Atari XEGS
| Atari XEGS | |
 | |
 Atari XEGS | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Tillverkare | Atari Corporation |
| Typ | Stationär spelkonsol (hemmakonsol) hemdator |
| Generation | Tredje generationen |
| Lansering | sent 1987[1] |
| Livslängd | december 1991 (produktion/stöd avslutades)[2] |
| Hårdvara | |
| Kontroller | CX40-joystick, valfritt tangentbord, stöd för XG-1-ljuspistol[3] |
| CPU | 6502C, 1,79 MHz[3] |
| Media | ROM-kassett |
| Datalagring | 64kB RAM[3] |
| Mjukvara | |
| Datorgrafik | ANTIC och GTIA, upp till 256 färger, högsta upplösning 320 × 192[3] |
| Audio | POKEY, 4 ljudkanaler[3] |
| Övrigt | |
| Kompatibilitet | Atari 8-bit-familjen |
| Sålda enheter | 100 000 i USA under julsäsongen 1987[4] |
| Föregångare | Atari 7800 |
| Efterträdare | Atari Jaguar Atari Panther (inställd) |
Atari XEGS (XE Game System) är en stationär spelkonsol och hemdator från Atari Corporation, lanserad sent 1987. Systemet är en omformgiven version av Atari 65XE och den sista modellen i Atari 8-bit-familjen.[5] XEGS marknadsfördes som en spelkonsol för hemmabruk, men kunde med hjälp av ett separat tangentbord också användas som en fullvärdig 8-bitarsdator kompatibel med tidigare Atari-maskinvara och programvara.[3]
Atari sålde systemet både som ett grundpaket med konsol och joystick samt som ett deluxe-paket med tangentbord, joystick och XG-1-ljuspistol.[3] Lanseringen stöddes av nya spel som Barnyard Blaster och Bug Hunt, men en stor del av programutbudet bestod av äldre Atari 8-bitstitlar i ny förpackning.[5]
Trots en stark julförsäljning i USA 1987 fick XEGS begränsad långsiktig betydelse och avvecklades tillsammans med Ataris övriga 8-bitarslinje i december 1991.[4][2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Efter tv-spelskraschen 1983 och ombildningen från Atari, Inc. till Atari Corporation sökte företaget nya sätt att stärka sin ställning på konsolmarknaden. Jack Tramiels Atari återlanserade 1986 både Atari 7800 och en billigare version av Atari 2600, samtidigt som 8-bitarsdatorfamiljen fortsatte att säljas.[5]
Redan 1984 hade skribenten John J. Anderson i Creative Computing argumenterat för att Atari borde ha lanserat en spelkonsol baserad på företagets 8-bitarsdatorer och kompatibel med deras programbibliotek, i stället för den inkompatibla Atari 5200.[6] XEGS kan ses som ett sent försök att genomföra en sådan strategi.[5]
Utveckling och positionering
[redigera | redigera wikitext]XEGS utvecklades som ett sätt att öka Ataris andel av konsolmarknaden och samtidigt ge nytt liv åt företagets 8-bitarsdatorer.[5] Tanken var att erbjuda både en lättsåld spelkonsol och en enkel introduktion till hemdatorer i samma produkt. I samtida uttalanden beskrev Atari företrädare systemet som en produkt som skulle vara mer attraktiv för massmarknadens återförsäljare än traditionella hemdatorer.[7]
Till skillnad från många tidigare Atari-konsoler byggde XEGS direkt på en existerande datorplattform. Maskinen var i praktiken en ompaketerad Atari 65XE med ny design, inbyggt Missile Command och möjlighet att starta i datorläge när tangentbordet anslöts.[3]
Lansering
[redigera | redigera wikitext]XEGS lanserades sent 1987 till ett introduktionspris på 159 amerikanska dollar.[1] Systemet marknadsfördes parallellt med Nintendo Entertainment System, Sega Master System och Ataris egen Atari 7800.[5]
Atari sålde 100 000 XEGS-enheter i USA under julsäsongen 1987, vilket enligt Antic motsvarade hela den mängd som tillverkats för den första marknadsperioden.[4] Den inledande försäljningen var därmed relativt stark, men stödet för plattformen avtog snabbt under de följande åren.[2]
Avveckling
[redigera | redigera wikitext]Atari Corporation upphörde med sin 8-bitarsproduktlinje, inklusive XEGS, i december 1991.[2] I efterhand har systemet ofta beskrivits som en sen hybrid mellan spelkonsol och hemdator, lanserad på en marknad som redan i hög grad dominerades av mer etablerade konsoler och där Ataris 8-bitarsarkitektur började framstå som tekniskt föråldrad.[5]
Hårdvara
[redigera | redigera wikitext]Tekniska specifikationer
[redigera | redigera wikitext]
Atari XEGS använder en 6502C-processor i 1,79MHz.[3] Den delar grundarkitektur med övriga datorer i Atari 8-bit-familjen och använder specialkretsarna ANTIC för skärm- och I/O-hantering, GTIA för grafikvisning, POKEY för ljud och styrning samt FREDDY för minneshantering.[3]
Systemet har 64kB RAM och 34 048 byte ROM, vilket omfattar operativsystem, Atari BASIC och det inbyggda spelet Missile Command.[3] Den högsta upplösningen är 320 × 192 pixlar, och systemet stöder 11 grafiklägen, 5 textlägen och en färgpalett på 256 färger.[3]
Ljudet genereras av POKEY och omfattar fyra oberoende ljudkanaler med ett omfång på 3,5 oktaver.[3]
Anslutningar och expansion
[redigera | redigera wikitext]XEGS har portar för tangentbord, två handkontroller, kassett, ljudutgång, kompositvideo, TV-utgång, strömförsörjning samt en SIO-port för kringutrustning.[3] Genom SIO-porten kunde systemet använda många tillbehör från Atari 8-bit-familjen, exempelvis diskettenheter, skrivare och modem.[3]
När tangentbord inte var anslutet fungerade XEGS som en fristående spelkonsol. Med tangentbord anslutet startade systemet i praktiken på samma sätt som en Atari XE-dator och kunde användas för programmering i BASIC och annan datorprogramvara.[3]
Kontroller och kringutrustning
[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Systemet såldes i två huvudutföranden: ett grundpaket med konsol och joystick, samt ett deluxe-paket med konsol, joystick, tangentbord och XG-1-ljuspistol.[3] Joysticken var en variant av den klassiska CX40 med grå bas anpassad till XEGS-designen.
XG-1-ljuspistolen användes bland annat till spelen Bug Hunt och Barnyard Blaster.[3] Tangentbordet gjorde det möjligt att använda systemet som hemdator och komma åt den inbyggda BASIC-tolken.[3]
Spel och program
[redigera | redigera wikitext]XEGS hade Missile Command inbyggt i systemet.[3] I deluxe-paketet medföljde även Flight Simulator II tillsammans med tangentbordet, medan Bug Hunt var ett exempel på en titel avsedd för ljuspistol.[3]
Eftersom XEGS var kompatibelt med tidigare programvara för Atari 8-bit-familjen bestod en stor del av spelutbudet av äldre titlar i ny kassettutgåva. Enligt Mark J. P. Wolf förekom det även att spel såldes i äldre förpackningar för Atari 400/800 med en ny etikett som angav kompatibilitet med XEGS.[5]
Bland spel som lanserades eller återlanserades för systemet märks Barnyard Blaster, Bug Hunt, Ballblazer, Fight Night, Lode Runner och Necromancer.[5]
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]Den första försäljningsperioden under julen 1987 var stark, och enligt Antic sålde Atari slut på alla tillverkade enheter i USA under säsongen.[4] I samtida kommentarer framhölls kombinationen av spelkonsol och hemdator som en potentiell styrka, särskilt för familjer som annars inte skulle ha köpt en traditionell dator.[8]
På längre sikt blev systemet dock ingen större framgång. Stödet från Atari minskade snabbt, och XEGS kom att hamna i skuggan av både NES, Sega Master System och Ataris egna mer renodlade spelkonsoler.[5][2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Kaybee Toy Store Ad” (på engelska). Hutchinson News: s. 64. 8 oktober 1987.
- 1 2 3 4 5 Duarte, Tim (juli 1992). ”The Game's the Thing” (på engelska). AtariUser: sid. 22. https://archive.org/details/atari-user-1992-07/page/n21. Läst 7 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ”Atari XE Game System Owner's Manual” (på engelska). Atari Corporation. 19 augusti 1987. https://www.atarimania.com/documents/atari-xegs.pdf. Läst 7 mars 2026.
- 1 2 3 4 Friedland, Nat (april/maj 1988). ”Editorial: Ever-Changing Atari Marketplace” (på engelska). Antic 7 (1). https://www.atarimagazines.com/v7n1/marketplace.html. Läst 7 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Wolf, Mark J. P. (2008) (på engelska). The Video Game Explosion: A History from PONG to PlayStation and Beyond. Greenwood Publishing Group. sid. 60. ISBN 978-0-313-33868-7. https://archive.org/details/videogameexplosi0000unse
- ↑ Anderson, John J. (mars 1984). ”Atari” (på engelska). Creative Computing: sid. 51. https://archive.org/stream/creativecomputing-1984-03/Creative_Computing_v10_n03_1984_Mar#page/n51/mode/2up. Läst 7 mars 2026.
- ↑ Harris, Neil (12 maj 1987). ”Re: Is Atari killing the 8 bit?” (på engelska). http://groups.google.com/group/comp.sys.atari.8bit/msg/98a62e383f31d6cc?dmode=source. Läst 7 mars 2026.
- ↑ Ratcliff, Matthew. ”Atari XEGS Information” (på engelska). AtariHQ. https://www.atarihq.com/atcomp/xegs.html. Läst 7 mars 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
