Hoppa till innehÄllet

Hugo Johan Hamilton (1668–1748)

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Hugo Johan Hamilton)
Hugo Johan Hamilton
MÄlning av Hugo Johan Hamilton.
Tidsperiod 1700
Tidsperiod 1708
Tidsperiod 1720
Tidsperiod 1722
Tidsperiod 1734
Yrke MilitÀr
Övrigt arbete RiksrĂ„d, Kungligt rĂ„d
MilitÀrtjÀnst
I tjÀnst för Kungariket Frankrike Frankrike
Republiken Förenade NederlÀnderna NederlÀnderna
Sverige Sverige
Slag/krig Pfalziska tronföljdskriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
Född 1668/1669
VÀstergötland
Död 9 januari 1748
Tuna, Rystads församling, Östergötland
Begravd Rystad kyrka
SlÀkt
FrÀlse- eller adelsÀtt Hamilton af Hageby
SĂ€tesgĂ„rd Tuna, Rystads församling, Östergötland
Far Malcolm Hamilton af Hageby
Mor Katarina Makeléer
Familj
Make/maka Eva Katarina Falkenberg (1699–1707)
Anna Fleming (1723–1737)
Barn Carl Fredrik Hamilton af Hageby

Hugo Johan Hamilton, född 1668 eller 1669, död 1748, var en svensk friherre och officer.[1]

Hugo Johan Hamilton var son till Malcolm Hamilton af Hageby (1635–1699) och Katarina MakelĂ©er.[1]

Hugo Johan Hamilton var militĂ€r. Han blev fĂ€ltvĂ€bel 1681 (Älvsborgs regemente), fĂ€nrik 1683, överste 1700, general 1722 och fĂ€ltmarskalk 1734. Han började med att gĂ„ i utlĂ€ndsk tjĂ€nst, först i den franska armĂ©n dĂ€r han deltog i belĂ€gringen av Namur och slaget vid Steenkerque och dĂ€refter i den hollĂ€ndska armĂ©n dĂ€r han bland annat var med om slaget vid Neerwinden 1693. Efter detta Ă„terkom han till Sverige och gick i svensk tjĂ€nst.[1]

I oktober Ă„r 1700 skeppades han över till Pernau i Estland. Han deltog som överstelöjtnant och sekundchef vid det nyuppsatta livdragonregementet i slaget vid Narva den 20 november 1700, varefter han befordrades till överste och som sĂ„dan deltog med regementet i övergĂ„ngen av DĂŒna, slaget vid KliszĂłw 1702.[2] Regementet ingick i Carl Gustaf Rehnskölds kĂ„r som skyddade Warszawa. Hamilton insjuknade i Polen och hemförlovades men Ă„terkom och deltog bland annat i slaget vid Fraustadt[3] den 3 februari 1706 och slaget vid Holowczyn 1708. År 1707 fick han, i Sachsen, besök av sin maka Katarina Falkenberg. Hon kom för att visa upp parets lille son. Vid hemresan avled makan i Stettin. Detta blev en kĂ€nnbar förlust för Hugo Johan, men plikttrogen som han var fortsatte han sin tjĂ€nst.[1]

Hamilton utnĂ€mndes i december 1708, i Lillryssland, till generalmajor och chef för Östgöta kavalleriregemente. Han deltog dĂ€refter vid Vorskla i januari 1709 och slutligen i slaget vid Poltava den 28 juni 1709, dĂ€r han blev tillfĂ„ngatagen. Under slaget uppehöll han under svenskarnas retrĂ€tt de ryska trupperna, till priset av sitt eget regementes utplĂ„nande.[2][1]

Rysk fÄngenskap

[redigera | redigera wikitext]

Hamilton fördes först till fursten Aleksandr Mensjikovs slott Oranienburg vid Don och kom vid nyĂ„rstid 1709–1710 till Moskva. Han tillbringade sammanlagt 12 Ă„r i rysk fĂ„ngenskap, tiden frĂ„n 1709 till 1715 mest i Moskva. DĂ€r ingick han i Carl Pipers centralorganisation för fĂ„ngarnas understöd. Efter denna tid var han fĂ„nge i Kazan tiden 1715 till 1721.[1]

Återkomsten till Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Efter freden i Nystad 1721 Äterkom Hugo Johan Hamilton till Sverige Är 1722. Han Ätertog befÀlet över sitt regemente och slog sig ner pÄ överstebostÀllet Tuna i Rystad socken, samtidigt som han befordrades till general. I juli 1723 gifte han sig med Anna Fleming. Hamilton höll sig utanför frihetstidens partistrider, och blev dÀrför tillbakasatt vid befordringar. 1734 blev han dock fÀltmarskalk och 1742 ordförande i generalkrigsrÀtten mot Lewenhaupt och Buddenbrock.[2][1]

GeneralkrigsrÀtt mot Lewenhaupt och Buddenbrock

[redigera | redigera wikitext]

I september 1742 blev Hamilton ordförande i den generalkrigsrÀtt, som sammankallades för att rannsaka och döma Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock, vilka var ledare för det finska fÀlttÄget. I februari 1743 sammansmÀlte denna generalkrigsrÀtt med en av stÀnderna tillsatt rannsakningskommission, vilken senare dömde de tvÄ till "förlust af lif, Àra och gods", nÄgot som, för ovanlighetens skull, kom att verkstÀllas genom halshuggning.

Hugo Johan Hamilton bildade Boo fideikommiss i sydöstra NÀrke.

BortgÄng och begravning

[redigera | redigera wikitext]
SÀtuna gravkor: pÄ bilden ses kransen vid Hamiltons sarkofag

Hugo Johan Hamilton avled den 9 januari 1748 pĂ„ överstebostĂ€llet Tuna i Rystad socken, Linköping. Begravningen Ă€gde rum den 26 februari 1748 i Rystad kyrka och han nedsattes tillfĂ€lligt i bostĂ€llets gravplats pĂ„ Rystads kyrkogĂ„rd, men flyttades redan efter ett par veckor till Björklinge kyrka –"till hans graf i Björklinge i Uppland", som Uddgren skriver (sid 52).

Hamilton vilar i sarkofag nummer 19 i SĂ€tuna gravkor i Björklinge kyrka. DĂ€r vilar Ă€ven hans hustru i andra giftet Anna Fleming (1682–1737). NĂ€r sagda gravkor öppnas vart tionde Ă„r infinner sig en representant frĂ„n slĂ€kten Hamilton af Hageby och nedlĂ€gger en krans vid hans sarkofag.

Äktenskap

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1699 den 7 mars med Eva Katarina Falkenberg (1681–1707), dotter till landshövding Henrik Falkenberg och Katarina Maria Kruse.
  2. 1723 den 2 juli med Anna Fleming (1682–1737), dotter till presidenten Claes Fleming och friherrinnan Anna Cruus.

Far till Carl Fredrik Hamilton af Hageby (1706–1753) född i första Ă€ktenskapet. Denne son var Hamiltons enda barn.

  1. 1 2 3 4 5 6 7 Åberg, Alf. ”Hugo Johan Hamilton”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=12497. LĂ€st 10 december 2017.
  2. 1 2 3 Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 441.
  3. ↑ Sjöström, Oskar (2008). Fraustadt 1706: ett fĂ€lt fĂ€rgat rött. Historiska media. sid. 206-207. ISBN 978-91-85507-90-0. LĂ€st 17 maj 2025