Max Abraham

Max Abraham
	Max Abraham
Född	26 mars 1875; Gdańsk
Död	16 november 1922 (47 år); München
Medborgare i	Tyska riket
Utbildad vid	Humboldt-Universität zu Berlin
Sysselsättning	Fysiker, matematiker
Arbetsgivare	Göttingens universitet (1900–1909); University of Illinois at Urbana-Champaign (1909); Politecnico di Milano (1910–1915); Telefunken (1915–); Stuttgarts universitet (–1922)
Utmärkelser
	Matematikpriset från Accademia dei XL (1913)
	Redigera Wikidata

Max Abraham, född den 26 mars 1875 i Danzig, kungariket Preussen, Tyska riket, död den 16 november 1922 i München, Bayern, Weimarrepubliken, var en tysk fysiker, känd för sitt arbete med elektromagnetism och sitt motstånd mot relativitetsteorin. Han var professor vid Stuttgarts tekniska högskola och Göttingens universitet.

Biografi

Abraham föddes i en familj av judiska köpmän. Hans far var Moritz Abraham och hans mor var Selma Moritzsohn. Han studerade vid Berlins universitet för Max Planck och tog examen 1897. Under de kommande tre åren arbetade han som Plancks assistent.^[10]

Från 1900 till 1909 arbetade Abraham i Göttingen som privatdozent, en obetald föreläsningstjänst. Abraham utvecklade sin teori om elektronen 1902, där han antog att elektronen var en perfekt sfär med en laddning jämnt fördelad runt dess yta. Abrahams modell konkurrerade med den som utvecklades av Hendrik Lorentz (1899, 1904) och Albert Einstein (1905), vilka verkar ha blivit mer allmänt accepterade. Ändå gav Abraham aldrig upp sin modell, eftersom han ansåg att den var baserad på "sunt förnuft" och han var en stark motståndare till relativitetsteorin.^[11]

År 1909 reste Abraham till USA för att ta en tjänst vid University of Illinois, men återvände till Göttingen efter några månader. Han blev senare inbjuden till Italien av Tullio Levi-Civita och fick arbete som professor i rationell mekanik vid Politecnico di Milano-universitetet fram till 1914.

När första världskriget bröt ut tvingades Abraham återvända till Tyskland. Under denna tid arbetade han med teorin om radiosändning. Efter kriget fick han fortfarande inte återvända till Milano, så fram till 1921 arbetade han i Stuttgart som professor i fysik vid Technische Hochschule.

Efter sitt arbete i Stuttgart accepterade Abraham tjänsten som professor i Aachen, Innan han började sitt arbete där fick han dock diagnos om en hjärntumör. Han dog den 16 november 1922 i München, Tyskland.

Efter hans död skrev Max Born och Max von Laue om honom i en dödsruna: Han älskade sin absoluta eter, sina fältekvationer, sin stela elektron precis som en yngling älskar sin första flamma, vars minne ingen senare erfarenhet kan släcka.^[12]

Publikationer

Abraham, M. (1902). ”Dynamik des Electrons” (på tyska). Göttinger Nachrichten: sid. 20–41. https://de.wikisource.org/wiki/Dynamik_des_Electrons.
Abraham, M. (1902). ”Prinzipien der Dynamik des Elektrons” (på tyska). Physikalische Zeitschrift 4 (1b): sid. 57–62. doi:10.1002/andp.19023150105. https://zenodo.org/record/1424025.
Abraham, M. (1903). ”Prinzipien der Dynamik des Elektrons” (på tyska). Annalen der Physik 10 (1): sid. 105–179. doi:10.1002/andp.19023150105. https://zenodo.org/record/1424025.
Abraham, M. (1904). ”Die Grundhypothesen der Elektronentheorie” (på tyska). Physikalische Zeitschrift 5: sid. 576–579. https://de.wikisource.org/wiki/Die_Grundhypothesen_der_Elektronentheorie.
Abraham, M. (1904). ”Zur Theorie der Strahlung und des Strahlungsdruckes” (på tyska). Annalen der Physik 14 (7): sid. 236–287. doi:10.1002/andp.19043190703. Arkiverad från originalet den 11 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070611043445/http://www.weltderphysik.de/de/3001.php?bd=319.
Abraham, M.; Föppl. A. (1904) (på tyska). Theorie der Elektrizität: Einführung in die Maxwellsche Theorie der Elektrizität. Leipzig: Teubner ^[13]
Abraham, M. (1905) (på tyska). Theorie der Elektrizität: Elektromagnetische Theorie der Strahlung. Leipzig: Teubner. https://archive.org/details/theoriederelekt04fpgoog ^[14] Zweite Auflage. B.G. Teubner. 1908. https://catalog.hathitrust.org/Record/100587372 ^[15]
Abraham, M. (1912). ”Relativitaet und Gravitation. Erwiderung auf eine Bemerkung des Herrn A. Einstein” (på tyska). Annalen der Physik 38 (10): sid. 1056–1058. doi:10.1002/andp.19123431013. http://libcoll.mpiwg-berlin.mpg.de/elib/all_documents/Abrah_Relat_01_1912.
Abraham, M. (1912). ”Nochmals Relativitaet und Gravitation. Bemerkungen zu A. Einsteins Erwiderung” (på tyska). Annalen der Physik 39 (12): sid. 444–448. doi:10.1002/andp.19123441208. http://libcoll.mpiwg-berlin.mpg.de/elib/all_documents/Abrah_Nochm_01_1912.
Abraham, M. (1914). ”Die neue Mechanik” (på tyska). Scientia 15: sid. 8–27. Arkiverad från originalet den 14 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070714175320/http://diglib.cib.unibo.it/diglib.php?inv=7. Läst 9 juni 2008.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Max Abraham, 22 april 2026.

Encyklopedia PWN, Tom 1, Warszawa 1991.

Noter

1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0000281 0030866.^{[källa från Wikidata]}
↑ Antun Vujić (red.), Proleksis enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 2005, Proleksis lexikon ämne: 6685.^{[källa från Wikidata]}
↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6j97c20, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
↑ s. 8, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Max Abraham. MacTutor History of Mathematics Archive. Hämtad 30 januari 2021.
↑ Howard, Don; Stachel, John. (1989). Einstein and the History of General Relativity. Birkhäuser Boston. p. 183. ISBN 9780817633929
↑ Pais, Abraham (2005). Subtle is the Lord. Oxford University Press. sid. 232. ISBN 0-19-280672-6. https://archive.org/details/subtleislord00pais ^{[inloggning kan krävas]}
↑ Wilson, E. B. (1905). ”Review: Theorie der Elektrizität, vol. 1 by M. Abraham & A. Föppl”. Bull. Amer. Math. Soc. 11 (7): sid. 383–387. doi:10.1090/s0002-9904-1905-01236-2. https://www.ams.org/journals/bull/1905-11-07/S0002-9904-1905-01236-2/S0002-9904-1905-01236-2.pdf.
↑ Wilson, E. B. (1908). ”Review: Theorie der Elektrizität, vol. 2 by M. Abraham”. Bull. Amer. Math. Soc. 14 (3): sid. 203–207. doi:10.1090/S0002-9904-1908-01601-X. https://www.ams.org/journals/bull/1908-14-05/S0002-9904-1908-01601-X/S0002-9904-1908-01601-X.pdf.
↑ Wilson, E. B. (1910). ”Review of Theorie der Elektrizität. Zweiter Band, Zweite Auflage”. Bull. Amer. Math. Soc. 16: sid. 545–546. doi:10.1090/s0002-9904-1910-01975-3. https://www.ams.org/journals/bull/1910-16-10/S0002-9904-1910-01975-3/S0002-9904-1910-01975-3.pdf.

Vidare läsning

Goldberg, Stanley (1970). ”Abraham, Max”. Dictionary of Scientific Biography. "1". New York: Charles Scribner's Sons. sid. 23–25. ISBN 0-684-10114-9

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Max Abraham.
Bilder & media

[49fdb5fe81b8355b0a67fc010bab1d0476734c67-1] 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[c4e6a38bf0f770ac15324221b82e4c9a7eab41c7-2] 1 2 Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0000281 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[1ed2031a63168c9155bc855a44b04acb4b1c7b80-3] Antun Vujić (red.), Proleksis enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 2005, Proleksis lexikon ämne: 6685.^{[källa från Wikidata]}

[205eabda4a2cf7d4f8ede558f514fc289fb74afd-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[7b37c51faca5e02da5d8f514dc3e78dd1ec1cfd4-5] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j97c20, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-6] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-7] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[6ddba9745c61aed5f408b43b8b430b317e2f26a4-8] 1 2 3 4 MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}

[2fd745b3c17bbefd209ccef5d86526ab0e9ecd16-9] s. 8, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[10] Max Abraham. MacTutor History of Mathematics Archive. Hämtad 30 januari 2021.

[11] Howard, Don; Stachel, John. (1989). Einstein and the History of General Relativity. Birkhäuser Boston. p. 183. ISBN 9780817633929

[12] Pais, Abraham (2005). Subtle is the Lord. Oxford University Press. sid. 232. ISBN 0-19-280672-6. https://archive.org/details/subtleislord00pais ^{[inloggning kan krävas]}

[13] Wilson, E. B. (1905). ”Review: Theorie der Elektrizität, vol. 1 by M. Abraham & A. Föppl”. Bull. Amer. Math. Soc. 11 (7): sid. 383–387. doi:10.1090/s0002-9904-1905-01236-2. https://www.ams.org/journals/bull/1905-11-07/S0002-9904-1905-01236-2/S0002-9904-1905-01236-2.pdf.

[14] Wilson, E. B. (1908). ”Review: Theorie der Elektrizität, vol. 2 by M. Abraham”. Bull. Amer. Math. Soc. 14 (3): sid. 203–207. doi:10.1090/S0002-9904-1908-01601-X. https://www.ams.org/journals/bull/1908-14-05/S0002-9904-1908-01601-X/S0002-9904-1908-01601-X.pdf.

[15] Wilson, E. B. (1910). ”Review of Theorie der Elektrizität. Zweiter Band, Zweite Auflage”. Bull. Amer. Math. Soc. 16: sid. 545–546. doi:10.1090/s0002-9904-1910-01975-3. https://www.ams.org/journals/bull/1910-16-10/S0002-9904-1910-01975-3/S0002-9904-1910-01975-3.pdf.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]