Hoppa till innehÄllet

Nevermind

FrÄn Wikipedia
Nevermind
Nirvananevermind-logo.svg
Studioalbum av Nirvana
UtgivningStorbritannien 1 augusti 1991
Sverige 23 augusti 1991
USA 24 september 1991
Inspelat2–6 april 1990,[a] Smart Studios i Madison, Wisconsin, USA
2–19 maj 1991, Sound City Studios i Van Nuys, Kalifornien, USA
GenreGrunge · alternativ rock
LĂ€ngd42:35
Skivbolag · Geffen Records (Europa)
 · DGC Records (USA och Australien)
ProducentButch Vig
UtmÀrkelser
Diamantalbum enligt SNEP
Professionella recensioner
Nirvana-kronologi
Blew
(1989)		 Nevermind
(1991)		 Hormoaning
(1991)
Singlar frÄn Nevermind
  1. "Smells Like Teen Spirit"
    SlÀppt: 10 september 1991
  2. "Come as You Are"
    SlÀppt: februari 1992
  3. "Lithium"
    SlÀppt: 13 juli 1992
  4. "In Bloom"
    SlÀppt: 30 november 1992

Nevermind Ă€r det amerikanska grungebandet Nirvanas andra studioalbum, slĂ€ppt den 1 augusti 1991 via skivbolaget Geffen Records. Året efter att Nirvana (dĂ„ bestĂ„ende av Kurt Cobain, Krist Novoselic och Chad Channing) hade lanserat sitt debutalbum Bleach 1989, bestĂ€mde sig bandet för att trumslagaren Channing skulle lĂ€mna Nirvana och de tog istĂ€llet in hardcorebandet Screams tidigare trumslagare, Dave Grohl. Cobain, som skrev de flesta lĂ„tarna pĂ„ albumet, började nu arbeta med nytt lĂ„tmaterial och vid denna tid var han mycket influerad av R.E.M., The Smithereens och Pixies. Cobain ville skriva mer melodiska lĂ„tar och ett av de tidigaste exemplen pĂ„ detta var singeln "Sliver", som Nirvana slĂ€ppte innan Grohl gick med i bandet 1990. NĂ€r Sub Pop fick finansiella problem i början av 1990-talet, bestĂ€mde sig Nirvana för att söka upp ett annat skivbolag och de blev snart signade av Geffen Records dotterbolag DGC Records.

Det första inspelningstillfĂ€llet för Nevermind (dĂ„ kallat Sheep) skedde den 2–6 april 1990 i Smart Studios i Madison, Wisconsin med producenten Butch Vig. Efter att Cobain sjungit sönder sina stĂ€mband under inspelningen av "Lithium" fick inspelningssessionen avslutas tidigare Ă€n vĂ€ntat. Innan huvudinspelningen av albumet pĂ„börjades skickade Nirvana en demoutgivning till Vig, som innehöll vissa av lĂ„tarna som tidigare spelats in i Smart Studios men Ă€ven lĂ„tar sĂ„som "Come as You Are" och "Smells Like Teen Spirit", dĂ€r Vig kĂ€nde att sĂ€rskilt den senare hade potential. Till en kostnad av $65 000 spelades Nevermind in i Sound City Studios i Van Nuys, Kalifornien den 2–19 maj 1991; det var frĂ„n början tĂ€nkt att albumet skulle spelas in i mars till april 1991, men detta datum sköts upp eftersom bandet hade Ă„ngest inför att börja spela in Nevermind.

Nevermind blev en jÀttesuccé hos bÄde recensenterna och allmÀnheten. Flera recensenter ansÄg att det var detta album som gjorde alternativ rock till en mainstreamgenre i början av 1990-talet och efterfrÄgan pÄ albumet gjorde att Geffen Records fick upphöra med all annan tryckning av sina andra album. Detta för att kunna skeppa ut nya exemplar av Nevermind. Albumet nÄdde som bÀst plats 1 i USA, Kanada, Finland och Sverige samt nÄdde upp pÄ topp 10 i lÀnder sÄsom Storbritannien, Australien, Tyskland och Frankrike. Nevermind certifierades för diamant i mars 1999 i USA och har Àven nÄtt upp till denna nivÄ i bÄde Kanada och Frankrike. I Sverige har Nevermind certifierats för guld. Albumet kom pÄ plats 17 pÄ Rolling Stones lista "The 500 Greatest Albums of All Time" och pÄ plats 32 pÄ Billboards lista över de bÀsta albumen frÄn 1990-talet. 2011, tjugo Är efter albumets ursprungliga lansering, slÀpptes Nevermind i bÄde en 20th Anniversary Deluxe Edition och en 20th Anniversary Limited Edition innehÄllande flera tidigare outgivna lÄtar av Nirvana.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Året efter att Nirvana (dĂ„ bestĂ„ende av Kurt Cobain, Krist Novoselic och Chad Channing) hade slĂ€ppt sitt debutalbum Bleach via Sub Pop bestĂ€mde sig bandet för att trumslagaren Channing skulle lĂ€mna Nirvana. Bandet var i behov av en permanent trumslagare och nĂ€r Cobain och Novoselic gick pĂ„ en konsert dĂ€r hardcorepunkbandet Scream upptrĂ€dde blev de imponerade av deras trumslagare Dave Grohl. Efter att Scream hade upplösts 1990 kontaktade Grohl Novoselic och han begav sig till Seattle, Washington. VĂ€l dĂ€r trĂ€ffade Grohl bĂ„de Novoselic och Cobain och han fick en permanent plats i Nirvana detta Ă„r.[1] Novoselic har efterĂ„t sagt att "vi visste efter tvĂ„ minuter att han var den rĂ€tte trumslagaren"[2][en 1] och att sĂ„ fort Grohl gick med i bandet "föll allt pĂ„ plats".[1]

Cobain började nu arbeta med nytt lÄtmaterial och vid denna tid lyssnade han mycket pÄ R.E.M., The Smithereens och Pixies. Cobain kÀnde att det musikaliskt tunga rocksound som vid tillfÀllet var populÀrt i Seattle inte riktigt var vad han ville arbeta med och han bestÀmde sig istÀllet för att skriva mer melodiska lÄtar. Ett av de tidigaste exemplen pÄ detta var med singeln "Sliver", som slÀpptes innan Grohl gick med i bandet 1990 och som istÀllet spelades in med Mudhoneys trumslagare Dan Peters[3]. Cobain har sagt att han var tvungen att slÀppa en mer popinspirerad lÄt som singel för att pÄ sÄ sÀtt förbereda Nirvanas fans för vad som skulle komma hÀrnÀst.[4] Grohl har sagt att vid denna tid jÀmförde Nirvana sina lÄtar med barnlÄtar eftersom bandet försökte göra dem sÄ enkla som möjligt.[1]

I början av 1990-talet hade Sub Pop finansiella problem. NÀr det började ryktas om att Sub Pop skulle bli ett dotterbolag Ät ett annat större skivbolag bestÀmde sig Nirvana för att lÀmna Sub Pop och istÀllet leta efter ett annat skivbolag som skulle kunna signa dem.[1] Flera olika skivbolag var intresserade av Nirvana, men i slutÀndan bestÀmde de sig för Geffen Records dotterbolag DGC Records. Nirvana hade blivit rekommenderade detta av företaget Gold Mountain, som Àven hanterade Nirvanas idoler Sonic Youth och Kim Gordon.[5]

Inspelning och produktion

[redigera | redigera wikitext]
Den 2–6 april 1990 spelade Nirvana in Ă„tta lĂ„tar i Smart Studios i Madison, Wisconsin, vilka lĂ„g till grund för inspelningen av Nevermind.

Tidigt under 1990 började Nirvana planera för sitt andra studioalbum för Sub Pop, dÀr detta album vid tillfÀllet gick under namnet Sheep. Den dÄvarande chefen för skivbolaget, Bruce Pavitt, föreslog Butch Vig som en möjlig producent.[1] Nirvana var imponerade av Vigs tidigare arbete med noiserockbandet Killdozer och de ringde upp honom för att sÀga att de ville att deras album skulle lÄta som det han hade producerat för Killdozer.[6] Den 2 april 1990 begav sig Nirvana till Smart Studios i Madison, Wisconsin för att pÄbörja inspelningen av albumet. NÀstan allt runtomkring lÄtarna var klart förutom lÄttexterna som Cobain fortfarande arbetade med och bandet var Àven osÀkra pÄ vilka lÄtar de ville spela in.[7] Till slut spelades Ätta lÄtar in: "Immodium" (senare omdöpt till "Breed"), "Dive", "In Bloom", "Pay to Play" (senare omdöpt till "Stay Away" och dÄ med ny lÄttext), "Sappy", "Lithium", "Here She Comes Now" och "Polly".[8] Det var frÄn början tÀnkt att fler lÄtar skulle spelas in, men nÀr Cobain sjungit sönder sina stÀmband under inspelningen av "Lithium" fick inspelningssessionen avslutas redan den 6 april, vilket var tidigare Àn vÀntat.[1] Det har uppmÀrksammats att sjÀlva inspelningen av "Lithium" var en av hÀndelserna som lÄg till grund för den vÀxande klyftan mellan Cobain och Channing. Cobain var inte nöjd med Channings trummande pÄ lÄten och han tvingades sÀga till Channing att hÄlla sig till det sÀtt han ville att Channing skulle spela pÄ.[9] "In Bloom" hade frÄn början en brygga som Vig valde att ta bort; Novoselic har sagt att Vig skar bort bryggan frÄn masterinspelningen med hjÀlp av ett rakblad och slÀngde sedan den bortskurna biten i en papperskorg.[10] Nirvana sade Ät Vig att de skulle Äterkomma och spela in fler lÄtar med honom nÀr Cobain hade fÄtt tillbaka sin röst, men Vig hörde inte av bandet pÄ ett tag framöver.[1] IstÀllet skapade Nirvana en demoutgivning av de lÄtar de hade spelat in och denna skickades runt till olika skivbolag, vilket gjorde att bandet blev mer uppmÀrksammade av dem.[11]

Efter att Nirvana hade blivit signade till DGC Records föreslogs det flera olika producenter för albumet (bland annat Scott Litt, David Briggs och Don Dixon), men Nirvana sade att de ville fortsĂ€tta arbeta med Vig.[12] Novoselic har sagt i en intervju att bandet redan var nervösa inför att spela in ett album för ett större skivbolag och att de producenter som föreslogs ville ha en procentsats av intĂ€kterna för sitt arbete. IstĂ€llet fortsatte Nirvana sitt arbete med Vig, som de kĂ€nde sig bekvĂ€ma att arbeta med.[10] Till en kostnad av $65 000 spelades Nevermind in i Sound City Studios i Van Nuys, Kalifornien mellan den 2 till 19 maj 1991.[13] FrĂ„n början var det tĂ€nkt att albumet skulle spelas in i mars till april 1991, men detta datum sköts upp dĂ„ bandet hade Ă„ngest inför att börja spela in Nevermind. För att kunna betala bensinkostnaden för att ta sig till Los Angeles upptrĂ€dde Nirvana pĂ„ OK Hotel i Seattle, Washington den 17 april 1991, dĂ€r de spelade "Smells Like Teen Spirit" för första gĂ„ngen.[1] Nirvana hade innan sjĂ€lva huvudinspelningen av Nevermind skickat en annan demoutgivning till Vig, som innehöll vissa av lĂ„tarna som tidigare spelats in i Smart Studios men Ă€ven lĂ„tar sĂ„som "Smells Like Teen Spirit" och "Come as You Are". Även om ljudet pĂ„ denna inspelning var vĂ€ldigt förvrĂ€ngt, pĂ„ grund av att Nirvana spelade pĂ„ en hög volym, kunde Vig Ă€ndĂ„ urskilja melodin och han kĂ€nde att sĂ€rskilt "Smells Like Teen Spirit" hade potential.[14]

Butch Vig producerade Nevermind.

NÀr Nirvana vÀl kom fram till Kalifornien tog de nÄgra dagar tillsammans med Vig dÀr de gick igenom och förbÀttrade nÄgra av lÄtarna.[15] Den enda lÄten som inte spelades in igen i maj 1991 var "Polly", som bandet valde att behÄlla som den var frÄn inspelningen i Smart Studios Äret innan och som innehöll cymbalspelande av Channing.[16] NÀr huvudinspelningen av Nevermind vÀl pÄbörjades arbetade Nirvana Ätta till tio timmar om dagen. De testade pÄ att spela in instrumentslingorna tvÄ-tre gÄnger och om de fortfarande inte var nöjda med resultatet efter dessa försök gick de vidare till att spela in nÄgot annat sÄ lÀnge.[17] Nirvana hade övat pÄ lÄtarna mÄnga gÄnger innan inspelningen pÄbörjades sÄ det krÀvdes oftast enbart ett fÄtal försök innan de var nöjda med resultatet.[10] Novoselic och Grohl spelade in sitt basspelande respektive sitt trumspelande pÄ nÄgra enstaka dagar, men för Cobain tog det lÀngre tid att spela in gitarr och sÄng. I synnerhet lÄttexterna var problematiska eftersom de ibland skrevs fÀrdigt enbart nÄgra minuter innan inspelningen pÄbörjades.[18] Cobains frasering var sÄ konsekvent i de olika inspelningarna att Vig bestÀmde sig för att anvÀnda de olika inspelningarna som pÄlÀgg.[17] Cobain ville till en början inte anvÀnda sig av pÄlÀgg, vilket kan ha berott pÄ tidspress.[19] För "In Bloom" fick Vig Cobain att anvÀnda sig av dubblering genom att sÀga att John Lennon hade anvÀnt sig av detta. Denna teknik anvÀnde sig Vig av Àven pÄ Grohls sÄng, som anvÀndes som harmonistÀmma i lÄten, eftersom han kÀnde att om han redan hade gjort det för Cobains sÄng kunde han lika vÀl göra det för Grohls sÄng ocksÄ.[1] Inspelningssessionerna gick överlag bra, men Vig har sagt att Cobain blev svÄr att hantera emellanÄt. Vig sade att Cobain kunde arbeta pÄ bra i en timme eller sÄ, men att han sedan gick och satte sig i ett hörn och var tyst nÀsta timme.[6]

Efter att inspelningarna var klara mixade Vig lĂ„tarna i Devonshire Studios i Los Angeles den 20–28 maj 1991. Efter nĂ„gra dagar kĂ€nde dock bĂ„de Vig och Nirvana att de inte var helt nöjda med hur lĂ„tarna var mixade. De bestĂ€mde sig dĂ„ för att ta in extern hjĂ€lp och DGC Records kom Ă€nnu en gĂ„ng med flera förslag pĂ„ personer, dĂ€ribland tidigare föreslagne Litt och Ed Stasium. Cobain kĂ€nde emellertid att om nĂ„gon av dessa personer togs in för att mixa albumet skulle de Ă€ndra pĂ„ lĂ„tarna till att lĂ„ta som sĂ„dant de mixat tidigare. Cobain valde istĂ€llet ut Andy Wallace, som tidigare varit medproducent pĂ„ Slayers Seasons in the Abyss, för att mixa albumet och hans namn stod med som ett av de sista pĂ„ listan DGC Records hade gett dem.[20] Novoselic mindes att han höll med om Cobains beslut att ta in Wallace för att mixa lĂ„tarna eftersom han tyckte att Slayers album hade en vĂ€ldig musikalisk tyngd.[21] Wallace lade ned mycket tid pĂ„ att justera trummorna i de olika lĂ„tarna och han lyckades mixa ungefĂ€r en lĂ„t om dagen.[22] NĂ€r Wallace och Vig Ă„r senare mindes tillbaka kom de bĂ„da ihĂ„g att Nirvana hade Ă€lskat Wallaces mixning första gĂ„ngen de hörde den.[23] Efter albumets lansering kritiserade dock bandet mixningen, dĂ„ de ansĂ„g att den var alldeles för polerad. Cobain har sagt att nĂ€r han sĂ„g tillbaka pĂ„ Nevermind skĂ€mdes han över hur albumet lĂ€t och att han ansĂ„g att det lĂ€t mer som nĂ„got Mötley CrĂŒe hade kunnat slĂ€ppa Ă€n ett punkrockalbum.[22]

Nevermind genomgick masteringprocessen pÄ eftermiddagen den 2 augusti 1991 i The Mastering Lab i Hollywood. Howie Weinberg, som var ansvarig för denna process, pÄbörjade arbetet pÄ egen hand eftersom ingen annan hade dykt upp pÄ utsatt tid. NÀr Nirvana, Wallace och A&R-ansvarige Gary Gersh slutligen kom dit hade Weinberg redan fÀrdigstÀllt större delen av albumet.[24] Den gömda lÄten "Endless, Nameless", som genomgick masteringprocessen denna dag och som var tÀnkt att börja spelas efter "Something in the Way", togs av misstag bort frÄn de första tryckningarna av Nevermind. Weinberg har kommenterat det hela med att sÀga att det enbart var en muntlig överenskommelse att lÄten skulle komma med i slutet. Han sade Àven att han kan ha missförstÄtt de instruktioner han fick eller att han glömde skriva ned det, vilket ledde till att ungefÀr de första 20 000 exemplaren inte hade "Endless, Nameless" pÄ sig. NÀr Nirvana senare lyssnade igenom Nevermind och hörde att lÄten inte fanns med ringde Cobain till Weinberg och sade Ät honom att rÀtta till sitt misstag.[25] Weinberg gick med pÄ detta och pÄ de senare utgÄvorna lade han till "Endless, Nameless" sÄ att den började spelas efter cirka tio minuters tystnad efter det att "Something in the Way" har tagit slut.[26]

Musik och lÄttext

[redigera | redigera wikitext]

Cobain, som skrev de flesta av Nirvanas lĂ„tar, anvĂ€nde sig frĂ€mst av kvintackord pĂ„ Nevermind och han kombinerade dessa med poppiga melodislingor och disharmoniska gitarriff. Hans mĂ„l med albumet var att fĂ„ det att lĂ„ta som att "Bay City Rollers ofredades av Black Flag."[27][en 2] MĂ„nga av lĂ„tarna pĂ„ albumet innehĂ„ller ett sorts dynamikskifte, vilket innebĂ€r att de vĂ€xlar mellan att ha en lugn och tystlĂ„ten vers till att ha en tung och högljudd refrĂ€ng.[28] Grohl har sagt att de kom fram till denna musikaliska stil cirka fyra mĂ„nader innan de spelade in Nevermind nĂ€r de experimenterade med olika sorters dynamikskiften under nĂ„gra jamsessioner.[29] Guitar World har skrivit att Cobains gitarrspelande satte standarden för hela 1990-talets rockmusik. PĂ„ Nevermind spelade Cobain en Fender Mustang, en Fender Jaguar med DiMarzio-pickup och ett par Fender Stratocaster med humbucker-pickuper. Cobain anvĂ€nde sig Ă€ven av förvrĂ€ngda ljud och choruseffekter, dĂ„ sĂ€rskilt i lĂ„tarna "Come as You Are" och "Smells Like Teen Spirit".[30] Under vissa lĂ„tar sĂ€nkte Novoselic ned sin elbas till D♭ för att fĂ„ fram ett unikt basljud.[10]

"Smells Like Teen Spirit" Ă€r skriven att spelas i f-moll medan de huvudsakliga gitarriffen bestĂ„r av fyra kvintackord (F5–B♭5–A♭5–D♭5), spelade med en synkopisk sextondelsnot av Cobain. Ibland övergick ackorden till sus-ackord eftersom Cobain spelade pĂ„ de fyra nedre strĂ€ngarna pĂ„ sin gitarr för att ge ljudet en annan volym.[31] Sus-ackorden, vilka varken var i dur eller moll, gjorde att ackordföljden i riffet lĂ€t som en ackordföljd i dur av slaget I–IV–♭III–♭VI. Denna ackordföljd har beskrivits som "en tvetydig, harmoniskt förskjuten del"[en 3] och det har Ă€ven sagts att det Ă€r det asymmetriska med Cobains riff som gör ackordföljden sĂ„ pass bra.[32] Musikforskaren Graeme Downes, som grundade bandet The Verlaines, ansĂ„g att "Smells Like Teen Spirit" var ett praktexempel pĂ„ en lĂ„t som innehöll bĂ„de genomföring och variationsform.[33] PĂ„ "Come as You Are" sĂ€nkte Cobain och Novoselic tonarten pĂ„ sina gitarrer, vilket de Ă€ven gjorde pĂ„ "Lithium" och "Drain You", och detta resulterade i att de spelade i e-moll. Cobain anvĂ€nde sig av en effektpedal med mĂ€rket Electro-Harmonix Small Clone för att ge sitt instrument ett unikt ljud som anvĂ€nds under versen och precis innan refrĂ€ngen.[34] "Come as You Are" innehĂ„ller Ă€ven att av Cobains lĂ€ngsta gitarrsolo. Vig har sagt att Cobain inte brukade spela gitarrsolo, men att det stĂ€mde in med lĂ„tens melodi i detta fall.[35] Under verserna i "In Bloom" anvĂ€nde sig Cobain av en Mesa Boogie-gitarrförstĂ€rkare för att i refrĂ€ngen istĂ€llet anvĂ€nda sig av en Fender Bassman-förstĂ€rkare, vilket var ett förslag av Vig, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ fram ett tyngre och mer förvrĂ€ngt ljud.[36] Grohl och Novoselic bestĂ€mde sig för att spela sina stycken pĂ„ ett sĂ„ enkelt sĂ€tt som möjligt; Grohl har sagt att det var en oskriven regel att inte lĂ€gga in för mĂ„nga trumslingor i lĂ„ten medan Novoselic kĂ€nde att hans roll enbart var att "betjĂ€na" lĂ„ten.[1]

Charles R. Cross hÀvdade i sin biografi om Kurt Cobain att flera av lÄtarna pÄ Nevermind handlade om Cobains dysfunktionella förhÄllande med Tobi Vail.

Cobains filosofi var att melodin kom i första hand och lÄttexten i andra hand. Cobain arbetade fortfarande med lÄttexterna nÀr inspelningen av Nevermind hade pÄbörjats.[1] Dessutom var Cobains frasering svÄrförstÄdd pÄ albumet och hans lÄttexter missuppfattades ofta. SÀrskilt lÄttexten till "Smells Like Teen Spirit" var svÄr för lyssnaren att förstÄ, dels pÄ grund av den bestod av rappakalja och dels pÄ grund av Cobains sÄngröst. En del av problemet lÄg i att musikhÀftet som medföljde Nevermind inte innehöll lÄttexter utöver nÄgra specifikt utvalda textrader frÄn de olika lÄtarna pÄ albumet.[37] LÄttexten till "Smells Like Teen Spirit" slÀpptes sedan i musikhÀftet till singeln "Lithium" i juli 1992.[38] Vig har sagt att det viktigaste inte lÄg i hur Cobains frasering var utan att Àven om lyssnaren inte riktigt förstod vad han sjöng sÄ förstod lyssnaren att det var extremt intensivt.[1] Flera rockjournalister försökte tolka lÄttexterna och skrev ned sina egna förslag pÄ vad de trodde Cobain sjöng. Detta gjorde Cobain upprörd och han undrade varför dessa rockjournalister valde att försöka tolka hans lÄttexter nÀr de nÀstan alltid hade fel.[39]

Cobain har beskrivit lÄttexten till "Come as You Are" som motsÀgelsefull och har sagt att lÄten handlar om folk i allmÀnhet och de sÀtt som dessa förvÀntas vara pÄ.[35][40] Catherine J. Creswell skrev i en essÀ att textraderna klumpas ihop till tomma klichéer och att den pÄstÄdda meningen bakom dessa tvingas in i motsÀgelser och enklare rim. Creswell lyfte speciellt fram textraderna "Take your time, hurry up, the choice is yours, don't be late" för att argumentera för sin sak.[41] Efter Cobains död i april 1994, vilket orsakades av ett hagelgevÀrsskott, ansÄg Mark Deming frÄn Allmusic att nÀr lyssnaren hör Cobain sjunga textraderna "And I swear that I don't have a gun" fÄr detta en helt ny innebörd Àn vad som var menat nÀr Nevermind först slÀpptes 1991. Deming menade att nÀr Cobain sjöng dessa textrader ville han övertyga lyssnarna om att han siktade in sig pÄ hela vÀrlden istÀllet för pÄ enskilda individer.[42]

Nirvanas levnadstecknare Michael Azerrad beskrev namnet pĂ„ "Lithium" som en referens till Karl Marx uttryck att "religion Ă€r folkets opium".[43] Cobain sade sjĂ€lv att lĂ„ten handlar om en man som, sedan hans flickvĂ€n dött, blir religiös dĂ„ detta var det enda som kunde hĂ„lla honom levande; det var det som hindrade honom frĂ„n att begĂ„ sjĂ€lvmord.[44] Även om denna handling var fiktiv har Cobain sagt att han tog med delar av sina egna personliga upplevelser i lĂ„ten, sĂ„som att vara i en dĂ„lig relation med nĂ„gon eller göra slut med sin flickvĂ€n.[45] Cobain har sagt att handlingen i "Lithium" kan vara inspirerad av den tid han tillbringade med sin vĂ€n Jesse Reed och hans pĂ„nyttfödda, kristna förĂ€ldrar.[43] Deming tolkade "Lithium" som att den handlade om nĂ„gon som vĂ€grade befria sig rent emotionellt frĂ„n nĂ„got och att denna person dĂ€rigenom fick betala ett fruktansvĂ€rt pris för sina handlingar.[46]

Cobains lÄttext för "In Bloom" riktade sig mot de fans som vanligtvis inte lyssnade pÄ undergroundmusik[47], dÄ dessa personer hade börjat dyka upp pÄ Nirvanas konserter sedan bandet hade slÀppt sitt debutalbum 1989. Azerrad har skrivit att han tyckte att lÄttexten passade Ànnu bÀttre in för att beskriva den popularitet som bandet fick uppleva i och med lanseringen av Nevermind. Vad det gÀllde lÄtens refrÀng ansÄg Azerrad att det geniala med ironin i lÄttexten var att den var sÄ snÀrtig att miljoner av mÀnniskor faktiskt sjöng med till den.[48] Deming ansÄg att "In Bloom" var den lÄt pÄ Nevermind som var starkast influerad av hÄrdrocken.[47]

Charles R. Cross hĂ€vdade i sin biografi om Kurt Cobain att flera av lĂ„tarna pĂ„ Nevermind handlade om Cobains dysfunktionella förhĂ„llande med Tobi Vail. Efter att de bĂ„da hade gjort slut började Cobain skriva och mĂ„la vĂ„ldsamma verk, i vilka han uttryckte hat mot bĂ„de sig sjĂ€lv och andra. Även om lĂ„tarna som skrevs under denna tid var mindre argsinta fanns det dock en inneboende ilska i dem som saknades i hans tidigare lĂ„tar. Cross skrev att frĂ„n det att Cobain och Vail hade gjort slut, och fyra mĂ„nader framöver, skrev Cobain sex av sina mest minnesvĂ€rda lĂ„tar som alla handlade om Vail. Cross hĂ€nvisade till tvĂ„ textrader i lĂ„ten "Drain You" för att argumentera för sin sak: "One baby to another said 'I'm lucky to have met you'" (detta ska Vail ha sagt till Cobain vid ett tillfĂ€lle) och "It is now my duty to completely drain you" (vilket symboliserar den makt Vail hade över Cobain i deras förhĂ„llande). Enligt Novoselic handlar lĂ„ten "Lounge Act" om Vail och textraderna "I'll arrest myself, I'll wear a shield" syftar pĂ„ den K Records-tatuering (dĂ€r deras logotyp Ă€r en sköld med ett K i) Cobain tatuerade pĂ„ sin arm för att imponera pĂ„ Vail. Cross skrev dessutom att Ă€ven om "Lithium" skrevs innan Cobain kĂ€nde Vail Ă€ndrades lĂ„ttexten om till att handla om henne.[49]

Albumnamn och förpackning

[redigera | redigera wikitext]

Albumets arbetsnamn, Sheep, var nĂ„got Cobain kom pĂ„ som ett internt skĂ€mt riktat mot de personer han trodde skulle köpa albumet. I sin dagbok skrev han en falsk marknadsföringsslogan för albumet som löd: "Eftersom du inte vill; eftersom alla andra Ă€r."[50][en 4] Novoselic har sagt att namnet Sheep var inspirerat av allmĂ€nhetens reaktion över Operation Ökenstorm och den cynism bandet kĂ€nde gĂ€llande detta.[10] NĂ€r albumet sedan var fĂ€rdiginspelat hade Cobain tröttnat pĂ„ namnet och han föreslog istĂ€llet för Novoselic att det nya namnet skulle vara Nevermind. Cobain gillade detta eftersom det reflekterade hans attityd över livet och för att det var sprĂ„kligt inkorrekt. Den inkorrekta stavningen var ett lyckat resultat som uppkom efter att ett svenskt band som hette Never Mind just slĂ€ppt en singel med en Joy Division-coverversion, som inte sĂ„lde mĂ„nga exemplar utanför Sveriges grĂ€nser men som Ă€ndĂ„ blev omskriven pĂ„ grund av hyllningen till Ian Curtis. Vid det hĂ€r laget var Nirvana inte ett vĂ€letablerat varumĂ€rke, varför man valde samma namn fast med inkorrekt stavning för att fastslĂ„ att det inte var Never Mind som slĂ€ppte en skiva som hette Nirvana.[51]

Skivomslaget, tillsammans med bland annat In Utero, under Seattle Music Scene Exhibit 3 pÄ EMP Museum.

PÄ skivomslaget av Nevermind syns ett manligt, naket spÀdbarn. Detta spÀdbarn Àr ensamt under vattnet och simmar mot en amerikansk endollarsedel som Àr fastsatt pÄ en fiskekrok. Cobain har sagt att han kom pÄ idén till skivomslaget nÀr han och Grohl sÄg pÄ ett TV-program som handlade om vattenförlossningar. Cobain nÀmnde idén för Geffen Records reklamformgivare Robert Fisher och Fisher fiskade dÄ fram nÄgra arkivbilder pÄ vattenförlossningar. Dessa bilder visade sig dock vara för extrema för skivbolaget och dessutom krÀvde företaget som Àgde upphovsrÀttigheterna till arkivbilderna att de skulle fÄ $7 500 om Äret för att nÄgon av deras bilder skulle fÄ anvÀndas.[52] IstÀllet anlitade Fisher fotografen Kirk Weddle som i sin tur kontaktade sina vÀnner Renata och Rick Elden. De gick med pÄ att deras tre mÄnader gamla son, Spencer Elden, skulle fÄ anvÀndas som modell pÄ skivomslaget och de betalades $200 för detta; Weddle sjÀlv fick $1 000 för sina fotografier.[53] Spencer Elden fotograferades i Rose Bowl Aquatic Center i Pasadena, Kalifornien[54] och Weddle tog fem bilder under fotosessionen. Efter att Nirvana hade bestÀmt sig för vilket fotografi de ville anvÀnda pÄ skivomslaget uppstod det en viss oro pÄ Geffen Records eftersom Eldens penis syntes pÄ fotografiet. Geffen Records tog dÀrför fram ett alternativt skivomslag dÀr penisen inte syntes, men Cobain gjorde det klart att den enda sortens censur han gick med pÄ var en klisterlapp över penisen pÄ vilken det stod: "Om du tar illa vid dig av detta mÄste du vara en smygpedofil."[52][en 5] Bland annat Walmart vÀgrade sÀlja albumet pÄ grund av dess skivomslag.[1] 2001 placerade Q skivomslaget av Nevermind pÄ plats 3 pÄ deras lista "The 100 Best Album Covers Ever"[55] och 2015 placerade Rolling Stone skivomslaget pÄ plats 7 pÄ listan "The 50 Greatest Album Covers of All Time".[56] I augusti 2021 stÀmde Elden bandmedlemmarna i Nirvana, Cobains dödsbo, Weddle samt Geffen Records pÄ grund av fotografiet pÄ skivomslaget. Enligt stÀmningen har Elden lidit "livslÄng skada" pÄ grund av fotografiet och han hÀvdade att Nirvana hade övertrÀtt federala stadgar gÀllande barnpornografi.[57] Eldens stÀmningsansökan ogillades av domstolen i Kalifornien och fallet gick aldrig till rÀttegÄng.[58] Efter en överklagan i december 2023 beslutades det att fallet ÀndÄ skulle prövas i domstol.[59] Den 1 oktober 2025 gav domaren Fernando M. Olguin Nirvana rÀtt i frÄgan med motiveringen att "varken poseringen, fokus, miljön eller det övergripande sammanhanget antyder att albumomslaget visar sexuellt explicit beteende".[60][en 6]

PÄ baksidan av albumet syns ett fotografi av en konstgjord apa framför ett kollage skapat av Cobain. I kollaget syns saker sÄsom fotografier av rÄbiffar frÄn ett reklamblad, bilder frÄn Dante Alighieris Inferno frÄn hans epos Den gudomliga komedin och fotografier pÄ sjukdomssmittade slidor frÄn Cobains samling av medicinska bilder. Cobain har Àven sagt att om man studerar baksidan noga kan man se en bild av Kiss stÄende pÄ en skiva biff.[61] AlbumhÀftet innehöll inga kompletta lÄttexter utan enbart ett urval av vissa textrader frÄn de olika lÄtarna, som Cobain satte ihop till en sorts dikt.[62]

Lansering och marknadsföring

[redigera | redigera wikitext]
Texten pÄ det flygblad som delades ut inför albumets releaseparty.

Nevermind slÀpptes den 1 augusti 1991 i Storbritannien, den 23 augusti 1991 i Sverige och den 24 september 1991 i USA. Den första amerikanska skeppningen bestod av 46 251 exemplar[63], medan 35 000 exemplar skickades till Storbritannien dÀr Bleach hade varit en succé.[64] Huvudsingeln, "Smells Like Teen Spirit", skickades runt till radiostationer i USA frÄn och med den 27 augusti 1991 och singeln slÀpptes den 10 september samma Är. Singeln tog sig frÄn början inte upp pÄ nÄgra topplistor och den sÄlde endast över förvÀntningarna pÄ de platser i USA dÀr bandet redan var vÀlkÀnda.[65] "Smells Like Teen Spirit" var aldrig tÀnkt att bli en hitlÄt utan den skulle enbart locka till sig fans av alternativ rock, dÀr det istÀllet var "Come as You Are" som var tÀnkt att bli den stora hitlÄten frÄn Nevermind. Dock hörde fler och fler radiostationer över USA talas om lÄten och de började spelade "Smells Like Teen Spirit" flera gÄnger om dagen. Danny Goldberg, som arbetade med Nirvana vid tidpunkten, sade att han inte trodde att lÄten skulle locka till sig mainstreamfans, men att effekten blev omedelbar nÀr lÄten vÀl började spelas pÄ radio.[66] Nirvana gav sig ut pÄ en kortare turné fyra dagar innan Nevermind lanserades för att pÄ sÄ sÀtt marknadsföra albumet. FrÄn början hoppades Geffen Records att Nevermind skulle sÀlja runt 250 000 exemplar, vilket var samma försÀljningssiffra som skivbolaget tidigare hade haft med Sonic Youths Goo.[67] Geffen Records största förhoppningar var att om alla inblandade arbetade hÄrt kunde Nevermind möjligtvis nÄ upp till att bli certifierad guld i USA tills september 1992.[68]

Nevermind debuterade pÄ plats 144 pÄ Billboard 200.[69] HÀlften av den första skeppningen av Nevermind i USA gick till de nordvÀstra delarna, dÀr albumet sÄlde slut vÀldigt fort och det var omöjligt att fÄ tag pÄ under flera dagar. För att möta efterfrÄgan ska Geffen Records dÄ ha upphört all annan tryckning av deras andra album för att kunna skeppa ut nya exemplar av Nevermind till omrÄdet.[70] Nevermind sÄlde redan bÀttre Àn förvÀntat, men albumet började sÀlja Ànnu bÀttre nÀr "Smells Like Teen Spirit" ovÀntat nog blev en hitlÄt. Musikvideon för "Smells Like Teen Spirit" hade vÀrldspremiÀr pÄ MTV:s program 120 Minutes, som sÀnde alternativa rock-musikvideor under natten, den 29 september 1991,[71] men dÄ musikvideon visade sig vara vÀldigt populÀr började MTV att Àven sÀnda den under dagtid.[72] Vid slutet av 1991 hade "Smells Like Teen Spirit", dess musikvideo och Nevermind blivit stora hits. BÄde lÄten och albumet blev ovanligt populÀra bland de flesta sorters rockfans.[73] Inte lÄngt efter att Nevermind hade slÀppts certifierades det guld i USA, nÄgot som Nirvanas medlemmar verkade ta med ro. Novoselic har sagt att han tyckte det var roligt att albumet certifierades guld, men att han egentligen inte brydde sig om sÄdana utmÀrkelser.[74]

NÀr Nirvana gav sig ut pÄ sin Europaturné i början av november 1991 hade Nevermind nÄtt plats 35 pÄ Billboard 200. Denna ovÀntade succé gjorde att Geffen Records stod helt handfallna eftersom ingen av deras tidigare planerade marknadsföringsstrategier var nödvÀndiga. Den dÄvarande VD:n, Ed Rosenblatt, sade till The New York Times i en intervju att de inte gjorde nÄgot för att marknadsföra albumet utan att de bara stod bredvid och lÀt det sÀlja sig sjÀlvt.[75] Nirvana mÀrkte under sin Europaturné att deras konserter alltid var utsÄlda, TV-kameror fanns överallt pÄ scenen nÀr de upptrÀdde och att "Smells Like Teen Spirit" spelades hela tiden pÄ bÄde radio och TV.[76]

Nevermind blev det första albumet av Nirvana att ta sig upp pÄ plats 1 pÄ Billboard 200, vilket skedde den 11 januari 1992[77] nÀr det ersatte Michael Jacksons Dangerous. Vid denna tidpunkt sÄldes Nevermind i runt 300 000 exemplar i veckan.[78] MÄnaden efter slÀpptes den andra singeln, "Come as You Are", och den hamnade som bÀst pÄ plats 32 pÄ Billboard Hot 100[79][80] och singeln lÄg kvar pÄ topplistan i 18 veckor.[81] Singeln tog sig Àven upp pÄ plats 9 pÄ i Storbritannien[82] och plats 24 i Sverige.[83] Den tredje singeln, "Lithium", slÀpptes i juli 1992 och hamnade som bÀst pÄ plats 64 pÄ Billboard Hot 100 och lÄg kvar pÄ topplistan i 9 veckor.[84] Singeln tog sig upp pÄ plats 11 i Storbritannien.[82] Den sista singeln att lanseras frÄn Nevermind var "In Bloom" som slÀpptes i november 1992. Singeln nÄdde som bÀst plats 28 i Storbritannien[82] och plats 30 i Sverige.[83] FastÀn singeln inte hade nÄgon officiell lansering i USA nÄdde den ÀndÄ upp till plats 5 pÄ Hot Mainstream Rock Tracks.[79]

1996 lanserade företaget Mobile Fidelity Sound Lab Nevermind i LP-format, som en del av deras Anadisq 200-serie, och albumet slÀpptes dÄ Àven i CD-format i en 24-karats guldutgÄva. LP-utgÄvan sÄlde snabbt slut, men CD-utgÄvan trycktes i nya upplagor i flera Är framöver.[85] 2011, tjugo Är efter albumets ursprungliga lansering, slÀppte DGC Records och Universal Music Enterprises tvÄ olika utgÄvor av albumet: en 20th Anniversary Deluxe Edition innehÄllande tvÄ CD[86] och en 20th Anniversary Limited Edition innehÄllande fyra CD och en DVD.[87] 2021, trettio Är efter albumets ursprungliga lansering, slÀppte Geffen Records och Universal Music Enterprises en 30th Anniversary Edition av Nevermind.[88]

Mottagande och eftermÀle

[redigera | redigera wikitext]
 Professionella recensioner
Publikation Betyg
Allmusic [89]
BBC Music Positiv[90]
Drowned in Sound [91]
Entertainment Weekly A-[92]
IGN [93]
Melody Maker Positiv[94]
Pitchfork [95]
Rolling Stone (1991) [96]
Rolling Stone (2011) [97]
Select [98]
Spin Positiv[99]
The A.V. Club A[100]
The New York Times Positiv[101]

NÀr Nevermind lanserades fick det frÀmst starka positiva reaktioner. Stephen Thomas Erlewine frÄn Allmusic skrev att albumet gjorde alternativ rock till en mainstreamgenre i början av 1990-talet och att Àven om albumet inte lÀngre Àr livsförÀndrande Àr det sannerligen livsbejakande, vilket Erlewine anser kan vara Ànnu bÀttre. Erlewine gav albumet betyget 5 av 5.[89] Lou Thomas frÄn BBC Music skrev en positiv recension om Nevermind och kallade det för ett riktigt bra mainstream rockalbum. Dock ansÄg Thomas att Nevermind hade en viss "MTV-aktig" kÀnsla över sig och att albumet mÄ vara en klassiker, men en bristfÀllig sÄdan.[90] Andrzej Lukowski frÄn Drowned in Sound skrev att albumets eftermÀle Àr mycket tack vare "Smells Like Teen Spirit" och att lÄten Àn idag kan fÄ folk att tappa hakan. Han skrev Àven att albumet gick emot allt vad 1980-talet stod för och precis som Erlewine noterade Lukowski att det var tack vare Nevermind som alternativ rock blev en mainstreamgenre i början av 1990-talet. Lukowski gav albumet 8 av 10 i betyg.[91] David Browne frÄn Entertainment Weekly skrev att Nirvana inte försökte lÄta som alla andra band vid den tidpunkten utan att de hade ett unikt sound, men han skrev Àven att Nirvana nog aldrig kommer att nÄ upp till samma försÀljningssiffror som Guns N' Roses. Browne gav albumet betyget A-.[92] Joey Esposito frÄn IGN skrev att han ansÄg att Grohls trummande pÄ detta album var mycket bÀttre Àn det Channing Ästadkom pÄ Bleach och han skrev att om man precis har upptÀckt Nirvana Àr detta album det bÀsta att börja lyssna pÄ. Esposito gav Nevermind betyget 8,5 av 10.[93] Nirvanas levnadstecknare Everett True skrev en vÀldigt positiv recension för Nevermind i Melody Maker dÀr han hÀvdade att sedan Nirvana hade slÀppt Bleach förstod han vilken potential bandet hade och han vÀntade sig ett album som översteg allas förvÀntningar, vilket han tyckte att Nevermind gjorde.[94] Jess Harvell pÄ Pitchfork ansÄg att Nevermind inte hade samma rÄhet som Bleach och inte heller samma konstnÀrlighet som uppföljaren In Utero, men att albumet ÀndÄ Àr unikt pÄ grund av sin poppunkblandning. Harvell gav albumet 10 av 10 i betyg.[95] Rolling Stone har recenserat albumet Ätminstone tvÄ gÄnger: en gÄng nÀr det först slÀpptes och en andra gÄng tjugo Är senare. BÄda recensionerna var positiva och 1991 fick albumet betyget 4 av 5[96] medan betyget 5 av 5 gavs 2011.[97] Steven Hyden pÄ The A.V. Club ansÄg att Nevermind definierade en hel tidsepok, men att albumet ÀndÄ inte var sÀrskilt innovativt. Hyden gav Nevermind betyget A.[100]

Nevermind hamnade överst pĂ„ The Village Voices lista Pazz & Jop över de bĂ€sta albumen frĂ„n 1991[102] och Robert Christgau beskrev sjĂ€lv detta som en "jordskredsseger".[103] Albumet kom pĂ„ plats 17 pĂ„ Rolling Stones lista "The 500 Greatest Albums of All Time"[104] och pĂ„ plats 32 pĂ„ Billboards lista över de bĂ€sta albumen frĂ„n 1990-talet.[105] Josh Tyrangiel pĂ„ Time kallade Nevermind för det bĂ€sta albumet frĂ„n 1990-talet pĂ„ listan "All-TIME 100 Albums" frĂ„n 2006[106] och Pitchfork utsĂ„g albumet till det sjĂ€tte bĂ€sta frĂ„n 1990-talet.[107] 2004 hamnade Nevermind pĂ„ plats 9 pĂ„ Blenders lista "100 Greatest American Albums of All Time".[108] Q placerade Nevermind pĂ„ plats 1 pĂ„ deras lista "Q Readers 100 Greatest Albums Ever"[109] och samma tidskrift har Ă€ven listat albumet pĂ„ listorna "The Best 50 CD's of the Last 15 Years" (plats 3),[110] "Q Readers All Time Top 100 Albums" (plats 5),[111] "Q Readers Best Albums Ever" (plats 3)[112] samt att Nevermind placerade sig som ett av albumen pĂ„ listan "In Our Lifetime: Q's 100 Best Albums"[113] och att det nominerades av Q som ett av tio album pĂ„ listan "Album of the Year" 1991, dĂ€r vinnaren av utmĂ€rkelsen var Massive Attacks Blue Lines.[114] 2015 placerade Spin Nevermind pĂ„ plats 1 pĂ„ listan "The 300 Best Albums of the Past 30 Years (1985–2014)".[115] 2006 utsĂ„g lĂ€sarna av Guitar World albumet till det Ă„ttonde bĂ€sta albumet pĂ„ listan "100 Greatest Guitar Recordings"[116] och samma Ă„r placerade Kerrang! Nevermind pĂ„ plats 4 pĂ„ sin lista över de 50 bĂ€sta punkrockalbumen nĂ„gonsin.[117] 2004 antog USA:s kongressbibliotek Nevermind i deras National Recording Registry, som Ă€r menat att samla ljudupptagningar som anses vara kulturellt, historiskt och/eller estetiskt viktiga för att kunna skildra USA:s historia.[118] Nevermind certifierades för bĂ„de guld och platina i USA i november 1991 av Recording Industry Association of America och för diamant i mars 1999.[119] Albumet har Ă€ven certifierats för diamant i bĂ„de Kanada[120] och Frankrike.[121] I Sverige har Nevermind certifierats för guld.[122]

2005 gjordes en dokumentÀr om inspelningen av albumet i serien Classic Albums.[123]

LĂ„tlista

[redigera | redigera wikitext]

Alla lÄtar Àr skrivna och komponerade av Kurt Cobain, om inte annat anges. 

Nr TitelKompositör LÀngd
1. Smells Like Teen Spirit  Cobain, Krist Novoselic, Dave Grohl 5:01
2. In Bloom    4:14
3. Come as You Are    3:39
4. Breed    3:03
5. Lithium    4:17
6. Polly    2:57
7. Territorial Pissings (innehÄller lÄttext frÄn "Get Together" av The Youngbloods[124])Cobain, Chet Powers 2:22
8. Drain You    3:43
9. Lounge Act    2:36
10. Stay Away    3:32
11. On a Plain    3:16
12. Something in the Way (innehÄller gömd lÄt)Cobain, Mark Lanegan[125] 3:55
Total lÀngd:
 42:35

Gömd lÄt

[redigera | redigera wikitext]

LÄten "Endless, Nameless" (6:44) finns med pÄ vissa versioner av albumet.[126] LÄten (som Àr skriven av Cobain, Novoselic och Grohl) kom till under den första inspelningsdagen av "Lithium" nÀr Cobain blev vÀldigt frusterad över att det tog sÄ lÄng tid att fÄ allt att stÀmma med lÄten. Han och de andra bandmedlemmarna bestÀmde sig dÄ för att jamma istÀllet och de testade pÄ en instrumentell lÄt de hade arbetat med tidigare. Detta jam spelades in av Vig och döptes senare till "Endless, Nameless".[127]

Medverkande

[redigera | redigera wikitext]
  • Kurt Cobain – sĂ„ng, sologitarr och fotografi (skrivet som Kurdt Kobain vid Monkey Photo)
  • Krist Novoselic – elbas och sĂ„ng (skrivet som Chris Novoselic)
  • Dave Grohl – trummor och sĂ„ng (skrivet som David Grohl)

Övriga medverkande

[redigera | redigera wikitext]

  • Chad Channing – cymbaler pĂ„ "Polly" och trummor pĂ„ The Smart Studio Sessions
  • Kirk Canning – cello pĂ„ "Something in the Way"
  • Butch Vig – producent och inspelningstekniker
  • Craig Doubet – teknikassistent och mixning
  • Andy Wallace – mixning
  • Robert Fisher – illustration och design
  • Michael Lavine – fotografi
  • Kirk Weddle – fotografi
  • Jeff Sheehan – teknikassistent
  • James Johnson – teknikassistent
  • Howie Weinberg – mastering
  • Gary Gersh – A&R
  • Spencer Elden – modell pĂ„ skivomslaget
  • Bob Ludwig – mastering pĂ„ 20th Anniversary Deluxe Edition
  • Ryan Rogers – design pĂ„ 20th Anniversary Deluxe Edition
  • Richard Weedon – fotografi pĂ„ 20th Anniversary Deluxe Edition
  • Chris Cuffaro – fotografi pĂ„ 20th Anniversary Deluxe Edition
  • Steve Gullick – fotografi pĂ„ 20th Anniversary Deluxe Edition
  • Jay Brown – fotografi pĂ„ 20th Anniversary Deluxe Edition

Topplistor

[redigera | redigera wikitext]
Land eller vÀrldsdel Högsta listplacering
Australien[128][129] 2
Belgien[130] 7
Finland[131] 1
Frankrike[132] 5
Italien[133] 20
Japan[134] 24
Kanada[135] 1
Mexiko[136] 43
NederlÀnderna[137] 3
Norge[138][139] 2
Nya Zeeland[140][141] 2
Schweiz[142] 2
Spanien[143] 12
Storbritannien[82][144][145] 5
Sverige[146] 1
Tyskland[147] 3
USA[78][148][149] 1
Österrike[150] 2

Certifikat

[redigera | redigera wikitext]
Land eller vÀrldsdel Certifikat
Belgien[151] 3× platina
Brasilien[152] Platina
Finland[153] Guld
Frankrike[121] Diamant
Italien[154] Platina
Kanada[120] Diamant
Polen[155] Platina
Schweiz[156] Platina
Storbritannien[157] 5× platina
Sverige[122] Guld
Tyskland[158] 2× platina
USA[119][159] Diamant
Österrike[160] Platina

AnmÀrkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Enbart "Polly" kom med pĂ„ albumet av de lĂ„tar som spelades in i Smart Studios i april 1990. Resten av lĂ„tarna som spelades in vid detta tillfĂ€lle slĂ€pptes 2011 pĂ„ utgĂ„vorna 20th Anniversary Deluxe Edition och 20th Anniversary Limited Edition under namnet The Smart Studio Sessions.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Nevermind, 25 juli 2012.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Classic Albums: Nirvana – Nevermind (DVD). Isis Productions, 2005.
  2. ↑ Azerrad 1994, s. 154.
  3. ↑ Azerrad 1994, s. 151.
  4. ↑ Azerrad 1994, s. 145.
  5. ↑ Azerrad 1994, s. 162.
  6. 1 2 Hoi, Tobias (oktober 2001). ”In Bloom”. Guitar World.
  7. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 29.
  8. ↑ Azerrad 1994, s. 137.
  9. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 38.
  10. 1 2 3 4 5 Cross, Charles (oktober 2001). ”Requiem for a Dream”. Guitar World.
  11. ↑ Azerrad 1994, s. 138.
  12. ↑ Azerrad 1994, s. 164–165.
  13. ↑ Sandford 1995, s. 181.
  14. ↑ Azerrad 1994, s. 167.
  15. ↑ Azerrad 1994, s. 169.
  16. ↑ Cross, Charles (8 september 2011). ”True or False? 8 Myths About Nirvana's 'Nevermind'” (pĂ„ engelska). SPIN. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130516051808/http://www.spin.com/articles/true-or-false-8-myths-about-nirvanas-nevermind/. LĂ€st 11 oktober 2012.
  17. 1 2 Azerrad 1994, s. 174.
  18. ↑ Azerrad 1994, s. 176.
  19. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 37.
  20. ↑ Di Perna, Alan (hösten 1996). ”Grunge Music: The Making of Nevermind”. Guitar World.
  21. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 96.
  22. 1 2 Azerrad 1994, s. 179–180.
  23. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 99.
  24. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 102.
  25. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 103.
  26. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 104.
  27. ↑ Lewis, Luke (december 2005). ”Nirvana – Nevermind”. Q Classic: Nirvana & the Story of Grunge.
  28. ↑ Fricke, David (27 januari 1994). ”Kurt Cobain: The Rolling Stone Interview”. Rolling Stone.
  29. ↑ Di Perna, Alan (augusti 1997). ”Absolutely Foobulous!”. Guitar World.
  30. ↑ ”Cobainspotting”. Guitar World. Oktober 2001.
  31. ↑ Chappell, Jon (juni 1993). ”Nirvana's Music”. Guitar.
  32. ↑ Rooksby 2000, s. 55.
  33. ↑ Lapriore, Elaine Beebe (2 september 2001). ”'Teen Spirit' at 10: An Unshakable Scent”. The Washington Post.
  34. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 78.
  35. 1 2 Berkenstadt & Cross 1998, s. 71.
  36. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 70.
  37. ↑ Cross 2001, s. 204–205.
  38. ↑ Gaar 2006, s. 82.
  39. ↑ Cross 2001, s. 182.
  40. ↑ ”Nirvana, 'Come As You Are'” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120706063424/http://www.rollingstone.com/music/lists/the-500-greatest-songs-of-all-time-20110407/nirvana-come-as-you-are-19691231. LĂ€st 2 juli 2012.
  41. ↑ Ulrich, John M.; Harris, Andrea L. (2003). ”GenXegesis: Essays on Alternative Youth (Sub)Culture” (pĂ„ engelska). Popular Press: sid. 81.
  42. ↑ Deming, Mark. ”Nirvana: Come as You Are” (pĂ„ engelska). Allmusic. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120713062330/http://www.allmusic.com/song/come-as-you-are-mt0003646196. LĂ€st 23 juni 2012.
  43. 1 2 Azerrad 1994, s. 218.
  44. ↑ Al & Cake (maj/juni 1992). ”An interview with... Kurt Cobain” (pĂ„ engelska). Flipside Magazine. LĂ€st 30 juni 2012.
  45. ↑ Morris, Chris (januari 1992). ”The Year's Hottest New Band Can't Stand Still” (pĂ„ engelska). Musician. LĂ€st 30 juni 2012.
  46. ↑ Deming, Mark. ”Nirvana: Lithium” (pĂ„ engelska). Allmusic. Arkiverad frĂ„n originalet den 11 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120711070958/http://www.allmusic.com/song/lithium-mt0004699567. LĂ€st 2 juli 2012.
  47. 1 2 Deming, Mark. ”Nirvana: In Bloom” (pĂ„ engelska). Allmusic. Arkiverad frĂ„n originalet den 11 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130711080523/http://www.allmusic.com/song/in-bloom-mt0004900462. LĂ€st 9 juli 2012.
  48. ↑ Azerrad 1994, s. 215.
  49. ↑ Cross 2001, s. 168–169.
  50. ↑ Cross 2001, s. 154.
  51. ↑ Cross 2001, s. 189.
  52. 1 2 Azerrad 1994, s. 180–181.
  53. ↑ Ardell, Jena (30 september 2011). ”Nirvana's Photographer Kirk Weddle Recalls The Day In Pasadena He Shot Nevermind's Cover (Plus Rare Photos)” (pĂ„ engelska). LA Weekly. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120102123945/http://blogs.laweekly.com/westcoastsound/2011/09/exclusive_interview_with_nirva.php. LĂ€st 21 september 2013.
  54. ↑ Harris, Chris (10 november 2008). ”Nirvana Baby -- All Grown Up -- Re-Creates Classic Nevermind Cover Image: This time, Spencer Elden wore shorts.” (pĂ„ engelska). MTV. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130526021244/http://www.mtv.com/news/articles/1598985/nirvana-baby-re-creates-classic-nevermind-cover-image.jhtml. LĂ€st 27 juli 2012.
  55. ↑ O'Connor, Mickey (19 mars 2001). ”Cover Story: London's Q magazine picked these; what are yours?” (pĂ„ engelska). Entertainment Weekly. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202221959/http://www.ew.com/ew/article/0%2C%2C102565%2C00.html. LĂ€st 27 juni 2014.
  56. ↑ Billboard Staff (12 november 2015). ”The 50 Greatest Album Covers of All Time” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. Arkiverad frĂ„n originalet den 25 november 2015. https://web.archive.org/web/20151125212649/http://www.billboard.com/photos/6715351/best-album-covers-of-all-time/1. LĂ€st 25 november 2015.
  57. ↑ TT (25 augusti 2021). ”Nirvana stĂ€ms för bebisbild pĂ„ ikoniskt album”. SVT Nyheter. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210826174907/https://www.svt.se/kultur/nirvana-stams-for-bebisbild-pa-ikoniskt-album. LĂ€st 26 augusti 2021.
  58. ↑ Hermansson, Alice (4 september 2022). ”Nirvana vinner striden mot ”Nevermind-babyn” Spencer Elden”. Expressen. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 september 2022. https://web.archive.org/web/20220904171343/https://www.expressen.se/noje/nirvana-vinner-striden-mot-nevermind-babyn-spencer-elden/. LĂ€st 3 oktober 2023.
  59. ↑ Westerberg, Alfons (22 december 2023). ”Nirvanabebisens fall ska prövas i domstol”. Dagens Nyheter. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 december 2023. https://web.archive.org/web/20231222143810/https://www.dn.se/kultur/nirvanabebisens-fall-ska-provas-i-domstol/. LĂ€st 28 december 2023.
  60. ↑ Soxbo, Stefan (2 oktober 2025). ”Naken bebis förlorar mot ikoniska bandet”. Expressen. Arkiverad frĂ„n originalet. https://web.archive.org/web/20251002083116/https://www.expressen.se/noje/musik/naken-bebis-forlorar--mot-ikoniska-bandet/. LĂ€st 2 oktober 2025.
  61. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 108.
  62. ↑ Azerrad 1994, s. 209.
  63. ↑ Azerrad 1994, s. 196.
  64. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 113.
  65. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 111.
  66. ↑ Azerrad 1994, s. 227.
  67. ↑ Wice, Nathaniel (april 1992). ”How Nirvana Made It”. Spin.
  68. ↑ Azerrad 1994, s. 193.
  69. ↑ Azerrad 1994, s. 198.
  70. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 119.
  71. ↑ Montgomery, James (23 september 2011). ”Nirvana's 'Smells Like Teen Spirit' Video: Behind The MTV Premiere - Onetime '120 Minutes' host Dave Kendall relives that Sunday night the generation-defining clip debuted.” (pĂ„ engelska). MTV. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120623193528/http://www.mtv.com/news/articles/1671285/smells-like-teen-spirit-nirvana-120-minutes.jhtml. LĂ€st 20 juli 2012.
  72. ↑ Azerrad 1994, s. 199.
  73. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 124–125.
  74. ↑ Azerrad 1994, s. 202.
  75. ↑ Azerrad 1994, s. 228.
  76. ↑ Azerrad 1994, s. 203.
  77. ↑ Weingarten, Christopher R. (25 juli 2013). ”No Alternative: 40 Hard-Rock Songs That Nirvana Couldn't Kill” (pĂ„ engelska). SPIN. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828193509/http://www.spin.com/articles/no-alternative-40-songs-grunge-killed-hair-metal-myth/. LĂ€st 27 juli 2013.
  78. 1 2 Azerrad 1994, s. 229.
  79. 1 2 ”Nirvana: Billboard Singles” (pĂ„ engelska). Allmusic. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 april 2011. https://web.archive.org/web/20110424063019/http://www.allmusic.com/artist/nirvana-p5034/charts-awards/billboard-singles. LĂ€st 21 maj 2012.
  80. ↑ ”The Hot 100: May 2, 1992” (pĂ„ engelska). Billboard. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128182748/http://www.billboard.com/charts/hot-100/1992-05-02. LĂ€st 27 augusti 2016.
  81. ↑ ”Come As You Are - Nirvana” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. 9 december 2004. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090505062255/http://www.rollingstone.com/news/story/6596290/come_as_you_are. LĂ€st 25 juni 2012.
  82. 1 2 3 4 Roberts 2006, passim.
  83. 1 2 ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Swedishcharts.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 september 2013. https://web.archive.org/web/20130929042808/http://swedishcharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=s. LĂ€st 21 maj 2012.
  84. ↑ ”Nirvana: Chart History - Alternative Songs” (pĂ„ engelska). Billboard. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160806005852/http://www.billboard.com/artist/312336/Nirvana/chart?f=377. LĂ€st 27 augusti 2016.
  85. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 148–149.
  86. ↑ ”Nevermind (2 CD Deluxe Edition)” (pĂ„ engelska). Amazon.com. 27 september 2011. Arkiverad frĂ„n originalet den 8 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130308095117/http://www.amazon.com/Nevermind-2-CD-Deluxe-Edition/dp/B0057GYOA4. LĂ€st 29 juli 2012.
  87. ↑ ”Nevermind (4CD/DVD Super Deluxe Box Set)” (pĂ„ engelska). Amazon.com. 24 oktober 2011. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121013021419/http://www.amazon.com/Nevermind-4CD-DVD-Super-Deluxe/dp/B005AAVFDQ. LĂ€st 29 juli 2012.
  88. ↑ Kreps, Daniel (23 september 2021). ”Nirvana Pack ‘Nevermind’ 30th-Anniversary Reissue With 4 Unreleased Concerts” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405170941/https://www.rollingstone.com/music/music-news/nirvana-nevermind-30th-anniversary-reissue-1231124/. LĂ€st 30 oktober 2023.
  89. 1 2 Erlewine, Stephen Thomas. ”Nirvana: Nevermind” (pĂ„ engelska). Allmusic. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121001065431/http://www.allmusic.com/album/nevermind-mw0000185616. LĂ€st 24 juli 2012.
  90. 1 2 Thomas, Lou (23 april 2007). ”Nirvana Nevermind Review” (pĂ„ engelska). BBC Music. Arkiverad frĂ„n originalet den 11 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110211152848/http://www.bbc.co.uk/music/reviews/f8dp. LĂ€st 24 juli 2012.
  91. 1 2 Lukowski, Andrzej (3 oktober 2011). ”Nirvana: Nevermind (20th Anniversary Remastered Edition)” (pĂ„ engelska). Drowned in Sound. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 april 2013. https://web.archive.org/web/20130401212441/http://drownedinsound.com/releases/16546/reviews/4143681. LĂ€st 24 juli 2012.
  92. 1 2 Browne, David (25 oktober 1991). ”Nevermind (1991): Nirvana” (pĂ„ engelska). Entertainment Weekly. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110607183822/http://www.ew.com/ew/article/0%2C%2C315922%2C00.html. LĂ€st 24 juli 2012.
  93. 1 2 Esposito, Joey (6 oktober 2011). ”Nirvana: Nevermind Deluxe Edition Review - The iconic album gets a 2-disc, 20th anniversary re-release.” (pĂ„ engelska). IGN. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120310102445/http://music.ign.com/articles/119/1198670p1.html. LĂ€st 24 juli 2012.
  94. 1 2 True 2007, s. 233.
  95. 1 2 Harvell, Jess (27 september 2011). ”Nirvana: Nevermind [20th Anniversary Edition” (pĂ„ engelska). Pitchfork. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 april 2013. https://web.archive.org/web/20130430204512/http://pitchfork.com/reviews/albums/15854-nevermind-20th-anniversary-edition/. LĂ€st 24 juli 2012.
  96. 1 2 Robbins, Ira (28 november 1991). ”Nirvana: Nevermind” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120706064059/http://www.rollingstone.com/music/albumreviews/nevermind-19911128. LĂ€st 24 juli 2012.
  97. 1 2 Rosen, Jody (27 september 2011). ”Nirvana: Nevermind 20th Anniversary” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130514084044/http://www.rollingstone.com/music/albumreviews/nevermind-20th-anniversary-20110927. LĂ€st 24 juli 2012.
  98. ↑ Perry, Andrew (oktober 1991). ”Reviews”. Select.
  99. ↑ Spencer, Lauren (december 1991). ”Nevermind review”. Spin.
  100. 1 2 Hyden, Steven (27 september 2011). ”Nirvana: Nevermind” (pĂ„ engelska). The A.V. Club. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130602231822/http://www.avclub.com/articles/nirvana-nevermind%2C62307/. LĂ€st 24 juli 2012.
  101. ↑ Schoemer, Karen (27 september 1991). ”Pop/Jazz; A Band That Deals In Apathy” (pĂ„ engelska). The New York Times. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307130817/http://www.nytimes.com/1991/09/27/arts/pop-jazz-a-band-that-deals-in-apathy.html?src=pm. LĂ€st 24 juli 2012.
  102. ↑ Christgau, Robert (3 mars 1992). ”The 1991 Pazz & Jop Critics Poll” (pĂ„ engelska). The Village Voice. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110703040145/http://robertchristgau.com/xg/pnj/pjres91.php. LĂ€st 17 juli 2012.
  103. ↑ Christgau, Robert (3 mars 1992). ”Reality Used to Be a Friend of Ours” (pĂ„ engelska). The Village Voice. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110703040107/http://robertchristgau.com/xg/pnj/pj91.php. LĂ€st 30 juli 2012.
  104. ↑ ”Nirvana, 'Nevermind'” (pĂ„ engelska). Rolling Stone. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130516075238/http://www.rollingstone.com/music/lists/500-greatest-albums-of-all-time-20120531/nirvana-nevermind-20120524. LĂ€st 30 juli 2012.
  105. ↑ Mayfield, Geoff (25 december 1999). ”1999 The Year in Music Totally '90s: Diary of a Decade - The listing of Top Pop Albums of the '90s & Hot 100 Singles of the '90s”. Billboard.
  106. ↑ Tyrangiel, Josh (2 september 2006). ”All-TIME 100 Albums: Nevermind” (pĂ„ engelska). Time. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130721033936/http://entertainment.time.com/2006/11/02/the-all-time-100-albums/slide/nevermind/. LĂ€st 30 juli 2012.
  107. ↑ ”Top 100 Albums of the 1990s” (pĂ„ engelska). Pitchfork. 17 november 2003. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110501073007/http://pitchfork.com/features/staff-lists/5923-top-100-albums-of-the-1990s/10/. LĂ€st 30 juli 2012.
  108. ↑ ”Blender Selects the 100 Greatest American Albums of All Time” (pĂ„ engelska). Vintage Vinyl News. 18 oktober 2008. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 september 2013. https://web.archive.org/web/20130916185855/http://www.vintagevinylnews.com/2008/10/blender-selects-100-greatest-american.html. LĂ€st 7 augusti 2012.
  109. ↑ ”Q Readers 100 Greatest Albums Ever”. Q. Januari 2003.
  110. ↑ ”The Best 50 CD's of the Last 15 Years”. Q (182). Oktober 2001.
  111. ↑ ”Q Readers All Time Top 100 Albums”. Q. Februari 1998.
  112. ↑ ”Q Readers Best Albums Ever”. Q (235). Februari 2006.
  113. ↑ ”In Our Lifetime: Q's 100 Best Albums”. Q. Januari 1995.
  114. ↑ ”Album of the Year”. Q. 1991.
  115. ↑ SPIN Staff (11 maj 2015). ”The 300 Best Albums of the Past 30 Years (1985–2014)” (pĂ„ engelska). Spin. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 april 2016. https://web.archive.org/web/20160426100258/http://www.spin.com/2015/05/the-300-best-albums-of-the-past-30-years-1985-2014/5/. LĂ€st 8 juli 2016.
  116. ↑ ”100 Greatest Guitar Albums”. Guitar World. Oktober 2006.
  117. ↑ coffinfullofnails (29 november 2006). ”Kerrang posts list of top 50 punk albums of all time.” (pĂ„ engelska). Punknews.org. Arkiverad frĂ„n originalet den 17 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141017173236/http://www.punknews.org/article/21079/kerrang-posts-list-of-top-50-punk-albums-of-all-time. LĂ€st 8 februari 2015.
  118. ↑ ”The National Recording Registry 2004” (pĂ„ engelska). USA:s kongressbibliotek. 2 september 2004. Arkiverad frĂ„n originalet den 25 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110325083643/http://www.loc.gov/rr/record/nrpb/registry/nrpb-2004reg.html. LĂ€st 30 juli 2012.
  119. 1 2 ”Gold & Platinum” (pĂ„ engelska). Recording Industry Association of America. https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=Nirvana&ti=&lab=&genre=&format=&date_option=release&from=&to=&award=&type=&category=&adv=SEARCH. LĂ€st 18 maj 2012.
  120. 1 2 ”Gold Platinum Database” (pĂ„ engelska). Musiccanada.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120323092110/http://www.musiccanada.com/GPSearchResult.aspx?st=&ica=False&sa=Nirvana&sl=&smt=0&sat=-1&ssb=Artist. LĂ€st 18 maj 2012.
  121. 1 2 ”Les Certifications” (pĂ„ franska). Infodisc.fr. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090601152354/http://www.infodisc.fr/CD_Certif.php. LĂ€st 18 maj 2012.
  122. 1 2 ”Guld & Platina (1987–1998)”. Ifpi.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 december 2011. https://web.archive.org/web/20111228133259/http://www.ifpi.se/wp/wp-content/uploads/guld-platina-1987-1998.pdf. LĂ€st 19 maj 2012.
  123. ↑ ”Eagle Rock”. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928181322/http://www.eaglerockent.com/eaglerockUSA/media_detail.php?media_id=497. LĂ€st 26 juli 2018.
  124. ↑ Clover 2009, s. 88.
  125. ↑ Jones, Damian (22 februari 2023). ”Mark Lanegan "co-wrote" Nirvana's 'Something In The Way'” (pĂ„ engelska). New Musical Express. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230612042011/https://www.nme.com/news/music/mark-lanegan-co-wrote-nirvanas-something-in-the-way-3402866. LĂ€st 21 juli 2023.
  126. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 103–104.
  127. ↑ Berkenstadt & Cross 1998, s. 77–78.
  128. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Australian-charts.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121012014118/http://www.australian-charts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  129. ↑ Kent 1993; 2006, passim.
  130. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Ultratop.be. http://www.ultratop.be/en/search.asp?cat=a&lang=fr&search=Nirvana. LĂ€st 18 maj 2012.
  131. ↑ Pennanen 2003, passim.
  132. ↑ ”Recherche pour: Nirvana” (pĂ„ franska). Lescharts.com. http://lescharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  133. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Italiancharts.com. http://italiancharts.com/search.asp?cat=a&search=Nirvana. LĂ€st 18 maj 2012.
  134. ↑ Oricon 2006, passim.
  135. ↑ ”RPM: Results” (pĂ„ engelska). Collectionscanada.gc.ca. Arkiverad frĂ„n originalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019171219/http://www.collectionscanada.gc.ca/rpm/028020-110.01-e.php?PHPSESSID=c6btf3r8hs459qqt5ln3o3dcv5&q1=Nirvana&q2=Top+Albums%2FCDs&interval=50. LĂ€st 19 maj 2012.
  136. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Mexicancharts.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 27 april 2013. https://archive.is/20130427042557/http://mexicancharts.com/search.asp?cat=a&search=Nirvana. LĂ€st 24 juli 2012.
  137. ↑ ”Zoeken naar: Nirvana” (pĂ„ nederlĂ€ndska). Dutchcharts.nl. http://dutchcharts.nl/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  138. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Norwegiancharts.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121024021743/http://norwegiancharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  139. ↑ ”Nirvana” (pĂ„ norska). VG-lista. http://lista.vg.no/artist/nirvana/1196. LĂ€st 22 maj 2012.
  140. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Charts.org.nz. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121024054726/http://charts.org.nz/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  141. ↑ Scapolo 2001, passim.
  142. ↑ ”Suche nach: Nirvana” (pĂ„ tyska). Hitparade.ch. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 november 2012. https://web.archive.org/web/20121110104238/http://hitparade.ch/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  143. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Spanishcharts.com. http://spanishcharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  144. ↑ ”Nirvana Chart History” (pĂ„ engelska). The Official UK Charts Company. https://www.officialcharts.com/artist/23268/nirvana/. LĂ€st 1 januari 2021.
  145. ↑ ”Chart Log UK: 1994–2010” (pĂ„ engelska). Zobbel.de. Arkiverad frĂ„n originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719120244/http://www.zobbel.de/cluk/CLUK_N.HTM. LĂ€st 20 maj 2012.
  146. ↑ ”Search for: Nirvana” (pĂ„ engelska). Swedishcharts.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121020194223/http://swedishcharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  147. ↑ ”Start - Nirvana - Longplay-Chartverfolgung” (pĂ„ engelska). Musicline.de. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921132821/http://www.musicline.de/de/chartverfolgung_summary/artist/NIRVANA/19028/longplay. LĂ€st 24 juli 2012.
  148. ↑ ”Nirvana: Billboard Albums” (pĂ„ engelska). Allmusic. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 december 2010. https://web.archive.org/web/20101210025856/http://allmusic.com/artist/nirvana-p5034/charts-awards. LĂ€st 18 maj 2012.
  149. ↑ ”Nirvana: Chart History” (pĂ„ engelska). Billboard. Arkiverad frĂ„n originalet den 19 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170719231751/http://www.billboard.com/artist/312336/Nirvana/chart. LĂ€st 19 maj 2012.
  150. ↑ ”Suche nach: Nirvana” (pĂ„ tyska). Austriancharts.at. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121024165825/http://austriancharts.at/search.asp?search=Nirvana&cat=a. LĂ€st 18 maj 2012.
  151. ↑ ”GOLD AND PLATINUM CERTIFICATIONS - ALBUMS - 2004” (pĂ„ engelska). Ultratop.be. 2 september 2004. http://www.ultratop.be/en/certifications.asp?year=2004. LĂ€st 8 augusti 2012.
  152. ↑ ”Associação Brasileira de Produtores de Disco: Certificados” (pĂ„ portugisiska). Abpd.org.br. Arkiverad frĂ„n originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609213922/http://abpd.org.br/certificados_interna.asp?sArtista=Nirvana. LĂ€st 19 maj 2012.
  153. ↑ ”Musiikkituottajat: Tilastot” (pĂ„ finska). Ifpi.fi. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818011353/http://www.ifpi.fi/tilastot/artistit/nirvana. LĂ€st 19 maj 2012.
  154. ↑ ”Certificazioni” (pĂ„ italienska). Fimi.it. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180116081416/http://www.fimi.it/certificazioni#/category:tutte/year:2016. LĂ€st 18 januari 2018.
  155. ↑ ”Platynowe CD” (pĂ„ polska). Zpav.pl. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110721133232/http://www.zpav.pl/rankingi/wyroznienia/platynowe/index.php. LĂ€st 19 maj 2012.
  156. ↑ ”AWARDS” (pĂ„ engelska). Swisscharts.com. http://www.swisscharts.com/search_certifications.asp?search=Nirvana. LĂ€st 19 maj 2012.
  157. ↑ ”Certified Awards Search” (pĂ„ engelska). Bpi.co.uk. Arkiverad frĂ„n originalet den 17 januari 2010. https://www.webcitation.org/5mr0Evm3j?url=http://www.bpi.co.uk/certifiedawards/search.aspx. LĂ€st 18 maj 2012.
  158. ↑ ”Gold-/Platin-Datenbank” (pĂ„ tyska). Musikindustrie.de. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202022835/http://www.musikindustrie.de/no_cache/gold_platin_datenbank/. LĂ€st 18 maj 2012.
  159. ↑ ”The Recording Industry's New DiamondÂź Award Mines Best-Sellers: Led Zeppelin and Nirvana Albums are Newest Winners; Hootie & The Blowfish Advance Their Top Debut Status” (pĂ„ engelska). Recording Industry Association of America. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110629054149/http://www.riaa.com/newsitem.php?news_year_filter=&resultpage=118&id=94152BE9-9138-3E48-DA14-40272B8E84F6. LĂ€st 18 maj 2012.
  160. ↑ ”Gold & Platin” (pĂ„ tyska). Ifpi.at. https://ifpi.at/auszeichnungen/. LĂ€st 19 maj 2012.

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Engelska originalcitat

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ "We knew in two minutes that he was the right drummer."
  2. ↑ "[...] Bay City Rollers getting molested by Black Flag."
  3. ↑ "[...] an ambiguous, harmonically dislocated sequence."
  4. ↑ "Because you want to not; because everyone else is."
  5. ↑ "If you're offended by this, you must be a closet pedophile."
  6. ↑ "Neither the pose, focal point, setting nor overall context suggest the album cover features sexually explicit conduct."
v ‱ r
UtmĂ€rkt artikelserie – Nevermind och dess singlar (5 artiklar) UtmĂ€rkt artikelserie
 
UtmÀrkt artikel Nevermind
UtmÀrkt artikel "Come as You Are"
Bra artikel "In Bloom"
UtmÀrkt artikel "Lithium"
UtmÀrkt artikel "Smells Like Teen Spirit"
Bok Bok
v ‱ r
Nirvana
Kurt Cobain · Krist Novoselic · Dave Grohl
 Aaron Burckhard · Dale Crover · Dave Foster · Chad Channing · Jason Everman · Dan Peters
Studioalbum
Bleach · Nevermind · In Utero
Livealbum
Samlingsalbum
Samlingsboxar
EP-skivor
Singelskivor
Singlar
"Love Buzz" · "Sliver" · "Smells Like Teen Spirit" · "Come as You Are" · "Lithium" · "In Bloom" · "Heart-Shaped Box" · "All Apologies"/"Rape Me" · "Pennyroyal Tea" · "About a Girl"
Promosinglar
"On a Plain" · "Molly's Lips" · "All Apologies" · "Polly" · "The Man Who Sold the World" · "Where Did You Sleep Last Night" · "Lake of Fire" · "Aneurysm" · "Drain You" · "You Know You're Right"
Splitsinglar
Videoalbum
Live! Tonight! Sold Out!! · Classic Albums: Nirvana – Nevermind · MTV Unplugged in New York · Live at Reading · Live at the Paramount · Live and Loud
Nirvanas diskografi
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nevermind&oldid=59612709”