Orust
- För andra betydelser, se Orust (olika betydelser).



Orust Ă€r en ö i BohuslĂ€n, VĂ€stra Götalands lĂ€n, Sverige. Enligt SCB Ă€r Orust, efter Gotland, Ăland och Södertörn Sveriges fjĂ€rde största ö, pĂ„ 346 kmÂČ.[1][2] Orust Ă€r en naturligt skapad ö eftersom den skiljs frĂ„n fastlandet och frĂ„n Tjörn av ett antal fjordar och smala sund. DĂ€rmed Ă€r den Sveriges tredje största ö som har skapats pĂ„ ett naturligt sĂ€tt. Tillsammans med ett antal kringliggande öar, sĂ„som KĂ€ringön, HĂ€rmanö, Gullholmen, Flatön, Malö och Lyrön, bildar den Orusts kommun. Orust ligger norr om Sveriges sjunde största ö, Tjörn.
Orust Àr sedan lÀnge ett centrum för bÄtbyggande.[3]
Orter
[redigera | redigera wikitext]Distrikt
[redigera | redigera wikitext]FrÄn 2016 indelas ön i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna:[4]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]LÀnsvÀg 160 passerar ön som förbinds med fastlandet via Nötesundsbron. LÀnsvÀg 178 gÄr mellan Varekil och Ellös.
Trafikverket FĂ€rjerederiet bedriver fĂ€rjetrafik pĂ„ strĂ€ckorna SvanesundâKolhĂ€ttan, LyrestenâLyr, ĂngöâFruvik och FröjdendalâMalö. VĂ€sttrafik bedriver personfĂ€rjetrafik pĂ„ strĂ€ckorna Tuvesvik-KĂ€ringön (före juni 2013 frĂ„n HĂ€lleviksstrand) och Tuvesvik-Gullholmen.
Orust express (ofta kallad Orustexpressen) Ă€r en busslinje som trafikerar strĂ€ckan UddevallaâHenĂ„nâVrĂ€landâVarekilâMyggenĂ€sâStenungsund. PĂ„ vardagar trafikeras linjen varje timme mellan kl. 06.00â20.00; frĂ„n HenĂ„n till Stenungsund kan man dock Ă„ka sĂ„ tidigt som 04.40. Busslinjen ingĂ„r i VĂ€sttrafiks utbud och bĂ„de i Uddevalla och Stenungsund kan man byta till tĂ„gen pĂ„ Bohusbanan, i Stenungsund Ă€r buss- och tĂ„gtidtabellerna anpassade sĂ„ att det Ă€r kort vĂ€ntetid för vidare resa mot till exempel Göteborg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]De första mĂ€nniskorna kom till Orust efter istiden för 11 000 Ă„r sedan. Deras boplatser som dĂ„ lĂ„g vid stranden ligger i dag 40â50 meter över havet. I Enersbacken har det hittats skivyxor och pilspetsar.[5]
Under de första böndernas tid, nĂ€r stranden lĂ„g knappt 25 meter högre Ă€n i dag, byggdes nĂ€rmare 30 dösar och gĂ„nggrifter, vilket Ă€r en tredjedel av samtliga i BohuslĂ€n. Under seklerna före bronsĂ„ldern byggde ett knappt 10-tal hĂ€llkistor. Ăven mĂ„nga föremĂ„l, varav en del praktföremĂ„l, finns frĂ„n bondestenĂ„lderns tre kulturer som följer efter varandra.[5]
FrĂ„n bronsĂ„ldern finns mĂ„nga gravar, frĂ€mst cirka 185 stora rösen dĂ€r Morlanda och Tegneby dominerar starkt, samt hĂ€llristningar. Vid den tiden lĂ„g stranden runt 16â10 meter högre Ă€n i dag. 1884 hittades ett svĂ€rd av brons i Ellösfjorden, svĂ€rdet Ă€r 101,5 cm lĂ„ngt och ett av de lĂ€ngsta frĂ„n denna tid som hittats i Sverige.[5]
FrÄn jÀrnÄldern finns bland annat mÄnga gravar och en runsten, Hogastenen. MÄnga ortnamn pÄ byar och enskilda större gÄrdar kan vara frÄn denna period.[5]
Medeltiden mÀrks frÀmst genom byggandet av kyrkor av sten runt 1100-talet, vilka i varierad omfattning byggts om.[5]
Orust blev svenskt i samband med freden i Roskilde Är 1658 nÀr Danmark avtrÀdde bland annat BohuslÀn till Sverige.[5]
Ăns lĂ€ge har gjort att fisket varit viktigt för befolkningen. 1752 var tillgĂ„ngen pĂ„ sill mycket god och hela 1700-talet kallas den stora sillperioden och varade fram till 1808. Slutet pĂ„ sillfisket innebar att bygden avfolkades och flera fiskelĂ€gen höll pĂ„ att gĂ„ under.[5]
Efter fiskeperioden ökade istÀllet jordbruket, men utvecklingen av metoder och maskiner gjorde att arbetskraftsbehovet minskade och Orust blev Äter en avfolkningsbygd. FrÄn 1900 till 1968 halverades öns befolkning.[kÀlla behövs]
Efter 1950 började flera av öns varv att tillverka plastbÄtar och Àn i dag Àr varvsindustrin viktig pÄ Orust.
InvÄnarantalet har varierat kraftigt under Ären, 1528 bodde det 2 100 personer pÄ ön. Befolkningen var som störst 1880 med 18 129. 2006 hade kommunen 15 185 invÄnare, vilket inkluderar nÄgot tusental pÄ de omgivande öarna. Under sommarhalvÄret ökas befolkningen med sommargÀster med nÀstan tre gÄnger sÄ mÄnga som det bor dÀr Äret om.[kÀlla behövs]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- â âSCB: "Varför Ă€r Södertörn-Nacka Sveriges tredje största ö?"â. 17 december 2014. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. LĂ€st 30 december 2014.
- â âSCB "De 50 största öarna"â. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303202852/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och-oar/13042/13049/21205/. LĂ€st 15 december 2014.
- â Sveriges Radio, 4 februari 2013: TrĂ€traditionen har blivit Orusts signum LĂ€st 26 mars 2016
- â SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. TrĂ€dde i kraft 1 januari 2016.
- 1 2 3 4 5 6 7 Orusts kommun - Orusts historia Arkiverad 25 december 2007 hÀmtat frÄn the Wayback Machine.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||