ICE T
| Den här artikeln behÜver källhänvisningar fÜr att kunna verifieras. (2023-02) à tgärda genom att lägga till pülitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrügasättas och tas bort utan att det behÜver diskuteras pü diskussionssidan. |
| ICE T DB Baureihe 411 DB Baureihe 415 ĂBB 4011 | |
| | |
| Fordonstyp | Elmotorvagn |
|---|---|
| TillverkningsĂĽr | 1996- |
| Byggt antal | 60 st (BR 411) 11 st (BR 415) |
| Tillverkare | |
| OperatĂśrer | |
| Tekniska fakta | |
| Längd (Ăśver buffert) | 132 600â184 400 mm |
| Tjänstevikt | 402 t (BR 411) 311 t (BR 415) |
| StĂśrsta tillĂĽtna hastighet | 230 km/h |
DB Baureihe 411 och 415 är tyska elmotorvagnar av typen ICE T, tillverkade av Siemens och Alstom. Typen ICE-T har hittills enbart använts av tyska DB och Ăśsterrikiska ĂBB. Typen tillhĂśr Pendolino-familjen
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Efter lanseringen av ICE pü 1990-talet sü ville DB även använda sig av konceptet pü vanliga linjer som inte var konstruerade fÜr hÜga hastigheter. Tanken var att till viss del att ersätta vanliga Intercity-tüg och Interregio-tüg. Tügen fick benämningen Intercity Express Triebzug, vilket fÜrkortades till ICE T. T:ets betydelse kom senare att ändras till Tilting. LÜsningen som valdes fÜr att kunna hülla en hÜgre hastighet pü vanliga linjer var lutning. UtÜver de eldrivna tügsättet sü süg man ett behov av en dieseldriven motsvarighet, vilket till slut kom att bli ICE TD.
ICE T, ICE TD och ICE 3 kom alla att utvecklas samtidigt av samma tillverkare och de delar därfÜr till stor del büde utseende och komponenter. Exempelvis sü har alla tre en yta med sittplatser precis bakom fÜrarhytten, där endast en glasvägg skiljer passagerarna frün lokfÜraren, vilket ger mÜjligheten att se ut genom tügets framruta. Tekniskt är de väldigt lika dü alla tre enheterna till skillnad frün de tidigare ICE 1 och ICE 2 inte har nügra drivenheter, utan har sina motorer placerade under golvet, fÜr att Üka kapaciteten.
Tanken var frün bÜrjan att tügsätten endast skulle bestü av tre vagnar men pü grund av behov av en hÜgre kapacitet sü valde man att konstruera tügsätten i tvü olika längder, 5 (BR 415) och 7 vagnar (BR 411). Genom att tre enheter kan kopplas samman sü tillüts ett flertal olika kombinationer av olika lünga tüg. FÜljande antal vagnar kan kombineras ihop: 5, 7, 10, 12, 14 och 15.

Produktion
[redigera | redigera wikitext]à r 1994 lade DB en beställning pü totalt 40 enheter, vilket kom att ändras till 43 ür 1997. Av de 43 enheterna sü beställde DB 32 stycken 7-delade BR 411 och elva stycken 5-delade BR 415. Enheterna byggdes av ett konsortium som bestod av bland annat Siemens, Fiat Ferroviaria och Duewag. Lutningstekniken i enheterna är en uppgraderad version av den som sitter i de italienska ETR 460 och ETR 470-motorvagnarna. Skillnaden är huvudsakligen att pü ICE T sü är büda axlarna i varje drivboggi drivna jämfÜrt med fÜregüngaren som endast är driven pü en axel per boggi.
När den tyska regeringen ür 2002 lade ner projektet med Transrapids Maglev-linje mellan Hamburg och Berlin, sü valde DB att uppgradera den existerande järnvägen mellan städerna till en topphastighet pü 230 km/h. FÜr att kunna kÜra trafiken pü sträckan i denna hastighet, samt fÜr att Üka kapacitet pü andra linjer sü valde DB att beställa ytterligare 28 tügsätt av den 7-delade versionen, BR 411.
DB Baureihe 411
[redigera | redigera wikitext]Av enheternas totalt 7 vagnar sü är totalt 4 stycken drivna. Dessa är den andra (BR 411.1), tredje (BR 411.2), femte (BR 411.7) och sjätte (BR 411.6). De tvü manÜvervagnarna (BR 411.0 och BR 411.5) innehüller tügets transformatorer till de drivna vagnarna, man brukar därfÜr säga att de tre fÜrsta eller sista vagnarna bildar en drivenhet. Mittenvagnen (BR 411.8) innehüller varken motorer eller transformatorer och ses därfÜr som helt odriven. UtÜver detta sü kan tüget kÜras utan mittenvagnen och det är även teoretiskt mÜjligt att koppla pü en extra mittenvagn, vilket skulle ge en enhet 8 vagnar. Den fÜrsta BR 411 levererades till DB 1999.
DB Baureihe 411 andra produktionsserien
[redigera | redigera wikitext]När DB beställde fler BR 411 ür 2002 gjordes vissa ändringar i designen, främst fÜr att sänka inkÜpspris och underhüllskostnader. De tydligaste skillnaderna är bland annat att restaurangen bytts ut mot en bar utan sittplatser, de externa lamporna är utbytta till LED-lampor samt att 8 extra stolar lagts till fÜr att Üka kapaciteten.
DB Baureihe 415
[redigera | redigera wikitext]Tügen av typen BR415 skiljer sig nügot i sin uppbyggnad jämfÜrt med BR 411 dü BR 415 har tre av sina fem vagnar drivna. De drivna vagnarna är de tre mittenvagnarna (BR 415.1, BR 415.7 och BR 415.6), dessa für sin strÜm frün de tvü manÜvervagnarna (BR 415.0 och BR 415.5) som likt BR 411 innehüller tügets transformatorer. Man brukar därfÜr säga att BR 415 bestür av en drivenhet till skillnad mot BR 411s tvü. Sex av de elva byggda tügsättet är avsedda fÜr trafik inom Tyskland och saknar därfÜr nÜdvändiga system fÜr att kÜras i andra länder. De fem resterande enheterna byggdes fÜr trafik i andra länder, huvudsakligen Schweiz. Dessa enheter är utrustade med schweiziska säkerhetssystem samt smalare strÜmavtagare fÜr att kunna användas pü det schweiziska järnvägsnätet. Den fÜrsta enheten konstruerades 1998, fÜr att sedan bÜrja testas direkt.
Trafik
[redigera | redigera wikitext]Den 31 maj 1999 togs BR 415 i tjänst pü sträckan Frankfurt-Zßrich och den 19 december 1999 togs BR 415 i tjänst mellan Berlin och Dßsseldorf. UtÜver dessa rutter sü tillkom efter ett tag även Berlin-Frankfurt och Frankfurt-Dresden. Den 6 januari 2004 utbrÜt en brand i BR 411 06, vilket resulterade i att stora delar av tügsättet fick skrotas och att Üverlevande vagnar användes som reservdelar. 2004 bÜrjade även den andra produktionsserien med BR 411 att levereras till DB, de togs omgüende i tjänst pü linjen mellan Hamburg och Berlin. Detta var även fÜrsta güngen som typen uppnüdde sin topphastighet pü 230 km/h i trafik. Alla av de 28 nya enheterna levererades innan Fotbolls-VM 2006. Trots att de nya enheterna levererats med en bar istället fÜr en restaurang sü valde DB ür 2007 att bygga om samtliga av de nya enheterna sü att de likt de fÜrsta enheterna skulle ha en restaurang. Samtliga enheter av büde BR 411 och BR 415 är namngivna efter tyska städer och bär städernas namn och stadsvapen pü manÜvervagnarna.
När kapaciteten pĂĽ den kortare BR 415 inte räckte till pĂĽ linjen mellan Stuttgart och ZĂźrich sĂĽ valde DB 2006 att ta manĂśvervagnarna frĂĽn BR 415 byggda fĂśr trafik i Schweiz och sätta dem som manĂśvervagnar pĂĽ ett BR 411. Resultatet blev en BR 411 med schweiziska strĂśmavtagare och säkerhetssystem. 2007 modifierades även 15 stycken BR 411 fĂśr trafik i Ăsterrike, tre av dessa sĂĽldes även till ĂBB (se ĂBB 4011). Dessa enheter bĂśrjade trafikera linjen mellan Frankfurt och Wien, sedermera även mellan Dortmund och Wien.
Problem
[redigera | redigera wikitext]Den 24 oktober 2008 ställde DB in samtliga avgüngar med BR 411 och 415, pü grund av att man upptäckt sprickor i hjulaxlarna hos flera enheter. Samtliga enheter blev kontrollerade och eventuella sprickor blev reparerade. De kontrollerade enheterna togs successivt i trafik igen, dock begränsade dü de inte fick använda sig av sin lutningsteknik, nügot som orsakade fÜrseningar. 2009 fattade DB beslutet att samtliga axlar pü samtliga enheter skulle bytas ut mot en ny typ av axlar. Bytet beräknades ta 4 ür med start 2010. Det kom dock att drÜja sü pass länge som till 2016 innan man bÜrjade byta ut axlarna. DB:s düvarande VD, Rßdiger Grube, estimerade 2009 att DB fÜrlorat 250 miljoner euro pü grund av problemen med axlarna.
ĂBB 4011
[redigera | redigera wikitext]ĂBB 4011 var den Ăśsterrikiska benämningen pĂĽ BR 411. Tre exemplar användes av ĂBB mellan 2006 och 2020.
Historia
[redigera | redigera wikitext]2004 bĂśrjade ĂBB planera fĂśr användningen av ICE T i Ăsterrike och under 2005 fĂśljde representanter frĂĽn ĂBB med pĂĽ DB:s BR 411. 2006 kĂśpte ĂBB tre stycken enheter frĂĽn den fĂśrsta produktionsserien av DB. Dessa tre enheter modifierades innan leverans, modifieringar som inkluderade samma LED-lysen som den andra produktionsserien, Ăśsterrikiska säkerhetssystem samt att enheterna uppnĂĽdde alla Ăśsterrikiska säkerhetskrav.

Trafik
[redigera | redigera wikitext]Trafiken med ĂBB 4011 var primärt trafik mellan Ăsterrike och Tyskland, till en bĂśrjan mellan MĂźnchen och Wien, en linje som ĂBB:s Railjet senare tog Ăśver. Trafiken var en del av ett trafiksamarbete mellan DB och ĂBB, där bĂĽda fĂśretagen opererade tĂĽg mellan länderna. Samarbetet innefattade ĂBB:s tre enheter samt DB:s Ăśvriga tolv enheter som är modifierade fĂśr trafik i Ăsterrike. ĂBB:s tĂĽg hade praktiskt taget samma mĂĽlning som DB:s, bortsett frĂĽn att DB:s logga var utbytt mot ĂBB:s, samt att DB:s logga fanns under ĂBB:s fast i grĂĽ färg. PĂĽ DB:s motsvarande enheter fanns ĂBB:s logga mĂĽlad i samma grĂĽa nyans under DB:s logga. ĂBB:s tre enheter blev även namngivna efter städer i Ăsterrike, Wien, Salzburg och Linz. MĂĽlningen var i samma stil som DB:s, med stadsvapen och namn mĂĽlat pĂĽ manĂśvervagnarnas sida ovanfĂśr fĂśnstren.
| |||||||||||||||||