Mager

Mager (fornpersiska magu) var en lĂ€rd man eller kvinna i det antika Iran. PĂ„ latin kallas han eller hon magus (pl. magi) samt pĂ„ grekiska ÎŒÎŹÎłÎżÏ (mĂĄgos) (pl. ÎŒÎ±ÎłÎżÎč mĂĄgoi). Enligt den grekiske historieskrivaren Herodotos var mager inte bara namnet pĂ„ den lĂ€rda samhĂ€llsklassen i Iran utan ocksĂ„ pĂ„ en forntida folkstam i den vĂ€stiranska landsdelen Medien.
Magerna i antikens Iran
[redigera | redigera wikitext]Under första halvan av det första Ă„rtusendet f.Kr. spreds zoroastrismen till det vĂ€stra Stor-Iran eller det omrĂ„de som Ă€r nuvarande Iran. Under akemeniderna gynnades zoroastrismen och magerna som tillhört den forniranska folkreligionen blev successivt zoroastrier. De fick ansvar för bĂ„de utbildning, ritual och religiös liturgi. Vissa mager gjorde omtolkningar av Zarathustras lĂ€ra och utvecklade en filosofi som numera kallas zurvanism.[1] Zurvanismen anses av vissa forskare ha varit den dominerande filosofiska skolan i Iran under sasaniderna (226â650 e.Kr.). Efter 900-talet fanns ingen levande utövning av zurvanismen.
Magerna enligt antikens greker
[redigera | redigera wikitext]Herodotos berÀttar att magerna kunde tolka drömmar,[2] och Heraklitos anvÀnde egendomligt ordet iför att beteckna personer som hÀnger sig Ät backiska ritualer vilket han sjÀlv förhöll sig skeptisk till. Under hellenismen började mågos betyda "magisk", i uttrycket magas techne "ars magica", som hos Filostratos. Detta blev sÄ smÄningom den moderna betydelsen i orden magi, magiker, etc.
Magerna i Bibeln
[redigera | redigera wikitext]I Jeremia i Gamla testamentet nÀmns en Nergal Shareser som den "överste magern" (39:3, 39:13). De bÀst kÀnda magerna i vÀst var "de tre vise mÀnnen" i Bibeln, vilkas gravar Marco Polo pÄstod sig ha funnit i vad som numera Àr stadsdelen Saveh i Teheran, Iran. Vise mÀn frÄn österns lÀnder nÀmns i Matteusevangeliet, kapitel 2, dÀr "mager" ibland översÀtts med "stjÀrntydare", det vill sÀga astrologer.
Los Reyes Magos (de kungliga magerna, dvs. de tre vise mĂ€nnen) Ă€r den största jultraditionen i Spanien och firas stort den 5 januari med storslagna parader (Cabalgata de los Reyes Magos) dĂ€r godis kastas ut, och pĂ„ trettondagens morgon, den 6 januari, öppnas presenter â som barnen fĂ„tt av magerna â istĂ€llet för pĂ„ julafton.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Zaehner, Robert Charles (1955). Zurvan, a Zoroastrian dilemma. Oxford: Clarendon Press. https://archive.org/details/zurvanzoroastria0000zaeh
- â Herodotos; Claes Lindskog (2000). Historia. Stockholm: Norstedts förlag. sid. 64