Hoppa till innehÄllet

Sankta Ragnhilds kyrka

Sankta Ragnhilds kyrka
Kyrka
Sankta Ragnhilds kyrka vy frÄn Stortorget
Sankta Ragnhilds kyrka vy frÄn Stortorget
Land Sverige Sverige
LÀn Södermanland
Ort SödertÀlje
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift StrÀngnÀs
Församling SödertÀlje
Plats MĂ€laregatan 4–6, 151 71 SödertĂ€lje
 - koordinater 59°11â€Č54.6″N 17°37â€Č33.96â€łĂ–ï»ż / ï»ż59.198500°N 17.6261000Â°Ă–ï»ż / 59.198500; 17.6261000
AltargÄngen
AltargÄngen
AltargÄngen

Sankta Ragnhilds kyrka Àr en kyrkobyggnad i SödertÀlje i StrÀngnÀs stift. Den Àr församlingskyrka i SödertÀlje församling.

Sankta Ragnhilds kyrka Àr belÀgen pÄ Stortorget, och ramas in av MÀlaregatan, Storgatan och Jovisgatan. Kyrkan Àr döpt efter drottningen Sankta Ragnhild, som senare skulle komma att bli stadens skyddshelgon.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Efter mÄnga om- och tillbyggnader Àr Sankta Ragnhilds kyrka idag en stor, treskeppig byggnad med halvrund korabsid, vÀsttorn och ett mÄngkantigt gravkor i söder. De Àldsta partierna bestÄr av grÄstensmurar som omfattar tornets nedre delar och lÄnghusets tvÄ vÀstligaste fack. Tidigast vid 1200-talets slut eller kanske under 1300-talet revs det smalare koret. Denna romanska kyrka förlÀngdes mot öster med tvÄ fack och fick en sakristia i norr, av vilken partier ingÄr i norra sidoskeppets nordmur. BÄda dessa kyrkor tÀcktes av ett trÀtak. Först under 1400-talets senare del slogs de nuvarande kryssvalven i de fyra medeltida facken.

Under senmedeltiden byggdes med största sannolikhet ett vapenhus i sydvĂ€st. Vid arbeten under golvet i samband med restaureringen Ă„r 1960–1961 framkom att kyrkans bĂ„da sidoskepp och senaste förlĂ€ngning mot öster hĂ€rrör frĂ„n perioden mellan Ă„r 1590 och 1615. I samband med detta revs huvudparten av den medeltida sakristian utom dess nordmur, som infogades i sidoskeppet. Den nya sakristian fick en originell placering: i hörnet mellan tornet och norra sidoskeppet. Vapenhuset revs till förmĂ„n för södra sidoskeppet. Av de valv, som dĂ„ slogs, Ă€r endast tvĂ„ bevarade, de i norra sidoskeppets tvĂ„ vĂ€stligaste fack.

Den stora stadsbranden som intrÀffade Är 1650 medförde bland annat att man lÀt göra en ny valvslagning i koret och sakristian samt i sidoskeppen förutom i de ovannÀmnda tvÄ facken. De senaste tillbyggnaderna utfördes pÄ 1670-talet och bestÄr av Cronberg-Hackerska gravkoret mitt pÄ södra lÄngmuren, sannolikt ritat av Erik Dahlbergh och numera anvÀnt som dopkapell, ett bisÀttningsrum i sydvÀstra hörnet mellan tornet och södra sidoskeppet samt tvÄ underjordiska gravvalv.

DÄ ryska trupper brÀnde stora delar av staden i samband med den stora nordiska kriget var Sankta Ragnhilds kyrka en av fÄ byggnader som förskonades.

En ny brand 1881 orsakade frĂ€mst yttre skador varefter arkitekten Johan Fredrik Åbom fick i uppdrag att Ă„terstĂ€lla kyrkan. Tornet nybyggdes upptill frĂ„n vapenhusets valv, kyrkans vĂ€stfasad fick en symmetrisk uppbyggnad och övriga fasader (förutom dopkapellets) dekorerades med profilerade lister och annan putsad ornamentik. Korfönstren fick nya glasmĂ„lningar.

En större restaurering under ledning av arkitekt Bengt Romare Ă€gde rum Ă„ren 1960–1961. Ett par Ă„r efter denna fick tvĂ„ av fönstren invid dopkapellet nya glasmĂ„lningar, utförda av konstnĂ€ren Folke Heybroek. Kyrkans exteriör reparerades 1986–1987 varvid fasaderna delvis fick sin nuvarande fĂ€rgsĂ€ttning.

Ytterligare en renovering av kyrkan gjordes 2016, dÄ ett nytt flyttbart altare byggdes, till huvudaltare och ett till "Maria koret". I mittgÄngens frÀmre delar finns flyttbara kyrkbÀnkar och ett "barnens altare" skapades.

Interiörbilder

[redigera | redigera wikitext]

Altaruppsatsen och predikstolen hör till kyrkans Àldre inventarier. De sattes upp 1656 respektive 1657.

  • 1667 byggdes en orgel med 26 stĂ€mmor. Orgeln skĂ€nktes av Erik Ersson Enebom, som var bokhĂ„llare till Karin BĂ„t pĂ„ Halls SĂ€tesgĂ„rd. Orgeln har under senare tid reparerats.[1]
Ryggpositiv IHuvudverk IIPedalÖvrigt
Principal 8'Kvintadena 16'Kvintadena 16'Fyra bÀlgar
Kvintadena 8'Principal 8'Subbas 16'
Flöjt 8'Gedackt 8'Gedack 8'
Oktava 2'Oktava 4'Oktava 4'
Rauschkvint 2'Flöjt 4'Flöjt 4'
Q Fl 1œKvinta 3'Oktava 2'
Scharf 3 chorOktava 2'Basun 16'
Dulcian 8'Mixtur 4 chorCymbel 4 chor
Trumpet 8'Trumpet 8'
  • 1864 byggde Erik Adolf Setterquist, Örebro en orgel med 23 stĂ€mmor. Fasaden Ă€r i nybarock och ritad av arkitekten Johan Erik Söderlund. Bildhuggerierna pĂ„ fasaden hĂ€rstammar delvis frĂ„n kyrkans tidigare 1600-talsorgel. Orgeln invigdes söndagen 2 oktober 1864.[2]
  • 1927 byggde E A Setterquist & Son, Örebro, en orgel med 30 stĂ€mmor, tre manualer och pedal.
  • Den nuvarande orgeln Ă€r byggd 1974 av Bruno Christensen & SĂžnner Orgelbyggeri, Tinglev, Danmark och har mekanisk traktur och elektrisk registratur. Fasaden Ă€r frĂ„n 1864 Ă„rs orgel.
Positiv IHuvudverk IISvÀllverk IIIFjÀrrverk IVPedalKoppel
Gedakt 8ÂŽGedacktpommer 16ÂŽBorduna 16ÂŽGamba 8'Principal 16'I/P
Quintatön 8ŽPrincipal 8ŽRörgedakt 8ŽQuintatön 8'Subbas 16'II/P
Principal 4ŽRörflöjte 8ŽFugara 8ŽFjernflöjte 8'Quint 10 2/3'III/P
Rörflöjte 4ŽGamba 8'Vox Celeste 8ŽSpidsflöjte 4'Oktav 8'I/II
Spidsflöjte 2'Oktav 4'Oktav 4ŽSivflöjte 2'Gedakt 8'III/II
Nasat 1 1/3'Traversflöjte 4'Gedaktflöjte 4'TremulantOktav 4'
Sesquialtera 2 korSpidsquint 2 2/3'Quint 2 2/3'Nathorn 2'
Scharf 3 korOktava 2'Waldflöjte 2'Rauschquint 5 kor
Vox humana 8'Cornet 3 korTers 1 3/5'Basun 16'
TremulantMixtur 4-6 korMixtur 4-5 korTrompet 8'
Trompet 8'Fagot 16'Skalmeja 4'
Trompette Harmonique 8'
Obo 8'
Tremulant
CrescendosvÀllare

Kororgeln med 17 stĂ€mmor tillkom 1957 och Ă€r Ă€ven den dansk. Den Ă€r byggd av Marcussen & SĂžn, ÅbenrĂ„, Danmark och Ă€r mekanisk.

Huvudverk IBröstverk IIPedalKoppel
Rörflöjt 8ŽGedakt 8ŽSubbas 16ŽI/P
Principal 4ŽRörflöjt 4ŽGedakt 8ŽII/P
Waldflöjt 2ŽPrincipal 2ŽKoppelflöjt 4ŽII/I
Mixtur 4 chorNasat 1 1/3'Quintadena 2ÂŽ
Dulcian 8'Sesquialtera 2 chorFagott 16'
Cymbel 2 chorVox humana 4'
  1. ↑ Abrahamsson HĂŒlpers, Abraham (1773) (pĂ„ Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter sĂ€rdeles om Orgwerks InrĂ€ttningen i AllmĂ€nhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. VĂ€sterĂ„s: Johan Laurentius Horrn. sid. 239-240. Libris 2413220
  2. ↑ ”Det nybyggda orgwerket i Södertelge”. Stockholms Dagblad, notis 7:e kolumn nĂ€ra mitten. 4 oktober 1864. https://tidningar.kb.se/2811213/1864-10-04/edition/147682/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMS%20DAGBLAD&from=1864-10-04&to=1864-10-04. LĂ€st 24 november 2022.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]