Sankta Ragnhilds kyrka
| Sankta Ragnhilds kyrka | |
| Kyrka | |
Sankta Ragnhilds kyrka vy frÄn Stortorget | |
| Land | |
|---|---|
| LÀn | Södermanland |
| Ort | SödertÀlje |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | StrÀngnÀs |
| Församling | SödertÀlje |
| Plats | MĂ€laregatan 4â6, 151 71 SödertĂ€lje |
|  - koordinater | 59°11âČ54.6âłN 17°37âČ33.96âłĂï»ż / ï»ż59.198500°N 17.6261000°à |
|
AltargÄngen
| |
Sankta Ragnhilds kyrka Àr en kyrkobyggnad i SödertÀlje i StrÀngnÀs stift. Den Àr församlingskyrka i SödertÀlje församling.
Sankta Ragnhilds kyrka Àr belÀgen pÄ Stortorget, och ramas in av MÀlaregatan, Storgatan och Jovisgatan. Kyrkan Àr döpt efter drottningen Sankta Ragnhild, som senare skulle komma att bli stadens skyddshelgon.
Kyrkobyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Efter mÄnga om- och tillbyggnader Àr Sankta Ragnhilds kyrka idag en stor, treskeppig byggnad med halvrund korabsid, vÀsttorn och ett mÄngkantigt gravkor i söder. De Àldsta partierna bestÄr av grÄstensmurar som omfattar tornets nedre delar och lÄnghusets tvÄ vÀstligaste fack. Tidigast vid 1200-talets slut eller kanske under 1300-talet revs det smalare koret. Denna romanska kyrka förlÀngdes mot öster med tvÄ fack och fick en sakristia i norr, av vilken partier ingÄr i norra sidoskeppets nordmur. BÄda dessa kyrkor tÀcktes av ett trÀtak. Först under 1400-talets senare del slogs de nuvarande kryssvalven i de fyra medeltida facken.
Under senmedeltiden byggdes med största sannolikhet ett vapenhus i sydvĂ€st. Vid arbeten under golvet i samband med restaureringen Ă„r 1960â1961 framkom att kyrkans bĂ„da sidoskepp och senaste förlĂ€ngning mot öster hĂ€rrör frĂ„n perioden mellan Ă„r 1590 och 1615. I samband med detta revs huvudparten av den medeltida sakristian utom dess nordmur, som infogades i sidoskeppet. Den nya sakristian fick en originell placering: i hörnet mellan tornet och norra sidoskeppet. Vapenhuset revs till förmĂ„n för södra sidoskeppet. Av de valv, som dĂ„ slogs, Ă€r endast tvĂ„ bevarade, de i norra sidoskeppets tvĂ„ vĂ€stligaste fack.
Den stora stadsbranden som intrÀffade Är 1650 medförde bland annat att man lÀt göra en ny valvslagning i koret och sakristian samt i sidoskeppen förutom i de ovannÀmnda tvÄ facken. De senaste tillbyggnaderna utfördes pÄ 1670-talet och bestÄr av Cronberg-Hackerska gravkoret mitt pÄ södra lÄngmuren, sannolikt ritat av Erik Dahlbergh och numera anvÀnt som dopkapell, ett bisÀttningsrum i sydvÀstra hörnet mellan tornet och södra sidoskeppet samt tvÄ underjordiska gravvalv.
DÄ ryska trupper brÀnde stora delar av staden i samband med den stora nordiska kriget var Sankta Ragnhilds kyrka en av fÄ byggnader som förskonades.
En ny brand 1881 orsakade frÀmst yttre skador varefter arkitekten Johan Fredrik à bom fick i uppdrag att ÄterstÀlla kyrkan. Tornet nybyggdes upptill frÄn vapenhusets valv, kyrkans vÀstfasad fick en symmetrisk uppbyggnad och övriga fasader (förutom dopkapellets) dekorerades med profilerade lister och annan putsad ornamentik. Korfönstren fick nya glasmÄlningar.
En större restaurering under ledning av arkitekt Bengt Romare Ă€gde rum Ă„ren 1960â1961. Ett par Ă„r efter denna fick tvĂ„ av fönstren invid dopkapellet nya glasmĂ„lningar, utförda av konstnĂ€ren Folke Heybroek. Kyrkans exteriör reparerades 1986â1987 varvid fasaderna delvis fick sin nuvarande fĂ€rgsĂ€ttning.
Ytterligare en renovering av kyrkan gjordes 2016, dÄ ett nytt flyttbart altare byggdes, till huvudaltare och ett till "Maria koret". I mittgÄngens frÀmre delar finns flyttbara kyrkbÀnkar och ett "barnens altare" skapades.
Interiörbilder
[redigera | redigera wikitext]- Predikstolen
- Altaret
- Orgeln
- Cronberg-Hackerska gravkoret
- Coro grave Cronberg-Hackerska
Inventarier
[redigera | redigera wikitext]Altaruppsatsen och predikstolen hör till kyrkans Àldre inventarier. De sattes upp 1656 respektive 1657.
Orgel
[redigera | redigera wikitext]- 1667 byggdes en orgel med 26 stÀmmor. Orgeln skÀnktes av Erik Ersson Enebom, som var bokhÄllare till Karin BÄt pÄ Halls SÀtesgÄrd. Orgeln har under senare tid reparerats.[1]
| Ryggpositiv I | Huvudverk II | Pedal | Ăvrigt |
| Principal 8' | Kvintadena 16' | Kvintadena 16' | Fyra bÀlgar |
| Kvintadena 8' | Principal 8' | Subbas 16' | |
| Flöjt 8' | Gedackt 8' | Gedack 8' | |
| Oktava 2' | Oktava 4' | Oktava 4' | |
| Rauschkvint 2' | Flöjt 4' | Flöjt 4' | |
| Q Fl 1œ | Kvinta 3' | Oktava 2' | |
| Scharf 3 chor | Oktava 2' | Basun 16' | |
| Dulcian 8' | Mixtur 4 chor | Cymbel 4 chor | |
| Trumpet 8' | Trumpet 8' | ||
- 1864 byggde Erik Adolf Setterquist, Ărebro en orgel med 23 stĂ€mmor. Fasaden Ă€r i nybarock och ritad av arkitekten Johan Erik Söderlund. Bildhuggerierna pĂ„ fasaden hĂ€rstammar delvis frĂ„n kyrkans tidigare 1600-talsorgel. Orgeln invigdes söndagen 2 oktober 1864.[2]
- 1927 byggde E A Setterquist & Son, Ărebro, en orgel med 30 stĂ€mmor, tre manualer och pedal.
- Den nuvarande orgeln Àr byggd 1974 av Bruno Christensen & SÞnner Orgelbyggeri, Tinglev, Danmark och har mekanisk traktur och elektrisk registratur. Fasaden Àr frÄn 1864 Ärs orgel.
| Positiv I | Huvudverk II | SvÀllverk III | FjÀrrverk IV | Pedal | Koppel |
| Gedakt 8ÂŽ | Gedacktpommer 16ÂŽ | Borduna 16ÂŽ | Gamba 8' | Principal 16' | I/P |
| Quintatön 8Ž | Principal 8Ž | Rörgedakt 8Ž | Quintatön 8' | Subbas 16' | II/P |
| Principal 4Ž | Rörflöjte 8Ž | Fugara 8Ž | Fjernflöjte 8' | Quint 10 2/3' | III/P |
| Rörflöjte 4Ž | Gamba 8' | Vox Celeste 8Ž | Spidsflöjte 4' | Oktav 8' | I/II |
| Spidsflöjte 2' | Oktav 4' | Oktav 4Ž | Sivflöjte 2' | Gedakt 8' | III/II |
| Nasat 1 1/3' | Traversflöjte 4' | Gedaktflöjte 4' | Tremulant | Oktav 4' | |
| Sesquialtera 2 kor | Spidsquint 2 2/3' | Quint 2 2/3' | Nathorn 2' | ||
| Scharf 3 kor | Oktava 2' | Waldflöjte 2' | Rauschquint 5 kor | ||
| Vox humana 8' | Cornet 3 kor | Ters 1 3/5' | Basun 16' | ||
| Tremulant | Mixtur 4-6 kor | Mixtur 4-5 kor | Trompet 8' | ||
| Trompet 8' | Fagot 16' | Skalmeja 4' | |||
| Trompette Harmonique 8' | |||||
| Obo 8' | |||||
| Tremulant | |||||
| CrescendosvÀllare | |||||
Kororgel
[redigera | redigera wikitext]Kororgeln med 17 stÀmmor tillkom 1957 och Àr Àven den dansk. Den Àr byggd av Marcussen & SÞn, à benrÄ, Danmark och Àr mekanisk.
| Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
| Rörflöjt 8Ž | Gedakt 8Ž | Subbas 16Ž | I/P |
| Principal 4Ž | Rörflöjt 4Ž | Gedakt 8Ž | II/P |
| Waldflöjt 2Ž | Principal 2Ž | Koppelflöjt 4Ž | II/I |
| Mixtur 4 chor | Nasat 1 1/3' | Quintadena 2ÂŽ | |
| Dulcian 8' | Sesquialtera 2 chor | Fagott 16' | |
| Cymbel 2 chor | Vox humana 4' | ||
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Sankta Ragnhilds kyrka frÄn svenskakyrkan.se
- Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, StrÀngnÀs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- HÄkan Zetterquist, SlÀktvapen och epitafier i S:ta Ragnhilds kyrka, SödertÀlje, StrÀngnÀs stiftshistoriska sÀllskap, StrÀngnÀs, 2011
- â Abrahamsson HĂŒlpers, Abraham (1773) (pĂ„ Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter sĂ€rdeles om Orgwerks InrĂ€ttningen i AllmĂ€nhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. VĂ€sterĂ„s: Johan Laurentius Horrn. sid. 239-240. Libris 2413220
- â âDet nybyggda orgwerket i Södertelgeâ. Stockholms Dagblad, notis 7:e kolumn nĂ€ra mitten. 4 oktober 1864. https://tidningar.kb.se/2811213/1864-10-04/edition/147682/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMS%20DAGBLAD&from=1864-10-04&to=1864-10-04. LĂ€st 24 november 2022.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sankta Ragnhilds kyrka.- Gemensam webbplats för SödertĂ€lje-Tveta, VĂ€stertĂ€lje och ĂstertĂ€lje församlingar
- StrÀngnÀs stift
- Ombyggnaden av Sankta Ragnhilds kyrka
