum
  35. ↑ Arkeologisk undersökning av stensĂ€ttning RAÄ 96 samt delundersökning av Göta landsvĂ€g RAÄ 451:4, s. 18

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Övriga kĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

För den som vill vandra sjÀlv i Göta landsvÀgens spÄr:

  • Jacobsen, Gunnel (2008). Göta landsvĂ€g genom Huddinge. Huddinge: Huddinge hembygdsförening 
  • BrĂ€nnkyrka hembygdsförening (2010). En vandring pĂ„ Göta landsvĂ€g. Stockholm: BrĂ€nnkyrka hembygdsförening 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
v ‱ r
VÀgtrafik i Stockholms lÀn
Övergripande
Nord-sydaxel · Ringled · Broar · VÀgtunnlar · TrÀngselskatt · Gatunamn
Stockholm frÄn sydvÀst frÄn 1000 meters höjd Är 1898
Historik
Yttre trafikleder
Söderut: Essingeleden · SödertĂ€ljevĂ€gen · HuddingevĂ€gen · NynĂ€svĂ€gen VĂ€sterut: DrottningholmsvĂ€gen/EkerövĂ€gen · BergslagsvĂ€gen · EnköpingsvĂ€gen Norrut: UppsalavĂ€gen · NorrtĂ€ljevĂ€gen · RoslagsvĂ€gen Österut: VĂ€rmdöleden · TyresövĂ€gen · Saltsjöbadsleden · DalarövĂ€gen · VaxholmsvĂ€gen · LidingövĂ€gen Ringleder: Södra lĂ€nken · Norra lĂ€nken · Norrortsleden · Essingeleden · Södertörnsleden TvĂ€rlĂ€nkar: KymlingelĂ€nken · MagelungsvĂ€gen · ÅbyvĂ€gen · Örbyleden · Gudöbroleden/ÄltavĂ€gen · Frösundaleden/Huvudstaleden · Ulvsundaleden · AkallalĂ€nken/LundavĂ€gen · DanderydsvĂ€gen · GrödingevĂ€gen · StĂ€ketvĂ€gen/Rotebroleden
Centrala trafikleder
och -platser
Stockholms nord-sydaxel · Slussen · Norrtull · Danvikstull · Fridhemsplan · Tegelbacken · Roslagstull · Skanstull · Hornstull · Klarastrandsleden · Söderleden
PÄgÄende projekt
Nedlagda projekt
Se Àven
Portal:Stockholm
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gamla_Göta_landsvĂ€g&oldid=56165650”