Ăstgöta kavalleriregemente
| Ăstgöta kavalleriregemente | |
| Uniform m/1779 | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Ăstgöta kavalleriregemente |
| Datum | 1636â1791 |
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Typ | Kavalleri |
| Efterföljare | LivgrenadjÀrregementet |
| Storlek | Regemente |
| ValsprÄk | Nulli Secundas ("Ingens tvÄa/oövertrÀffad/inte underlÀgsen nÄgon") |
| FÀrger | Rött     |
| TjÀnstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga | |
Ăstgöta kavalleriregemente var ett kavalleriregemente i svenska armĂ©n som hĂ€rstammade frĂ„n 1500-talet. Regementet omorganiserades 1791 dĂ„ man slog ihop det med Ăstgöta infanteriregemente, och tillsammans bildade de tvĂ„ regementena LivgrenadjĂ€rregementet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ăstgöta kavalleriregemente hade sitt ursprung frĂ„n den ryttarfana som sattes upp i Ăstergötland pĂ„ 1550-talet. I 1634 Ă„rs regeringsform benĂ€mns regementet som Ăstergötlands och Södermanlands ryttare. FrĂ„n 1636 benĂ€mnt Ăstgöta kavalleriregemente. Ă r 1689 blev regementet indelt och 1770 omorganiserat till kyrassiĂ€rer.[kĂ€lla behövs]
Under befÀl av Ludvig Wierich Lewenhaupt deltog regementet i större delen av Carl X Gustafs fÀlttÄg. Tio kompanier starkt följde de 1655 till Pommern och dÀrefter till Warschau, samt kÀmpade den 22 september vid Modlin, deltog i det farliga tÄget till Jaroslaw och vann mycket utmÀrkelse i slaget vid Golombo den 8 februari. Sommaren 1657 deltog fyra kompanier nyuppsatta ryttare i HallÀndska fÀlttÄget och bevistade slaget vid Genevadsbro. Den övriga delen deltog i andra danska kriget och i belÀgringen av Köpenhamn.[1]
Ă r 1674 utförde regementet, 1000 man starkt, under befĂ€l av Adam Claes Wachtmeister, till Tyskland och deltog dĂ€r i Wrangels och Köningsmarks fĂ€lttĂ„g Ă„ren 1674â1678 och slaget vid Fehrbellin. Vid Ă„terfĂ€rden till Sveriges pĂ„ hösten 1678 delade Ăstgöta ryttare den övriga armĂ©ns sorgliga öde, att dels drunkna och dels bli fĂ€ngslade pĂ„ Bornholm. En nyuppsatt del av regementet deltog i slaget vid Lund.[1]
PĂ„ vĂ„ren 1701 gick regementet, under befĂ€l av Carl Gustaf Mörner, över till Livland och var nĂ€rvarande vid övergĂ„ngen av DĂŒna. Ă r 1702 blev Mörner med sitt eget och Dalregementet beordrades att anfalla staden Wilna. Ryttarna tog dalkarlarna pĂ„ hĂ€stens lĂ€nd och red en hemlig vĂ€g genom den tjocka skogarna och lyckades den 19 mars i gryningen överrumpla fienden i Wilna, vilka led en stor förlust.[1]
I slaget vid Klissow stod regementet pĂ„ högra flygeln, som hade den hĂ„rdaste striden att uthĂ€rda. I januari 1704 avgick Mörner som chef och eftertrĂ€ddes av Jacob Burensköld. Detta Ă„r deltog regementet i slagen vid Jaroslaw och Lemberg, förföljelsen av Schulenbach och det skarpa slaget vid Fraustadt, dĂ€r Burensköld sĂ„rades och dĂ€r 1500 ryssar nedhöggs. Den 21 juli 1705 stod generallöjtnant Carl Nieroth med tre regementet ryttare, dĂ€ribland Ăstgöta, vid slaget vid Rakowitz, dĂ„ sachsiska generallöjtnanten Otto Arnold Paykull anryckte mot svenskarna lĂ€ger med 10000 man sachsiska och polska ryttare. Nieroth som endast hade 200 man, antog striden, och fienden blev, efter underverk av tapper frĂ„n svenskarnas sida, slagen pĂ„ flykten. Ăstgötarna hade den vĂ€rsta striden att utföra mot den pĂ„ alla sidor anfallande polackerna. Av regementet dödas 3 ryttmĂ€stare, 5 löjtnanter, 6 underoffiverar och 70 ryttare (sĂ„rade blev 3 ryttmĂ€stare, 2 kornetter och 85 ryttare).[1]
Under Ă„ren 1707â1709 deltog Ăstgöta kavalleriregemente i alla huvudhĂ€rens rörelser och kĂ€mpade med anligt mod i flera mindre affĂ€rer. Den 10 september 1708 uppnĂ„dde Karl XII nĂ€ra ryska grĂ€nsen vid byn Rajovka (slaget vid Rajovka) fiendens eftertrupp, som bestod av 70 skvadroner. Utan att tĂ€nka efter, tog kungen det nĂ€rmsta till hands varande Ăstgöta kavalleriregemente och anföll fiendens samt lyckades i början kast det ryska kavalleriet över sidan.[1]
Regementet sattes pÄ nytt upp i Sverige och deltog i Stenbocks krig i SkÄne, slaget vid Helsingborg, kriget i Pommern och slutligen Hattarnas ryska krig 1741. à r 1747 Àr de Äter i Pommern, varefter de följe alla huvudhÀrens rörelser, kÀmpade 1759 vid Werbelow och Brandelow och 1761 vid Neu Brandenburg.[1]
Regementet upphöjdes till livregemente efter förtjĂ€nstfulla insatser under Gustav III:s krig 1788â1790.[2] Regementet omorganiserades 1791 till ett infanteriregemente och sammanslogs med Ăstgöta infanteriregemente, vilka tillsammans bildade LivgrenadjĂ€rregementet. Kavalleridelen fick namnet LivgrenadjĂ€rregementets rusthĂ„llsdivision fram till 1816.[kĂ€lla behövs]
IngÄende enheter
[redigera | redigera wikitext]|
1699â1791 |
Heraldik och traditioner
[redigera | redigera wikitext]Regementets valsprÄk var Nulli Secundus (Ingens tvÄa).
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]ĂverstebostĂ€llet var förlagt till Tuna kungsgĂ„rd vid Rystad.
- 1630â1633: Hans Rotkirch
- 1635â1641: Ture Gabrielsson Oxenstierna
- 1641â1645: Axel Lillie
- 1659â1664: Ludvig Wierich Lewenhaupt
- 1667â1673: Hans Ulfsparre
- 1674â1675: Adam Claes Wachtmeister
- 1675â1677: Patrik Patkull
- 1677â1695: Blechardt Wachtmeister
- 1695â1704: Carl Gustaf Mörner
- 1704â1706: Jacob Burensköld
- 1706â1708: Nils Rosenstierna
- 1708â1747: Hugo Johan Hamilton
- 1710â1710: Gustaf Adam Taube, tillförordnad.
- 1710â1711: Bertil Roxendorff, tillförordnad.
- 1712â1716: Johan Falkenhagen, tillförordnad.
- 1716â1723: Otto Johan Koskull tillförordnad
- 1723â1747: Hugo Johan Hamilton
- 1747â1757: Adam Horn, tillförordnad.
- 1757â1761: Pontus Fredrik De la Gardie
- 1762â1762: Mattias Alexander von Ungern-Sternberg
- 1763â1774: Fredric Horn
- 1774â1783: Erik Julius Cederhielm
- 1783â1787: Gustaf Philip Wennerstedt
- 1787â1791: Claes Horn af Ă minne
Ăverstelöjtnanter
[redigera | redigera wikitext]- 1635â1642: Hans Garfwe
- 1667â1675: Patrik Patkull
- 1675â1689: Gustaf Adolf von der Osten
- 1689â1694: Johan Gripenwaldt
- 1693â1700: Carl Gustaf Horn
- 1700â1701: Adolf Johan Crusebjörn
- 1701â1704: Jacob Burensköld
- 1705â1711: Bertil Roxendorff
- 1711â1713: Frans Johan Crusebjörn
- 1713â1728: Johan Falkenhagen
- 1728â1739: Otto Christian von der Pahlen
- 1739â1744: Carl Rotkirch
- 1753: Carl Rothkirch
- 1762â1774: Henrik Falkenberg af Trystorp
- 1774â1783: Gustaf Philip Wennerstedt
- 1783â1787: Claes Horn af Ă minne
- 1787â1791: Gerhard Malkolm Leijonhielm
Förste majorer
[redigera | redigera wikitext]- 1659â1667: Patrik Patkull
- 1669â1673: Claes Niethoff
- 1684â1685: Gustaf Lenck
- 1685â1693: Carl Gustaf Horn
- 1693â1700: David Christoffer Montgomery
- 1702â1704: Johan Claudius Storckenfeldt
- 1704â1705: Bertil Roxendorff
- 1712â1713: Johan Falkenhagen
- 1713: Erik Axel Ekehielm
- 1716: Carl Johan Haster
- 1719â1720: Lars Wilsdorff
- 1720: Zakarias Rehnberg
- 1720â1734: Natanael Gyllenram
- 1734â1741: Otto Johan Wolffelt
- 1739: Carl Rotkirch
- 1739â1741: Axel Wachtmeister
- 1739â1745: Gustaf Otto Mörner
- 1745â1747: Barthold Schulzendorff
- 1747â1752: Casper Erik Rosenacker
- 1752â: Gustaf Adolph Horn
- 1775â1782: Mattias StrĂ„lenhielm
- 1782â1785: Claes Horn af Ă minne
- 1791: Gustaf Adolph Klingspor
Andre majorer
[redigera | redigera wikitext]- 1761â1764: Julius Cederhielm
- 1765â1775: Filip Bonde
- 1775â1782: Claes Horn af Ă minne
- 1782â1783: Gerhard Malkolm Leijonhielm
- 1783â1792: Axel Melchior von Meijerhelm
RegementskvartermÀstare
[redigera | redigera wikitext]- 1681â1699: Nils Rosenfelt
- 1703: Abraham Cossfeldt
- 1712: Jacob Schultz
- 1741â1748: Bengt Adolf Wrangel
- 1770: Otto Wilhelm Löwen
- 1773â1783: Gerhard Malkolm Leijonhielm
- 1783â1791: Svante Duvall
Ăvrigt
[redigera | redigera wikitext]| Ăstgöta kavalleriregemente | 1636 | â | 1791 |
| inget | â |
| Malmen | â | 1791 |
Galleri
[redigera | redigera wikitext]- Fredrik Ulrik Wrangel iklÀdd uniform m/1756 för en officer vid regementet. PÄ bröstet bÀr han SvÀrdsorden. MÄlning frÄn 1770 av Per Krafft den Àldre.
- Fredric Horn i regementets uniform m/1756, avportrÀtterad ca 1770 av okÀnd konstnÀr.
- Ăverste Gustaf Philip Wennerstedt i regementets uniform m/1779, avportrĂ€tterad 1779 av Ulrika Pasch.
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 s.338.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 Malmen i Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Ăstergötland (1875â1877)
- â http://www.algonet.se/~hogman/regementen_kav.htm