Hoppa till innehållet

Harald V av Norge

Från Wikipedia
 Denna artikel handlar om en nyligen avliden person.
Uppgifterna i artikeln kan vara inaktuella och komma att ändras.
Mallen bör tas bort när uppgifterna är uppdaterade och inga större redigeringar görs i artikeln, i allmänhet efter ungefär en vecka. (2026-08)
Harald V
Kung Harald V i maj 2026.
Regeringstid 17 januari 1991–28 augusti 2026
(35 år och 223 dagar)
Signad 23 juni 1991 i Nidarosdomen
Företrädare Olav V
Efterträdare Haakon VIII
Valspråk Alt for Norge
Gemål Sonja Haraldsen (g. 1968–hans död 2026)
Barn Märtha Louise
Haakon Magnus
Personnamn Harald
Ätt Glücksburg
Far Olav V
Mor Märtha av Sverige
Född 21 februari 1937
Norge Skaugum, Akershus, Norge
Religion Lutherskt kristen
Namnteckning
Död 28 augusti 2026 (89 år)
Norge Rikshospitalet, Oslo, Norge


Harald V av Norge, född 21 februari 1937 på Skaugum i Askers kommun, död 28 augusti 2026 i Oslo,[1] var Norges kung från den 17 januari 1991 fram till sin död.[2]

Som medlem av huset Glücksburg var Harald det tredje barnet och enda sonen till kung Olav V av Norge och prinsessan Märtha av Sverige. Vid sin födelse var han nummer två i tronföljden, efter sin far. Som en följd av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget gick kungafamiljen 1940 i exil. Harald tillbringade en del av sin barndom i Sverige och USA. Han återvände till Norge 1945 och studerade därefter perioder vid Universitetet i Oslo, Norska militärakademin och Balliol College i Oxford. Som en ivrig idrottsman representerade Harald Norge i segling vid OS 1964, 1968 och 1972, och blev senare beskyddare av World Sailing.

Efter sin farfar kung Håkon VII:s död 1957 blev Harald kronprins då hans far blev kung Olav V. Han gifte sig med Sonja Haraldsen 1968; deras relation hade initialt varit kontroversiell på grund av hennes status som vanlig kvinna. De fick två barn, dottern Märtha Louise och sonen Haakon, som är tronföljare på grund av den manliga förstfödelserätt som brukades i Norge vid hans födelse. År 1990, när faderns hälsa började försämras, blev Harald riksföreståndare och tog därmed över större delen av monarkins makt medan Olav förblev de facto monark. Efter faderns död 1991 besteg Harald officiellt tronen. Han var den första norska monarken född i Norge sedan Olav IV år 1367, en period på nästan 600 år. (Norge hade styrts från Danmark fram till 1814 och i personalunion med Sverige fram till 1905.) Farfadern kung Håkon VII, som ursprungligen var dansk prins, hade av Stortinget valts till Norges kung 1905 och Harald V blev därmed den tredje monarken i den nuvarande dynastin på Norges tron.[2]

Efter Elizabeth II:s död 2022 blev han den äldsta regerande monarken i Europa. Harald passerade 2024 sin far som den äldste kungen som regerat Norge.

Barndom och utbildning

[redigera | redigera wikitext]
Harald med sin mor kronprinsessan Märtha 1937

Födelse

[redigera | redigera wikitext]

Harald föddes den 21 februari 1937 på residenset Skaugum under sin farfar, kung Håkon VII:s regeringstid, och döptes i slottskapellet på Kungliga slottet i Oslo den 31 mars av biskop Johan Lunde. Hans faddrar var: hans farföräldrar kung Håkon VII och drottning Maud av Norge; hans morföräldrar prins Carl och prinsessan Ingeborg av Sverige; hans morbror kung Leopold III av Belgien; drottning Mary och kung Georg VI av Storbritannien; och kronprinsessan Ingrid av Danmark. Hans föräldrar hade redan två döttrar, prinsessan Ragnhild och prinsessan Astrid.

Vid Haralds födelse var han nummer två i tronföljden efter sin far, kronprins Olav.

Andra världskriget

[redigera | redigera wikitext]
Prins Harald 1943

År 1940 tvingades hela kungafamiljen fly Oslo på grund av den tyska invasionen. Det ansågs säkrare för familjen att dela på sig. Kungen och kronprins Olav skulle stanna kvar i Norge och kronprinsessan skulle ta sig till Sverige med de tre barnen. Den senare gruppen nådde Sverige natten till den 10 april, men även om kronprinsessan Märtha var svenskfödd stötte de på problem vid gränsstationen. Enligt prinsessan Astrid och andra närvarande släpptes de in först efter att föraren hotat att köra in i gränsporten. En annan berättelse beskriver inte flykten så dramatiskt.[3] När kungen och kronprinsen frågade Sveriges utrikesminister Christian Günther om de kunde få stanna en natt i Sverige utan att bli internerade, avslogs deras begäran.[3]

Harald tillbringade de följande dagarna i Sälen innan han den 16 april flyttade till greve Carl Bernadottes hem i Frötuna gård. Den 26 april flyttade gruppen till slottet Drottningholm utanför Stockholm. Kung Gustaf V hade enligt uppgift haft en vänskaplig relation med sina norska gäster, men ämnet kriget i Norge skulle inte tas upp. Dock ville inflytelserika svenska politiker, inklusive justitieminister Westman, att kronprinsessan och prins Harald skulle skickas tillbaka till Norge så att han kunde utropas till kung av tyskarna.[3][4] Efter att kungen och kronprinsen tvingades lämna Norge den 7 juni kände de att Sverige kanske inte var den bästa platsen för resten av familjen och började planera för deras resa till USA. Den 17 augusti reste kronprinsessan och hennes barn till USA via Petsamo i Finland, ombord på arméns transportfartyg SS American Legion.[3]

Harald, hans mor och hans systrar bodde i Washington, D.C. under kriget,[5] medan hans far, kronprins Olav, och hans farfar, kung Håkon, bodde i London hos den norska exilregeringen. En av de anmärkningsvärda händelser han minns från den tiden är att han stod bakom Franklin D. Roosevelt när denne svors in för sin fjärde mandatperiod i Vita huset 1945. Sådana barndomsupplevelser återspeglades i en antydan till amerikansk accent när han talade engelska.[6] Doris Kearns Goodwins bok No Ordinary Time: Franklin and Eleanor Roosevelt and the Home Front in World War II innehåller en bild av kungen (då prins) som leker med FDR:s hund Fala på gräsmattan vid Vita huset 1944.

Harald besökte norska soldater som utbildades i USA. Prinsen gjorde också besök utanför Amerika, och reste norrut för att besöka norsk personal vid träningsbasen "Little Norway" i Ontario, Kanada. Han gick på "The White Hall Country School" från 1943. Prins Harald återvände till Norge med sin familj vid krigsslutet 1945.

Hemkomst

[redigera | redigera wikitext]

Hösten 1945 började han i tredje klass på Smestad skole som den första medlemmen av kungafamiljen att gå i en offentlig (statlig) skola. Han konfirmerades den 10 maj 1953 i kapellet på Akershus slott. Mitt i detta, när han bara var 17 år gammal 1954, dog hans mor i cancer. Kronprinsessans död var en stor förlust för honom och hans familj liksom för Norge,[7] och han döpte sin dotter till Märtha för att hedra hennes minne. Fyra år senare, 1958, förlorade han sin mormor, prinsessan Ingeborg av Sverige.

Kronprinsgärning

[redigera | redigera wikitext]
Prins Harald som värnpliktig 1956/1957

År 1955 tog han examen vid Oslo katedralskole och hösten samma år började Harald studera vid Oslos universitet. Senare gick han på kavalleriofficerskandidatskolan i Trandum, följt av inskrivning vid Norska militärakademin, där han tog examen 1959. Den 21 september 1957, vid sin farfars död, blev Harald kronprins vid 20 års ålder och han deltog för första gången i Statsrådet sex dagar senare och avlade eden till Norges konstitution den 21 februari 1958. Samma år tjänstgjorde han också som regent i kungens frånvaro för första gången.

År 1960 började Harald på Balliol College, Oxford där han studerade historia, ekonomi och politik.[6] Han[6] var en ivrig roddare under sina studieår i Oxford och lärdes ro av medstudenten och vännen Nick Bevan, som senare blev en ledande skolroddtränare i Storbritannien. År 1960 gjorde han också sin första officiella resa utomlands, då han besökte USA i samband med femtioårsjubileet av American Scandinavian Foundation. Som ivrig seglare ingick Harald i norska OS-truppen i seglingstävlingarna vid sommar-OS i Tokyo 1964,[8][9] Mexico City 1968,[6] och München 1972. Kronprinsen bar den norska flaggan vid öppningsparaden vid OS 1964. Harald är hedersordförande för International Soling Association. Hans seglingsinsatser har sedan fortsatt; 1982 blev han världsmästare i halvtonsklassen, 1987 med en entonsbåt och 1988 bronsmedaljör i VM. Så sent som 2005 vann Harald och hans besättning Europamästerskapet i havssegling.

Giftermål

[redigera | redigera wikitext]

Harald gifte sig med Sonja Haraldsen i Oslo domkyrka den 29 augusti 1968. Paret hade varit tillsammans i nio år, men Olav var ovillig att låta sin son gifta sig med en ofrälse person. Olav gav bara med sig när Harald sade till sin far att om han inte fick gifta sig med Sonja skulle han inte gifta sig alls. Detta skulle ha avslutat hans familjs och den norska monarkins regeringstid, eftersom Harald var ensam tronföljare. Paret fick två barn, Märtha Louise 1971 och Haakon Magnus 1973.[2]

Kungagärning

[redigera | redigera wikitext]

Vid faderns död den 17 januari 1991 efterträdde Harald den norska tronen. Han blev den första norskfödda monarken sedan Olav IV dog 1387, ett spann på 604 år. Harald är den sjätte kungen av Norge som bär det namnet, och den första på 855 år. De fem andra kungarna som burit namnet är Harald Hårfager, Harald Gråfäll, Harald Blåtand, Harald Hårdråde och Harald Gille. Harald Blåtand ges vanligtvis inget nummer i den norska kungalistan, därför är Harald 'bara' numrerad som Harald V. Kung Harald beslutade att använda sin farfars och fars kungliga valspråk, "Alt for Norge". Den 21 januari 1991 svor Harald kungaeden inför Stortinget. Kungen valde också att fortsätta traditionen med kunglig välsignelse, en tradition som hade införts av hans far, och konsekrerades tillsammans med drottning Sonja i Nidarosdomen den 23 juni 1991.[2].[10]

Kung Haralds regeringstid präglades av modernisering och reformer av den norska kungafamiljen. Kungen samarbetade nära med drottning Sonja och kronprinsen för att göra kungahuset mer öppet för den norska allmänheten och norska media. Kung Haralds beslut att ta emot ytterligare två ofrälse i kungafamiljen, kronprinsessan Mette-Marit och Ari Behn, har tolkats som ett tecken på modernisering och anpassning.[11][12] Under kung Haralds och drottning Sonjas regentskap genomfördes omfattande renoveringsprojekt på Bygdøy Kongsgård, Kungliga slottet, de kungliga stallen och Oscarshall. De tre sistnämnda har också öppnats för allmänheten och turister.[13] Tillsammans med drottning Sonja försökte kungen också i årtionden etablera ett slottsmuseum i Oslo.[14][15]

Konstitutionell roll

[redigera | redigera wikitext]
Kung Harald, Laura Bush, George W. Bush och drottning Sonja 2005
Kung Harald V med Argentinas president Mauricio Macri i Buenos Aires 2018

Även om konstitutionen ger kungen den verkställande makten, är han inte politiskt ansvarig för att utöva den. Detta är i enlighet inte bara med bestämmelserna i konstitutionen, utan även med konventioner som upprättats sedan det slutgiltiga införandet av parlamentariskt styre i Norge 1884. Hans handlingar är inte giltiga utan motunderskrift av en medlem av Statsrådet (kabinettet) – vanligtvis statsministern – och Statsrådets förhandlingar undertecknas av samtliga medlemmar. Även om han nominellt har vetorätt har ingen norsk kung utövat det sedan unionen med Sverige upplöstes 1905. Även då är kungens vetorätt suspensiv, inte absolut som med brittiska monarker. Ett kungligt veto kan åsidosättas om Stortinget antar samma lag efter ett riksdagsval.

Även om konstitutionen nominellt ger kungen makten att utse regeringen, är det i praktiken omöjligt för en kung att behålla en regering vid makten mot Stortingets vilja. Enligt konvention utser kungen ledaren för det parlamentariska blocket med majoritet till statsminister. När den parlamentariska situationen är oklar förlitar sig kungen på råd från Stortingets talman och den sittande statsministern. Till skillnad från de flesta konstitutionella monarker har Harald inte makt att upplösa Stortinget; konstitutionen tillåter inte nyval.

Kungen träffade Statsrådet på Kungliga Slottet varje fredag. Han hade också veckovisa möten med statsministern och utrikesministern. Han tog emot utländska sändebud och öppnade formellt Stortinget varje oktober med ett trontal vid varje öppning. Han reste mycket i Norge och gjorde officiella statsbesök i andra länder, samt tog emot gäster.

Fram till 2012 var Norges kung, enligt konstitutionen, den formella ledaren för Norges kyrka. Konstitutionsändringen den 21 maj 2012 gjorde kungen inte längre till formell överhuvud, men han måste fortfarande tillhöra den evangelisk-lutherska religionen.

Den 8 maj 2018 upplöstes kungens konstitutionella status som helig, samtidigt som hans suveräna åtalsimmunitet behölls.[16]

Sport

[redigera | redigera wikitext]

År 1994 innehade både kungen och kronprins Haakon roller under invigningsceremonin för OS i Lillehammer. Kungen öppnade spelen, medan kronprinsen tände elden och hyllade både kungen och sin farfar som olympier. Kungen representerade också Norge vid invigningsceremonierna för de olympiska spelen, bland annat i Turin 2006 och Peking 2008. Han var dock inte närvarande i Vancouver 2010; kronprinsen närvarade istället, medan kungen och drottningen deltog senare under spelen.

Med sin seglingsbesättning vann han brons, silver och guld vid världsmästerskapen 1988, 1982 och 1987. I juli 2005 vann kungen och hans besättning ombord på den kungliga segelbåten Fram XV guldmedaljen vid Europamästerskapen i Sverige. I världsmästerskapet 2007 kom kungen på sjätte plats.[17]

Senare år

[redigera | redigera wikitext]
Kung Harald V i oktober 2021 vid öppnandet av Sametingets session 2021–22

Kung Haralds ledarskap under norska nationella kriser, såsom nyårsstormen (1992), Terrorattentaten i Norge 2011, Jordskredet i Gjerdrum 2020 och särskilt COVID-19-pandemin (januari 2020 till mars 2022), möttes av både nationellt och internationellt erkännande.[18][19][20][21]

År 2015 blev han världens första regerande monark att besöka Antarktis, specifikt den norska besittningen Drottning Mauds land.[22] År 2016 tävlade kung Harald med ett lag i seglingsvärldsmästerskapen på Lake Ontario i Toronto. Kungen kom tvåa i den klassiska flottkategorin.[23] Han kallades "Sailor-King" av Kanadas National Post när han sov ombord på sin yacht Sira.[24]

År 2016 försökte kung Harald, i ett tal som markerade hans 25 år på tronen, ena norrmän från Afghanistan och Pakistan samt "flickor som älskar flickor, pojkar som älskar pojkar och flickor och pojkar som älskar varandra."[25]

När kungen och drottningen fyllde 80 år 2017 bestämde sig kungen för att öppna de tidigare kungliga stallen för allmänheten som en gåva till sin hustru drottningen. Den nya lokalen fick namnet Dronning Sonja Kunststall och är den första institutionen som ägs av kungafamiljen och som är permanent öppen för allmänheten.[26] Kung Harald utsågs till Årets navn av tidningen VG 2017.[27]

Den 17 januari 2021 firade kung Harald 30 år på den norska tronen.[28] Den 11 september 2022 besökte han Danmark för att fira drottning Margrethe II:s 50-årsjubileum som regent.[29] Den 15 september 2023 deltog han även i firandet av Carl XVI Gustafs 50-årsjubileum som regent i Stockholm. Sedan brittiska drottningen Elizabeth II:s död 8 september 2022 var kung Harald Europas äldsta ärftliga regerande monark.[30] Den 9 september 2024 blev han den äldsta norska monarken någonsin, då han levt längre än sin far Olav V som dog 87 år och 199 dagar gammal.

Hälsa och död

[redigera | redigera wikitext]

Från början av 2000-talet kunde kung Harald vid några tillfällen inte fullgöra sina plikter som regent på grund av dålig hälsa: från december 2003 till mitten av april 2004 på grund av urinvägscancer, från april till början av juni 2005 på grund av aortastenos och 2020 på grund av hjärtkirurgi (byte av hjärtklaff). Kronprins Haakon tjänstgjorde som landets regent vid dessa tillfällen, bland annat genom att hålla kungens trontal vid Stortingets öppnande 2020.[31]

Kung Harald lades in på sjukhus i augusti 2022 med feber och lades in igen i december samma år för en infektion. Han lades ånyo in på sjukhus för en infektion i maj 2023, strax före Norges grundlagsdag. I oktober 2023 testades kung Harald positivt för coronavirus, efter att tidigare ha testat positivt för sjukdomen i mars 2022.[32]

Människor lägger blommor till minne av kung Harald i Bergen, 28 augusti 2026.

Den 31 januari 2024 meddelade kungliga slottet att kung Harald var "sjukledig" till den 2 februari på grund av en luftvägsinfektion.[33] Den 27 februari, under semester i Malaysia, blev han återigen inlagd på semesterön Langkawi; han lades in i den kungliga sviten på Sultanah Maliha Hospital, ett statligt sjukhus och det enda större sjukhuset på ön, och fick en tillfällig pacemaker inopererad på grund av låg hjärtfrekvens.[34][35] Under sin sjukhusvistelse fick han skydd och säkerhet liknande den som en regerande statshärskare i Malaysia hade av den malaysiska regeringen. Den norska ambassadören och högt uppsatta malaysiska tjänstemän, inklusive generalsekreteraren för utrikesministeriet, Kedahs statsråd, generaldirektören för Malaysias hälsoministerium och polischefen på Langkawi Island var närvarande på sjukhuset. Sjukhusområdet sattes under högsta säkerhetsperimetrar av den kungliga malaysiska polisen. Han blev utskriven den 3 mars och transporterades tillbaka till Norge på ett medicinsk evakueringsflyg för att fortsätta sin återhämtning på sjukhus, under vilken han skulle vara sjukledig i två veckor.[36][37] Han fick en permanent pacemaker den 12 mars.[38] Två dagar senare blev han utskriven men var fortfarande sjukskriven.[39] Han återupptog sina uppgifter den 22 april, och det kungliga hovet meddelade att hans officiella verksamhet skulle minskas med tanke på hans tillstånd.[40]

I februari 2026 blev Harald inlagd på sjukhus under en semester på Teneriffa och behandlades för en hudinfektion i benet.[41]

Harald lades åter in på sjukhus den 17 augusti 2026 då han drabbats av hemolytisk anemi, en form av blodbrist. Tillståndet förvärrades sedan med en bakteriell infektion i blodet. Den 27 augusti meddelade hovet att hans tillstånd var mycket allvarligt och följande dag avled Harald klockan 06.35 på Rikshospitalet i Oslo, 89 år gammal.[42][1] Begravningen kommer att äga rum den 9 september.[43]

Rebels Royals

[redigera | redigera wikitext]

I Netflix-dokumentären Rebel Royals, med hans dotter prinsessan Märtha Louise och svärsonen Durek Verrett, anklagade Verrett kung Harald, drottning Sonja och kronprins Haakon för att inte "veta vad rasism var" och sa att kungen och drottningen hatade allt han gjorde och "alltid lät Märtha förstå" att han var fel pojkvän för henne.[44][45][46][47][48][49] Verrett sa att första gången kung Harald frågade om hans erfarenheter av rasism var när Oprah with Meghan and Harry sändes, och att "de inte ville ha en familjediskussion eftersom de inte ville behandla mig så. De ville ha en familjediskussion eftersom de var rädda att jag skulle bli nästa man på Oprah."[50][51] Norska medier kallade dokumentären och Verretts uttalanden för ett "karaktärsmord på kungen och drottningen."[52] Norska kommentatorer sade att Verrett och Märtha Louise "gör bort sig."[53]

I ett tal under Stortingsmiddagen 2025 (middag med ledamöter av Stortinget) på Kungliga slottet replikerade kung Harald på dokumentären genom att skämtsamt föreslå en uppföljare med titeln "Kongen minutt for minutt" (Kungen minut för minut).[54][55]

Titlar, utmärkelser, med mera

[redigera | redigera wikitext]

Kung Harald V var hedersdoktor i juridik vid University of Strathclyde i Skottland och Wasedauniversitetet i Japan, samt Honorary Fellow vid sin alma mater Balliol College i Oxford, England.

Ex officio var kungen den norska statskyrkans främsta företrädare.

Kungen var i egenskap av högste befälhavare ex officio general i den norska armén och flygvapnet samt amiral i den norska marinen.[2]

Han utnämndes också till Colonel-in-Chief av Green Howard-regementet i Storbritannien[56] samt var från 1981 hedersöverste i Royal Marines.[57]

Norska ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Källa:[60]

Utländska ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Källa:[60]

Härstamning

[redigera | redigera wikitext]
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Kung Kristian IX av Danmark
(1818-1906)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Fredrik VIII av Danmark
(1843-1912)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Louise av Hessen-Kassel
(1817-1898)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Håkon VII
(1872-1957)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. Kung Karl XV (IV) av Sverige-Norge
(1826-1872)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Lovisa av Sverige-Norge
(1851-1926)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Lovisa av Nederländerna
(1828-1871)
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Olav V
(1903-1991)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
(1819-1861)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Kung Edward VII av Storbritannien
(1841-1910)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Drottning Viktoria av Storbritannien
(1819-1901)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Maud av Storbritannien
(1869-1938)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Samma som 16. & 28.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Alexandra av Danmark
(1844-1925)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Samma som 17. & 29.
 
 
 
1. Kung Harald V
(1937-2026)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Kung Oscar I av Sverige-Norge
(1799-1859)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Kung Oscar II av Sverige-Norge
(1829-1907)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Josefina av Leuchtenberg
(1807-1876)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Prins Carl, hertig av Västergötland
(1861-1951)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Hertig Vilhelm I av Nassau
(1792-1839)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Sofia av Nassau
(1836-1913)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Pauline av Württemberg
(1810-1856)
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Märtha av Sverige
(1901-1954)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Samma som 16. & 22.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Samma som 8.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Samma som 17. & 23.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Prinsessan Ingeborg av Danmark
(1878-1958)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Samma som 18.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Samma som 9.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Samma som 19.
 
 
 

Anförluster

[redigera | redigera wikitext]

Harald V av Norge har en antavla som präglas av en förhållandevis hög grad av anförluster, vilket innebär att samma personer återfinns på flera olika platser i hans släktträd, eftersom hans farfar och mormor var helsyskon; samt i generationen innan finns tre helsyskon i farfars far, farmors mor och mormors far. Detta beror på de täta och upprepade giftermålen mellan de europeiska kungahusen – framför allt de brittiska, danska och svenska kungafamiljerna under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.[61][62]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Sofia Clason (28 augusti 2026). ”Norges kung Harald har avlidit”. DN.se. https://www.dn.se/varlden/stodet-till-kung-harald-kronprins-haakon-pa-sjukhuset-hela-natten/. Läst 28 augusti 2026.
  2. 1 2 3 4 5 ”Hans Majestet Kongen” (på norska). kongehuset.no. Det kongelige hoff. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27559&sek=27006. Läst 12 december 2021.
  3. 1 2 3 4 Hegge, Per Egil; Harald V, En biografi; N.W. Damm & Søn AS; 2006.
  4. ↑ ”Kidnapper Foiled?”, Time, 2 September 1940, arkiverad från ursprungsadressen den 2 februari 2009, https://web.archive.org/web/20090202190409/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,764542,00.html, läst 17 januari 2009
  5. ↑ ”Non-Political Campaign”, Time: 2, 9 September 1940, arkiverad från ursprungsadressen den 3 februari 2009, https://web.archive.org/web/20090203201002/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,764591-2,00.html, läst 17 januari 2009
  6. 1 2 3 4 "Those Apprentice Kings and Queens Who May – One Day – Ascend a Throne", Arkiverad 14 August 2018 The New York Times. 14 November 1971.
  7. ↑ ”Crown Princess Märtha (1901–1954)”. Norwegian Royal House. Arkiverad från originalet den 16 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180616030151/http://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=28675. Läst 8 mars 2026.
  8. ↑ Crown Prince Harald Bio, Stats, and Results Arkiverad 14 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Sports Reference
  9. ↑ ”People: Jun. 26, 1964”, Time: 2, 26 June 1964, https://content.time.com/time/subscriber/article/0,33009,898168-2,00.html, läst 24 november 2022
  10. ↑ ”The Consecration of King Harald and Queen Sonja” (på norska). kongehuset.no. Arkiverad från originalet den 28 december 2017. https://web.archive.org/web/20171228232601/http://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=28733&sek=27278. Läst 8 mars 2026.
  11. ↑ ”– Å si at vi ikke er åpne, er rett og slett feil” (på norskt bokmål). NRK. https://www.nrk.no/norge/_-a-si-at-vi-ikke-er-apne_-er-rett-og-slett-feil-1.12571148.
  12. ↑ ”Stanghelle: "Kong Harald står frem som mannen som forstår sin egen tid"”. Aftenposten. https://www.aftenposten.no/meninger/kommentar/i/paAQW/Stanghelle-Kong-Harald-star-frem-som-mannen-som-forstar-sin-egen-tid.
  13. ↑ ”The Royal Palace is open to the public” (på engelska). royalcourt.no. Arkiverad från originalet den 29 december 2017. https://web.archive.org/web/20171229112526/http://www.royalcourt.no/nyhet.html?tid=121732&sek=27262&scope=27248. Läst 8 mars 2026.
  14. ↑ Totl, Kjell Arne (19 July 2015). ”Kongehusekspert Kjell Arne Totland skriver: Gi kongeparet et permanent slottsmuseum” (på norskt bokmål). Aftenposten. https://www.aftenposten.no/article/ap-lmAL.html.[död länk]
  15. ↑ Moxnes, Agnes (27 December 2018). ”På tide med et slottsmuseum” (på norskt bokmål). NRK. https://www.nrk.no/ytring/pa-tide-med-et-slottsmuseum-1.14351475.
  16. ↑ ”Fra tirsdag er ikke kongen lenger hellig” (på norska). NRK. 7 May 2018. https://www.nrk.no/norge/fra-tirsdag-er-ikke-kongen-lenger-hellig-1.14039929.
  17. ↑ Sandefjords Blad on the King's performance in the World Championship (norska) Retrieved 10 September 2007.
  18. ↑ Erlanger, Steven (15 October 2011). ”King Harald of Norway Proves Mettle With Response to July 22 Deaths” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2011/10/16/world/europe/king-harald-of-norway-proves-mettle-with-response-to-july-22-deaths.html.
  19. ↑ Rising, Malin (21 August 2011). ”Norway remembers 77 killed in massacre” (på engelska). MSNBC. http://www.nbcnews.com/id/44218860/ns/world_news-europe/t/norway-remembers-killed-massacre/#.WmhwPedrzIU.
  20. ↑ ”Kongen om terrorangrepet: – Våre tanker går til ofrene” (på norska). VG. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/terrorangrepet-22-juli-politikk-og-samfunn/kongen-om-terrorangrepet-vaare-tanker-gaar-til-ofrene/a/10080609/.
  21. ↑ Nyfløt, Hilda (21 August 2011). ”- Hans aller beste tale” (på norska). Dagbladet. https://www.dagbladet.no/nyheter/hans-aller-beste-tale/63586924.
  22. ↑ ”King Harald visits Antarctic namesake”. The Local. 11 February 2015. http://www.thelocal.no/20150210/king-harald-to-see-antarctic-coast-that-bears-his-name.
    ”Sun shines for king in Antarctica”. 11 February 2015. http://www.newsinenglish.no/2015/02/11/sun-shines-for-king-in-antarctica/.
    ”King Harald begins Antarctic visit”. The Norway Post. NRK/Aftenposten. 11 February 2015. http://www.norwaypost.no/index.php/news/latest-news/30607.
  23. ↑ ”North American Eight Metre Association”. North American Eight Metre Association. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170808075004/https://static1.squarespace.com/static/571945b537013bf7bb9e6f17/t/57d1c2b2d482e9f1f108273b/1473364658906/cc-2016-na-results.pdf. Läst 8 mars 2026.
  24. ↑ ”Norway's sailor king: Why Harald V has been sleeping on a yacht moored on Toronto's waterfront” (på engelska). National Post. https://nationalpost.com/news/canada/norways-sailor-king-why-harald-v-has-been-sleeping-on-a-yacht-moored-on-torontos-waterfront.
  25. ↑ ”The king's speech struck a chord”. The king's speech struck a chord. 2 September 2016. https://www.newsinenglish.no/2016/09/02/the-kings-speech-struck-a-chord/.
  26. ↑ ”The Art Stable is open” (på engelska). royalcourt.no. Arkiverad från originalet den 29 december 2017. https://web.archive.org/web/20171229112434/https://www.royalcourt.no/nyhet.html?tid=156408&sek=27262. Läst 8 mars 2026.
  27. ↑ ”Kongebiograf: Kong Harald blir mer populær jo eldre han blir” (på norska). https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/P3jpp0/kongebiograf-kong-harald-blir-mer-populaer-jo-eldre-han-blir.
  28. ↑ ”King and Queen for 30 years”. King and Queen for 30 years. Arkiverad från originalet den 1 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210701004102/https://www.royalcourt.no/fotoalbum.html?tid=186253&sek=28410&kategori=112482. Läst 8 mars 2026.
  29. ↑ ”50 år på den danske tronen” (på Norwegian). 50 år på den danske tronen. The Royal House of Norway. https://www.kongehuset.no/nyhet.html?tid=215577&sek=26939.
  30. ↑ ”King of Norway has pacemaker fitted after falling ill on holiday” (på engelska). King of Norway has pacemaker fitted after falling ill on holiday. Sky News. https://news.sky.com/story/king-of-norway-has-pacemaker-fitted-after-falling-ill-on-holiday-13085125.
  31. ↑ ”Det 165. storting er åpnet” (på norska). stortinget.no. 12 October 2020. https://www.stortinget.no/no/Hva-skjer-pa-Stortinget/Nyhetsarkiv/Hva-skjer-nyheter/2020-2021/det-165.-storting-er-apnet/.
  32. ↑ ”Norway's 86-year-old king tests positive for COVID-19 and has mild symptoms”. Associated Press News. 22 October 2023. https://apnews.com/article/norway-king-harald-covid-80763f7263f5ad436217f0926ad2d1b6.
  33. ↑ ”Norway's aging king, Harald V, is on sick leave because of a respiratory infection”. Associated Press News. 31 January 2024. https://apnews.com/article/norway-king-sick-harald-infection-645b8803d58c019615f2820b415a565a.
  34. ↑ ”Scandinavian Airlines medevac plane lands in Malaysian island where Norwegian king is hospitalized”. Associated Press News. March 2024. https://apnews.com/article/malaysia-norway-king-medevac-plane-f5df37bb5188e9651b5dd0c8637b7653.
  35. ↑ ”Norway's king has pacemaker implanted in Malaysia after falling ill on holiday”. Reuters. 2 March 2024. https://www.reuters.com/world/norways-king-has-pacemaker-implanted-malaysia-after-falling-ill-holiday-2024-03-02/.
  36. ↑ ”Norway king returns home after Malaysia hospital admission”. BBC. 3 March 2024. https://www.bbc.com/news/world-europe-68461542.
  37. ↑ ”Norway's king to receive permanent pacemaker for his heart”. Reuters. 4 March 2024. https://www.reuters.com/world/europe/norways-king-harald-will-need-permanent-pacemaker-royal-court-says-2024-03-04/.
  38. ↑ ”Europe's oldest monarch, the ailing King Harald V of Norway, gets a permanent pacemaker”. Associated Press News. 12 March 2024. https://apnews.com/article/norway-king-pacemaker-malaysia-fd917bf1ce3b289dbd0c23b230ebce08.
  39. ↑ ”Norway's King Harald has been discharged from hospital after getting pacemaker”. GMA News. 14 March 2024. https://www.gmanetwork.com/news/topstories/world/900563/norway-s-king-harald-has-been-discharged-from-hospital-after-getting-pacemaker/story/.
  40. ↑ ”Norway's King Harald, Europe's oldest monarch, is back at work after pacemaker implants”. Associated Press News. 22 April 2024. https://apnews.com/article/harald-king-norway-malaysia-pacemaker-sick-leave-oldest-b95baf0cb3a7ded70868b125a061b892.
  41. ↑ ”Norway’s king is being discharged from a Spanish hospital after treatment for a skin infection”. AP News. 28 February 2026. https://apnews.com/article/norway-king-harald-spain-hospital-discharged-706b96df4cfdf818641db64ea847efd9.
  42. ↑ Motte, Gustav; Mossige-Norheim, Thea (27 augusti 2026). ”Norska kung Haralds hälsotillstånd har försämrats: ”Mycket allvarligt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/norska-kungen-halsotillstand-forsamrats-mycket-allvarlig. Läst 28 augusti 2026.
  43. ↑ Blomström, Emma (30 augusti 2026). ”Kung Harald begravs den 9 september”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kung-haralds-tillstand-allt-allvarligare. Läst 31 augusti 2026.
  44. ↑ ”Kongehuset etter Durek Verretts rasismeoppgjør: – Kan huske ting litt ulikt”. NRK. https://www.nrk.no/norge/durek-verrett-med-rasismeoppgjor-i-ny-dokumentar_-_-kongefamilien-gjorde-ingenting-for-a-hjelpe-meg-1.17567073.
  45. ↑ ”Durek Verrett tar et rasismeoppgjør med kongen i ny Netflix-dokumentar”. NRK. https://www.nrk.no/nyheter/durek-verrett-tar-et-rasismeoppgjor-med-kongen-i-ny-netflix-dokumentar-1.17572339.
  46. ↑ ”Sjokkuttalelser om kongeparet”. Dagbladet. https://www.dagbladet.no/kjendis/sjokkuttalelser-om-kongeparet/83578623.
  47. ↑ ”Durek Verrett ut mot kongefamilien: –⁠ Visste ikke hva rasisme var”. VG. https://www.vg.no/rampelys/i/5E1Wqe/durek-verrett-ut-mot-kongefamilien-i-netflix-dokumentaren-rebel-royals-visste-ikke-hva-rasisme-var.
  48. ↑ ”Durek med sjokkanklager mot Harald: – De så på meg som om jeg var gal”. Nettavisen. https://www.nettavisen.no/kjendis/durek-med-sjokkanklager-mot-harald-de-sa-pa-meg-som-om-jeg-var-gal/s/5-95-2615152.
  49. ↑ ”Durek Verrett i Netflix-film om første møte med kongeparet: – De hatet klærne mine”. Dagsavisen. https://www.dagsavisen.no/kultur/durek-verrett-i-netflix-film-om-forste-mote-med-kongeparet-de-hatet-klaerne-mine/9960693.
  50. ↑ ”Watch Rebel Royals: An Unlikely Love Story”. https://www.netflix.com/title/81763742.
  51. ↑ ”Thought Harry and Meghan were bad? Meet Norway's Rebel Royals”. The Daily Telegraph. https://www.yahoo.com/entertainment/celebrity/articles/thought-harry-meghan-were-bad-135927014.html.
  52. ↑ ”Karakterdrap på kongeparet”. Aftenbladet. https://www.aftenbladet.no/meninger/kommentar/i/dRyW9X/karakterdrap-paa-kongeparet.
  53. ↑ ”Kongehusekspert om dokumentaren: –⁠ Trist hvordan kongen blir fremstilt”. VG. https://www.vg.no/rampelys/i/MnOlrK/tove-taalesen-om-dokumentaren-trist-hvordan-kongen-blir-fremstilt.
  54. ↑ Helljesen, Vilde (2025-10-23). ”Kong Harald spøkte med Netflix-dokumentar” (på norskt bokmål). NRK. https://www.nrk.no/norge/kong-harald-spokte-med-netflix-dokumentar-1.17623473.
  55. ↑ Lier, Anton; Mohn, Ella Bakken; NTB (2025-10-23). ”Kongen vitset om «Rebel Royals»-filmen: – Vi har vurdert en oppfølger” (på norska). VG. https://www.vg.no/rampelys/i/mPG3Ag/kongen-vitset-om-rebel-royals-filmen-i-tale-til-stortingsrepresentantene.
  56. ↑ ”No. 52834”, The London Gazette, 14 February 1992, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/52834/supplement/2582
  57. ↑ ”No. 48634”, The London Gazette, 9 June 1981, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/48634/supplement/7795
  58. ↑ ”St. Olavs Orden” (på norska). Det norske kongehus. 2025. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27216&sek=27047. Läst 14 maj 2025.
  59. ↑ ”Fortenesteordenen” (på norska). Det norske kongehus. 2025. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27596&sek=27048. Läst 14 maj 2025.
  60. 1 2 ”H.M. Kongens dekorasjoner” (på norska). Det norske kongehus. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27940&sek=27011. Läst 12 december 2021.
  61. ↑ Davis, Erin (29 december 2018). ”How inbred are Europe's monarchs?” (på engelska). Data Stuff. https://erdavis.com/2018/12/29/how-inbred-are-europes-monarchs/. Läst 27 augusti 2026.
  62. ↑ Flantzer, Susan (13 februari 2021). ”Ancestors of King Harald V of Norway” (på engelska). Unofficial Royalty. https://www.unofficialroyalty.com/ancestors-of-king-harald-v-of-norway/. Läst 27 augusti 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Harald V av Norge.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harald_V_av_Norge&oldid=59617575”