Hoppa till innehÄllet

Kelp

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Kombu)
Kelp
Kelpskog
Systematik
DomÀnEukaryota
RikeChromalveolata
StamHeterokontophyta
KlassBrunalger
Phaeophyceae
Vetenskapligt namn
§ Laminariales
AuktorMigula
Familjer
Alariaceae
Chordaceae
Laminariaceae
Lessoniaceae
Phyllariaceae
Pseudochordaceae
Havens ekosystem
Litoralzonen Kontinentmarginal
Intertidalzonen Pelagial
Neristiska zonen Sund
Kontinentalsockel Djuphavsberg
Kelp Hydrotermisk kÀlla
Korallrev Demersala zonen
Agulhas bank Bentiska zonen
Kelpskogarnas utbredning

Kelp syftar pÄ flera arter av brunalg som vÀxer i undervattensskogar, i klara grunda vatten i havet. Den krÀver nÀringsrika vatten och en temperatur under 18-20 °C[1].

Flera storvÀxande och skogbildande brunalger gÄr under benÀmningen kelp. DÀr ingÄr slÀktena Fucus (blÄstÄng, sÄgtÄng med flera), Laminaria (fingertÄng, stortare med flera), Saccharina (inklusive bladtÄng), Macrocystis och Nereocystis.[2]

Kelp Àr kÀnd som en snabbvÀxande sorts alger dÀr slÀktena Macrocystis och Nereocystis kan vÀxa upp till en halv meter per dag. Dessa varianter kan slutligen nÄ en lÀngd pÄ mellan 30 och 80 meter.[3] En art (Macrocystis pyrifera) som vÀxer utanför Kaliforniens kust kan bli 50 meter lÄng. Kelp skördas relativt lÀtt tack vare att dess toppar nÄr nÀra vattenytan.

Under 1800-talet associerades vanligtvis ordet "kelp" med de havsalger som anvÀndes för framstÀllning av soda (natriumkarbonat).

Kommersiell anvÀndning

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare anvÀndes brÀnd kelpaska inom tvÄl- och glasproduktion.

Som livsmedel bĂ€r kelp ofta det japanska namnet kombu (æ˜†ćžƒ) och tillhör dĂ„ kelpfamiljen Laminaria. Den Ă€r rik pĂ„ bland annat K-vitamin och antioxidanter samt mineraler som magnesium, kalcium och jĂ€rn och gĂ„r dĂ€rför att anvĂ€nda som köttersĂ€ttning, dĂ„ tillsammans med en proteinkĂ€lla. Kombu i dess olika arter Ă€r vanlig i flera kök, bĂ„de det koreanska och det kinesiska, men speciellt det japanska.

Kelp innehĂ„ller tĂ€mligen höga halter av naturligt glutamat.[4] Det anvĂ€nds ofta som smaksĂ€ttning till buljong och olika grytor, men Ă€ven för att mjuka upp bönor vid tillagning. Över 90 procent av den kombu som konsumeras Ă€r odlad utanför den japanska ön Hokkaido. I den svenska butikshyllan hittar man ofta kelp som torkad och paketerad alg i en vĂ€lsorterad butik, och som en ingrediens i örtsalt.

Alginat Àr en kolhydrat som kan utvinnas ur kelp. Den anvÀnds som förtjockningsmedel i till exempel glass, sylt, dressing och tandkrÀm. Den förekommer Àven som ingrediens i hundmat. Alginat gÄr Àven under beteckningen E400.

Kelp eller kombu innehĂ„ller naturlig glutaminsyra, en aminosyra som ger upphov till det som japanerna kallar den femte grundsmaken umami (æ—šć‘ł). Glutaminsyra anvĂ€nds ofta som tillsatsmedel i mat och som smakförstĂ€rkare i form av sitt salt natriumglutamat.

Ur kelp kan framstÀllas olika biogaser, till exempel metan.

Kelp anvÀnds ocksÄ som gödningsmedel, nÄgot som ofta Àr vanligt inom jordbruket pÄ öarna i Engelska kanalen. Det Àr ocksÄ ett vÀlkommet tillskott inom ekologisk odling. FÀrsk kelp bör dock spolas av och avsaltas innan den anvÀnds inom jordbruket. Kelp förekommer Àven kommersiellt i mjölform som gödsel.

Koppling till arkeologi

[redigera | redigera wikitext]

Ett bÀlte av kelpskog löper frÄn Japan över Berings sund till Mexiko, pÄ en sockel som delvis var torrlagd under senaste istiden för cirka 14 000 Är sedan, och dÀr mÀnniskor kan ha invandrat frÄn Asien till Amerika i en tid dÄ Alaska var tÀckt av is och före Cloviskulturen, en teori som har kallats "kelp highway". Teorin har lett till utgrÀvningar pÄ öar lÀngs kusten som Channel Islands, Kalifornien.

  1. ↑ Kelp EncyclopĂŠdia Britannica. LĂ€st 9 december 2018.
  2. ↑ ”kelp”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kelp. LĂ€st 14 juli 2018.
  3. ↑ Thomas, D. 2002. Seaweeds. The Natural History Museum, London, p. 15. ISBN 0-565-09175-1
  4. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124134914/http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/msgalternativ.htm. LĂ€st 17 augusti 2011.