Hoppa till innehÄllet

C2 (tunnelbanevagn)

FrÄn Wikipedia
C2
Stockholms Tunnelbana 1960.jpg
Tunnelbanevagn av typen C2,1960.
FordonstypTunnelbanevagn
I tjĂ€nst1950–1999
Antal bevarade4 st
TillverkningsĂ„r1949–1961
OmbyggnadsÄr1990.
Byggt antal348
Ombyggt antal37 st
TillverkareASEA, ASJ
ÄgareAB Storstockholms Lokaltrafik (SL)
Vagnsnummer2001–2003, 2021–2325, 2411–2450
Tekniska fakta
Sittplatser52
StÄplatser94
LÀngd17 620 mm
Korgbredd2 700 mm
TjÀnstevikt30 t
SpÄrvidd1 435 mm (normalspÄr)
AxelföljdBo'Bo'
Drivhjulsdiameter864 mm
Maxhastighet80 km/h
Effekt324 kW
Effekt per ton10,8 kW/t

C2 var en typ av tunnelbanevagn i Stockholms tunnelbana som tillverkades av ASEA och ASJ mellan 1949 och 1961 i 348 exemplar.

Vagntypen var en vidareutveckling av C1 och skiljde sig bland annat genom en annorlunda inredning med stolar placerade mittemot varandra istÀllet för lÀngs med tunnelbanevagnens vÀggar.

C2 anvĂ€ndes under flera decennier i tunnelbanetrafiken och kom att bli en av de vanligaste vagnstyperna inom CX-serien. År 1968 infördes tunnelradio i Stockholms tunnelbana, vilket innebar att endast förarhytten i A-mĂ€rkt Ă€nde fick anvĂ€ndas som ledarhytt. Hytten markerades med gula hörnmarkeringar för att visa att den var utrustad med komplett körutrustning.

Under 1980-talet började C2 successivt ersÀttas av nyare tunnelbanevagnar. Sista Äret vagntypen anvÀndes som ledarvagn var 1985, och Är 1989 togs kvarvarande C2- och C3-vagnar ur ordinarie trafik.

C2 renoverad med originalinteriör.

Tre C1-vagnar byggdes om till C2. En vagn med okÀnt vagnsnummer renoverades Är 1957 efter en brand, medan tvÄ vagnar med vagnsnummer 2001 och 2002 byggdes om Är 1966.

Efter att C2 och C3 tagits ur trafik uppstod vagnbrist i tunnelbanenÀtet, vilket ledde till att SL sommaren 1989 valde att renovera interiören pÄ 21 avstÀllda C2-vagnar och ÄterinsÀtta dem i trafik. VÀggarna mÄlades med vit överdel och grön underdel, dörrarna mÄlades gröna och sÀtena ersattes med sittplatser efter krav frÄn Brandförsvaret.

År 1990 genomförde Kalmar Verkstad en totalrenovering av 37 C2-vagnar. De frĂ€mre sidofönstren, destinationsskyltarna och linjenummerskyltarna togs bort och exteriören mĂ„lades i blĂ„ fĂ€rgsĂ€ttning (BernadotteblĂ„) med vita band. Interiören fick vita vĂ€ggfĂ€lt med stĂ€nkfĂ€rg, orange detaljer samt integrerad takbelysning. Dörrarnas insidor mĂ„lades bruna, i likhet med mĂ„nga andra CX-vagnar under perioden.

År 1991 beslutades att samtliga C2- och C3-vagnar skulle mĂ„las om i grönt. OmmĂ„lningen pĂ„börjades samma Ă„r och den sista C2-vagnen mĂ„lades om 1993.

Sista tiden med C2

[redigera | redigera wikitext]

Under mitten av 1990-talet minskade antalet C2-vagnar i trafik successivt. År 1995 fanns 37 vagnar kvar i trafik, vilket minskade till 34 under 1996 och början av 1997 samt till 28 vagnar Ă„r 1998. Flera vagnar togs ur trafik eller stĂ€lldes av under perioden, dĂ€ribland vagn 2314 som avstĂ€lldes hösten 1994 pĂ„ grund av slitage.

Den 8 juli 1994 anvÀndes ett C2-tÄg som sista tÄg frÄn Bagarmossens gamla tunnelbanestation innan stationen stÀngdes temporÀrt för spÄrombyggnad och anslutning till SkarpnÀcksbanan. Inför detta gjordes vagnarna 2173 och 2198 i ordning för att gÄ som ledarvagnar, vilket bland annat innebar att tidigare övertÀckta sidofönster Äter öppnades.

Under 1998 slopades ytterligare flera vagnar och bland annat skickades vagn 2413 till Nykroppa för skrotning. Den 10 april Är 1999 togs den sista C2-vagnen ur trafik för gott. Vagnen hade vagnsnummret 2182.[1]

Bevarade vagnar

[redigera | redigera wikitext]

Vagn 2417 togs ur trafik 1990 och finns bevarad vid SpÄrvÀgsmuseet. Vagnarna 2182, 2208, och 2415, ingÄr i museets veterantunneltÄg.

Den bevarade C2-vagnen pÄ gamla SpÄrvÀgsmuseet.
Interiören i den bevarade C2-vagnen i SpÄrvÀgsmuseet.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]