Bryte
Bryte, pĂ„ fornnordiska bryti och pĂ„ danska Brydi, var en nordisk titel under folkvandringstid och vikingatid. Den syftade pĂ„ en man, ibland en trĂ€l, som hade uppsyn över trĂ€lar eller skötte en gĂ„rd som han sjĂ€lv inte Ă€gde.[1] Ăven kvinnliga trĂ€lar kunde befordras; de kallades dĂ„ deja, en benĂ€mning för piga, vilket sedan i betydelsen mjölkpiga fortlevde inom bondesamhĂ€llet. Ofta hade bryten en förvaltande eller arbetsledande funktion.
Bryten kunde verka pÄ en gÄrd, ocksÄ en jarls bryte eller en konungs bryte. Kungen hade till exempel en trÀl som vaktade en viss del av hans egendom och kallades bryte. Möjligen kan ordet hÀrledas ur "bryta bröd", alltsÄ att bryten serverade eller ocksÄ provsmakade kungens mat, för att kontrollera om den var förgiftad eller inte.
Senare blir bryte ett Àmbete, en av kungens eller jarlens nÀrmsta förtrogna. Ibland jÀmstÀlls under medeltiden Àmbetet bryte med jarlens.
I den medeltida Ăstgötalagen (ĂgL D XIV) talas om konungs bryte i Uppsala bo, jarls bryte i Rodens bo och biskops bryte i stavs och stols bo. Med bryte avses hĂ€r en förvaltare som var satt att sköta huvudgĂ„rden Ă„t Ă€garen. Ibland likstĂ€lls titeln med det i tysksprĂ„kiga regioner vanliga Meier med varianterna Meyer, Mair, Mayr och Mayer, som var ansvariga för gĂ„rdar eller gods Ă„t en annan Ă€gare. Dessa Meierar skulle senare ofta ha tagit över gĂ„rdarna, men fortsatt att betala med rĂ„varor och ur detta ord hĂ€rleds möjligen termen mejeri. I Uppland var bryten trĂ€l under Ă€garen, medan bryten i SkĂ„ne i det nĂ€rmaste ska ha varit delĂ€gare.
Lagarna stadgar ocksÄ olika straff för vÄld emot en bryte: "Men de frÄn den mosaiska rÀtten emanerande hÄrda straffen för drÄp, Àven av barn, som vi finner i Kristofers landslag, bör ses mot bakgrund av landskapslagarna, dÀr till och med viljadrÄp pÄ barn kan sonas med böter, och dÀr mÀnniskoliv över huvud taget taxeras i pengar, med olika bötesbelopp för drÄp av utlÀnning, konungs bryte, bondes bryte, landstrykare, lekare etc".
Brytar pÄ runstenar
[redigera | redigera wikitext]Vid ruinerna efter HovgÄrden pÄ Adelsö stÄr runsten U 11 med följande text:
| â | Tyd du runorna! RĂ€tt lĂ€t Tolir, bryte i Roden, rista dem Ă„t konungen. Tolir och Gylla lĂ€t rista (dessa runor) bĂ„da makarna efter sig till minnesvĂ„rd ... HĂ„kon bjöd rista. | â |
Tolir var bryte, vilket betyder att han var kungens fogde pÄ HovgÄrden och Gylla var hans hustru. Tolir svarade för förvaltningen av Roden och "Kungen" kan ha varit HÄkan Röde, vilken tros ha regerat pÄ 1070-talet. Runstenen Àr intressant eftersom det Àr första gÄngen orden bryte och konung har hittats omnÀmnda i Sverige.
Ăven pĂ„ den sörmlĂ€ndska runstenen Sö 42 i Gillberga nĂ€mns en bryte:[2]
| â | Sigvalde reste ... -kell, sin bryte. | â |
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â âbryteâ. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bryte. LĂ€st 9 februari 2019.
- â Samnordisk runtextdatabas, Sö 42, 2014
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Bryte i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
