Svenska ordspråk

A

• Adam sköt skulden på Eva och Eva på ormen.
• Adel utan dygd är lykta utan ljus.
• Adjö, Svenserud, sa Päte, när han reste till Amerika och aldrig kom dit. (Värmland) (SVO)
• Aftonen kröner morgonen.
• Agan är god, när måtta är med.
• Agelös lever, ärelös dör.
• Akta dig för den om vilken ingen talar väl.
• Akta dig för det slags kattor, som smeka framman och klösa bak.
• Akta dig för fiendegåvor.
• Akta dig för hunden, skuggan bits inte.
• Akta dig för ond gärning, lögn får snart vändning.
• Akta huvet, sa mästerman. (Stockholm) (SVO)
• Aldrig gott köp i dålig vara.
• Aldrig läkes såret så väl, att inte ärret syns.
• Aldrig någon olycka, att inte lycka är med.
• Aldrig så elakt väder, att inte den döde måste ut.
• Aldrig så gammal, att man inte tror sig få leva ännu längre.
• Aldrig så långt emellan bergen, att inte trollen råkas.
• Aldrig är dagen så lång, att inte aftonen kommer.
• Aldrig är fågeln så liten, att han inte söker sig bo.
• Aldrig är vädret så kallt, att prästen fryser i kyrkan så länge offret räcker.
• All begynnelse är svår.
• All hjärna finnes inte i ett huvud.
• All ursäkt är god när den antages.
• Alla barn i början, sa gubben, satte sig i vävstolen. (Göteborg) (SVO)
• Alla bli ej präster, som gå i skolan.
• Alla behöver kristlig fostran och vård, sa bonden, piskade lopporna med kyrkkäppen. (Halland) (SVO)
• Alla dagar är inte bakedagar.
• Alla dö inte, som lida nöd.
• Alla frågar om man är rik, få, om man är from.
• Alla goda ting är tre.
  • Ström (1981), p. 36
• Alla känna apan, men apan känner ingen.
• Alla lemmar lyda huvudet.
• Alla leva vi vid en Gud, men icke vid en lycka.
• Alla moln ger inte regn.
• Alla skor görs inte över en läst.
• Alla svin är svarta i mörkret.
• Alla vackra flickor vilja gifta sig, och de fula ändå hellre.
• Alla veta råd, förutom den i våndan står.
• Alla vill att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.
• Alla vill ha narren, men ingen vill föda honom.
• Alla vill luta åt den sidan lasset välter.
• Alla vill vara gamla, men ingen vill heta det.
• Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.
• Alla vill över där gärdesgården är lägst.
• Alla sätt är bra utom de dåliga.
  • Holm (1981), p. 162
• Alla vägar bär till Rom.
  • Grenholm (2000), p. 284
• Alla är vi barn i början.
  • Ström (1981), p. 364
• Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.
  • Strauss, Emanuel (1994). "1263". Concise Dictionary of European Proverbs. II. Routledge. p. 991. ISBN 978-1-136-78978-6.
• Alla är inte goda kockar, som bära stora knivar.
• Alle mans vän är ofta var mans narr.
• Allestädes framme, sällan välkommen.
• Allestädes framme är ofta näsbränna.
• Allmogen är ett djur med många huvuden.
• Allmosa minskar inte, kyrkogång hindrar inte.
• Allmän nytta, allmän skada.
• Allom är förbjudet att bryta, men ingen att bättra sig.
• Allt efter behag, sa han som fria och fick korgen. (Halland) (SVO)
• Allt fettet bör inte i skomakaren, somt bör också i klöven (i lädret).
• Allt har haft en begynnelse, utom Gud.
• Allt kommer till den som har tid att vänta.
• Allt vad man får i sig blir man vacker av, sa flickan. (Halland) (SVO)
• Allt vatten vill i havet.
• Allt är inte guld som glimmar.
  • Wallensteen (1991), p. 164
• Allt är vackert som är kantat, sa gumman, kanta osten. (Stockholm) (SVO)
• Allt/allting/var sak har sin tid.
  • Söderbäck (1989), p. 42
• Alltför dristiga får bli uppätna av ulven.
• Alltför hövlig liknar narren.
• Alltför klok är största tok.
• Alltför mycken frihet alstrar självsvåld.
• Alltför mycken lust är olust.
• Alltför noga minskar vänskapen.
• Alltför spetsig blir snart slö.
• Alltför stor ära lyktas med skam.
• Alltför ödmjukt är förklädd högfärd.
• Alltid bäst som sker.
• Alltid bättre gröt (eller korv) i en annans gryta.
• Alltid bättre säd på grannens åker.
• Alltid duger han till nå't, sa bonden, skurade stallet med katten. (Skåne) (SVO)
• Alltid fler kalvskinn som torgförs, än kohudar.
• Alltid frusen jord för lata svin.
• Alltid får den visa, som kväda vill.
• Alltid har man något att blåsa på.
• Alltid kommer ved med vintern.
• Alltid någon, som måste bära hundhuvudet.
• Alltid något nytt, sällan något gott.
• Alltid sämsta föret i portlidret.
• Alltid träffar jag dig, sa fan till biskopen. (Halland) (SVO)
• Alltid värre, som efter kommer.
• Allting annat men inte det, sa flickan om kyssen. (Småland) (SVO)
• Allting bör ske med mått, sa' skräddaren, slog hustrun med alnen.
• Allting har en ända, men korven har två.
• Allting har en övergång sade räven, när de tog skinnet av honom.
• Allting har sin tid.
• Allting klär ett vackert ansikte, sa flickan, prova nya skorna. (Stockholm) (SVO)
• Allting på stort, sa tiggarn, dansa i farstun. (Halland) (SVO)
• Andra fåglar flyga bort, kråkan blir alltid kvar.
• Andra tider, andra seder.
• Andra år, andra hår.
• Andras exempel ursäkta inga synder.
• Andras fel göra ingen lag.
• Andras fel mäta, sitt eget förgäta.
• Andras skada glöms snart.
• Andras skada är ofta den bästa läromästaren.
• Anfall är bästa försvar.
  • Grenholm (2000), p. 18
• Anfäkta det snuset, sa fan när de sköt honom i näsan. (Blekinge) (SVO)
• Anorna göret, sa greven. (Halland) (SVO)
• Anse var dag som den sista.
• Antingen med eller mot.
• Antingen skalken sitter eller står, är han i dag så god som i går.
• Antingen skall det vara ösapösa, eller skall det vara nörpasnörpa nu för tiden, sa' gamla mormor.
• Antingen ägg eller ungar.
• Anvisning är ingen betalning.
• Apan håller sina ungar för de vackraste, och dåren sitt tal för det klokaste.
• April våt och maj kall fyller bondens lador all.
• Arbeta medan du är ung; det gagnar när du blir gammal och tung.
• Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon.
• Arbetaren är sin lön värd.
• Arbete fördriver laster.
• Arbete gör sömnen ljuv.
• Arbete och möda ger daglig spis och föda.
• Arbete är halv hälsa.
• Arg hund och racka ha inte mycken lust att tacka.
• Arga hundar få rivet skinn.
• Arga hundar är goda väktare.
• Arga katter får rivet skinn.
  • Börjesson (2008), p. 34
• Arm brunn, som man måste bära vatten uti.
• Arm häst, som ej orkar bära sin sadel.
• Arm högfärd, skrävla och svälta.
• Arm och rik gör döden lik.
• Arm råtta, som ej vet mer än ett hål.
• Arm tiggare, som ej kan gå ett hus förbi.
• Arm tröst, att också andra har felat.
• Armod botar högmod.
• Armod går till fots.
• Armod gör döden söt.
• Armod gör mannen blödig.
• Armod har bragt mången till galgen.
• Armod lär arbete.
• Armod är gott för podager.
• Armod är konstens styvmor.
• Armt skämt, som inte har något allvar med sig.
• Art följer art.
• As lockar örnen ut.
• Att alltid vinna gör misstänkt.
• Att fela är mänskligt, gudomligt att förlåta. (Jfr. Syr. 5: 4—7).
• Att fånga räv med räv, därtill fordras klokhet.
• Att föga begära är reda penningar, att föga köpa är en god årlig inkomst.
• Att försvara ett fel är att fela igen.
  • Stolpe (1987), p. 41
• Att försvara sitt fel är att fela ånyo.
• Att ge dårar råd är detsamma som att slå vatten på gåsen.
• Att inte hinna fram till målet och löpa detsamma förbi kommer på ett ut.
• Att inte äta så mycket man orkar, medför ingen ånger.
• Att läsa och inte förstå är att plöja och inte så.
• Att skiljas är att dö en smula.
  • Hellquist (1986), p. 175
• Att taga en rik hustru, är att mista sin frihet.
• Att tala ett och annat tänka, plär det goda namnet kränka.
• Att tala utan att tänka, är att skjuta utan att sikta.
• Att undvika förtal, är större konst än att vinna beröm.
• Att vara grann kostar pinat skinn.
• Att våga är att tappa fotfästet en stund, att inte våga är att förlora sig själv.
  • Ström (1981), p. 179
• Av att tigga blir man inte fattig.
• Av barn blir också gammalt folk.
• Av barn och dårar får man veta sanningen.
• Av barn, fyllon och dårar får man höra sanningen.
  • Ström (1981), p. 179
• Av den gamla oxen lär den unga att draga.
• Av den sista supen kommer den första örfilen.
• Av den tröjan blir det inga byxor.
• Av egen åker kommer den bästa säden.
• Av elden blir man bränd, av skökan skämd.
• Av en rik läckermun blir en fattig tallrikslickare.
• Av fem alnar bör man få ett par handskar om inte skräddaren är en skälm.
• Av frukten känner man trädet.
• Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor.
• Av herreumgänge kan man både värma och bränna sig.
• Av intet blir intet.
• Av kladdig fåle kan bliva god häst.
• Av kokta ägg blir inga kycklingar.
• Av ljudet kännes malmen, av talet prövas mannen.
• Av morgonlöje blir aftongråt.
• Av många hugg blir yxan slö.
• Av nöd görs ofta en dygd.
• Av rocken kännes mannen.
• Av skadan blir man vis.
  • Wallensteen (1991), p. 156
• Av skadan blir man vis, men inte rik.
• Av skåda växer kärlek.
• Av små fiskar blir gäddan stor.
• Av små grisar blir det stora svin.
• Av sött vin blir sur ättika.
• Av tidigt hat blir sen kärlek.
• Av två onda ting bör man välja det minsta.
• Av uggle-ätt kommer uggle-ungar.
• Avsides bor också folk.
• Avsides i ro är bäst att bo.
• Avunden fräter var hon bor.
• Avunden är ärans följeslagare.
• Avundsjukan vilar aldrig.
  • Hellquist (1986), p. 106

B

• Bakebulla och tunnekanna gör såta vänner.
• Bakom arvingars tårar ofta man löjet spårar.
• Bakom ordet bör finnas en man.
• Baktal gör vänskillnad.
• Bannor bita inte till bens.
• Bara döda fiskar följer strömmen.
  • Rooth (1968), p. 47
• Barn gå ifrån hjärtat och till hjärtat.
• Barn gör barns gärning.
• Barn gör så i by, som hemma vant.
• Barn gör som du gör, inte som du säger.
  • Rooth (1968), p. 47
• Barn leka med nötter och gammalt folk med eder.
• Barn måste ha äpple med riset.
• Barn och narrar tala snarast sant (talar sanningen).
• Barn utan bröd är en stor nöd.
• Barn är moderns bästa speleman.
• Barn är fattig mans rikedom.
• Barnagömmor, arma gömmor.
• Barnaminnet är långt.
• Barnen är aldrig så många, att inte fadern är äldst.
• Barnen är ej för många, när de arta sig väl.
• Barnryggen måste böjas i tid.
• Beck och tjära är båtsmans ära.
• Bed ingen annan om det du inte själv vill göra.
• Bedja är tyngre än plöja.
• Begynna med en nål, sluta med en silverskål (om snatteri).
• Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
  • Martinsson (1996), p. 141
• Behåll ett gott kort till sista sticket.
• Bekymren bo under höga tak.
• Bekänd sak är halvt förlåten.
• Bekänd sak är så god som vittnad.
• Beslut och handling är ett, sa domarn, utskrev utslaget. (Småland) (SVO)
• Betsel och töm hålla hästen i styr.
• Bi utan vise flyga villevägar.
• Bida och lida stillar mycken kvida.
• Bileams åsna såg bättre än hennes herre.
• Bjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.
• Bjud sällan till gäst din vän, aldrig din ovän.
• Björnen slår man inte med ris.
• Bland hundra galna skall man inte finna en klok.
• Bland Mammons dyrkare finns ingen sekterism.
• Bland trenne stallbröder blir en klämd.
• Blandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.
• Blind höna hittar också ett korn.
• Blind man bör inte döma om färger.
• Blir det gjort, nog blir det sport.
• Blitt väder lockar barnen ut.
• Blixten slår gärna ned i höga torn.
• Blod för blod, sa hamnbusen, dräpte lusen. (Stockholm) (SVO)
• Blod skall flyta, sa bonden, kasta lusen utför trapporna. (Sörmland) (SVO)
• Blodet är alltid tjockare än vattnet.
• Blott det närvarande kan tillfoga skada.
• Blott Sverige svenska krusbär har.
  • Grenholm (2000), p. 189
• Blyg hund blir sällan fet.
• Blyg man duger inte till hovs (vid hovet).
• Blyg tiggare får ofta svälta.
• Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.
• Blygsam kvinna är en dygdespegel.
• Blygsamhet är ungdomens prydnad.
• Blygt barn rodnar snart.
• Blysvärd i guldbalja (= fager yta och råa seder).
• Bläck och penna är de säkraste vittnen.
• Blödig tuktan gör tredska barn.
• Blödigt hjärta, stor smärta.
• Bocken vet nog att han har horn.