HagnÃĪs torg

HagnÃĪs torg, fi. Hakaniemen tori, torg i Hfrs pÃĨ Broholmen, centrum fÃķr de s.k. arbetarstadsdelarna (SÃķrnÃĪs), anlades 1897. Under HagnÃĪskravallerna pÃĨ H. 2/8 1906 fick ett 10-t. personer sÃĪtta livet till. Under storstrejken fÃķregÃĨende ÃĨr hade arbetarna bildat ett "rÃķtt garde", som denna dag stÃķrde spÃĨrvÃĪgstrafiken pÃĨ Broholmen. Sedan de borgerligas "kommunala skyddsgarde" fÃĨtt rapport om saken skickades en avdelning till H., dÃĪr det kom till skottvÃĪxling. HÃĪndelsen, som hade samband med den s.k. Sveaborgsrevolten, ledde till upplÃķsning av de bÃĨda gardena och fÃĪngelsedomar fÃķr ett flertal inblandade. Detta var fÃķrsta gÃĨngen skott utvÃĪxlades mellan borgare och socialister i Finland. Torget var skÃĨdeplats fÃķr oroligheter ÃĪven sommaren 1940, dÃĨ bl.a. en stor vedtrave antÃĪndes. Efter andra vÃĪrldskriget ordnades dÃĪr ofta kommunistiska massmÃķten. H. ÃĪr fortfarande ett centrum fÃķr fackfÃķreningsrÃķrelsen i Finland och fÃķr det socialdemokratiska partiet.

Saluhallen vid H., invigd 1914 (K. HÃĨrd af Segerstad/E. Flinckenberg), ÃĪr landets stÃķrsta. Vid torget ligger ÃĪven det s.k. Cirkelhuset (K. & H. Siren, 1966-68), som inrymmer statliga ÃĪmbetsverk m.m., samt det s.k. Arenahuset i rÃķdtegel (L. Sonck, 1924). I torgets s.Ãķ. hÃķrn stÃĨr skulpturen VÃĪrldsfreden (O. Kirjuchin), erhÃĨllen som gÃĨva av staden Moskva 1990 (finlandisering). (S. Roos, Nationalstrejken i Finland I, 1906)
HagnaesTorg

HagnÃĪs torg har i hundra ÃĨr varit ett centrum fÃķr den finlÃĪndska arbetarrÃķrelsen och ibland skÃĨdeplats fÃķr dramatiska hÃĪndelser. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas.
AktÃķrer
utgivare: Svenska folkskolans vÃĪnner
upphovsman: JohanLindberg
ÃĪgare: Svenska folkskolans vÃĪnner
Ämnesord
torg, plats
Objektet skapat och/eller period bÃķrjan
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 11.10.2010
Uppdaterat 07.06.2023