Tornedalen

Tornedalen (finska: Tornionlaakso) Àr ett geografiskt omrÄde i nordöstra Sverige och i nordvÀstra Finland.
Tornedalens kommuner
[redigera | redigera wikitext]
Tornedalen omfattar följande kommuner i respektive land:
I Sverige:
I Finland:
Ekonomisk region
[redigera | redigera wikitext]TvĂ„ kommuner (Pello och ĂvertorneĂ„) i finlĂ€ndska Tornedalen utgör Tornedalens ekonomiska region.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Omkring Är 1000 kom finska invandrare till omrÄdet, som tidigare ska ha befolkats av samer. Under Ärhundradena dÀrefter ökade befolkningen efterhand och 1482 Àr det belagt att kristendomen fanns i omrÄdet, som kom att inlemmas i det svenska kungariket. OmrÄdet kallades Torne lappmark och frÄn 1602 fanns en egen församling Torne lappförsamling Àven benÀmnd Enontekis församling.
à r 1681 gjorde fransmannen Jean-François Regnard en uppmÀrksammad resa, först till TorneÄ och dÀrefter vidare uppför Torne Àlv Ànda till Torne trÀsk. I sin reseskildring skrev han om samernas traditioner och sedvÀnjor som bastubadande, skidÄkning och forsrÀnning, men ocksÄ om naturen, jakten, beskattningen med mera. Förutom Regnards omskrivna Tornedalsresa har Àven ett flertal forskare besökt omrÄdet, Carl von Linné, Pierre de Maupertuis, Anders Celsius, Giuseppe Acerbi och Anders Fredrik Skjöldebrand. Tornedalen i allmÀnhet och Aavasaksa kalottberg i synnerhet har genom tiderna utgjort ett mÄl för upplevelseturism; under 1800- och 1900-talen har samtliga svenska kungar gjort uppmÀrksammade Tornedalsbesök.
Finska kriget 1809, vari Ryssland erövrade Finland, medförde i ett slag en delning av Tornedalen och splittring av familjer.
SprÄk
[redigera | redigera wikitext]Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rĂ€tten att anvĂ€nda meĂ€nkieli hos förvaltningsmyndigheterna i alla svenska Tornedalens kommuner: Pajala, ĂvertorneĂ„, Kiruna och Haparanda kommuner. Ăven i svenska GĂ€llivare kommun som grĂ€nsar till Tornedalen Ă€r meĂ€nkieli ett erkĂ€nt minoritetssprĂ„k. I finlĂ€ndska Tornedalen talas ocksĂ„ meĂ€nkieli, men dĂ€r anses sprĂ„kvarieteten vara en dialekt av finskan. En skillnad Ă€r att pĂ„ svenska sidan skriver man omvĂ€xlande pĂ„ meĂ€nkieli och finska, och pĂ„ finlĂ€ndska sidan endast pĂ„ finska. Det Ă€r vissa skillnader i stavning och vissa avvikande ord mellan dem.
MeÀnmaa
[redigera | redigera wikitext]
Fader till begreppet MeĂ€nmaa Ă€r författaren Bengt Pohjanen. Föreningen MeĂ€nmaa, dĂ€r han Ă€r ordförande, har lanserat MeĂ€nmaa som kulturregion MeĂ€nmaa (vĂ„rt land), som omfattar fem finlĂ€ndska och fem svenska kommuner. MeĂ€nmaa har den 15 juli 2007, enligt justerat protokoll antagit, MeĂ€nmaaflaggan, som den Ă€ven i protokoll benĂ€mnes.[1] Pajala kommun och finska Kolari kommun benĂ€mner numera omrĂ„det pĂ„ bĂ„da sidor om grĂ€nsen som MeĂ€nmaa. LĂ€st 24 december 2013,[2] Tornedalsflaggans dag/MeĂ€nflakudag faststĂ€lldes till den 15 juli. Flaggan har dĂ€refter fĂ„tt spridning och blivit en symbol för mĂ€nniskorna pĂ„ bĂ„da sidor om grĂ€nsen.[3] Ăven tornedalsföreningar i landet har antagit flaggan.[4] Norrbottens lĂ€ns landsting diskuterade flaggan vid konferens i Haparanda i juni 2008. STR-T, svenska tornedalingars riksförbund beslöt sig för att vid Ă„rsmötet det 26 april 2008 ansluta sig till MeĂ€nmaaföreningens beslut att flaggdagen skall vara den 15 juli och införas i svenska kalendrar.[1]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 K-L Sundqvist (3 maj 2008). âTornedalen fĂ„r egen flaggdagâ. NorrlĂ€ndska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=3730038. (svenska) LĂ€st 24 december 2013.
- â Mia-Li Hallengren (3 maj 2008). âNytt land mellan Sverige och Finland â TvĂ„ kommuner sprĂ€nger grĂ€nserâ. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1982108.ab. LĂ€st 24 december 2013.
- â Ordförandens dagbok frĂ„n Norrbotten Norrbottens Hembygdsförbund
- â âProtokoll Styrelsemöte Tornedalingar i UmeĂ„ 2008-05-05â. tornedalingarumea.se. 5 maj 2008. http://www.tornedalingarumea.se/protokoll/protokoll%2020080505.htm.
WebbkÀllor
[redigera | redigera wikitext]- TornedalsrÄdet (svenska) LÀst 24 december 2013.
- FinlÀndska Lapplands turistportal (finska) LÀst 24 december 2013.
- Tornedalingar i vÀrlden webbplats (svenska) LÀst 24 december 2013.
- Tornebygd (1943) en film pÄ Svenska Filminstitutets filmarkiv. (svenska) Kontrollerad lÀnk 24 december 2013.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Bergsten, Jan (2012). Tornedalens jÀrnvÀgar : en grÀnslös historia. TNF-bok ; 136. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 12751147. ISBN 9789186853181
- Borelius, Fredrik (1936). DÀr forntiden lever : tornedalsstudier. Uppsala: Lindblad. Libris 857841
- Borelius, Fredrik (2008). GÄngstigsbygden : om urÄldriga traditioner och den moderna tidens början i Tornedalen. Tornedalica, 0495-890X ; 57. LuleÄ: Tornedalica. Libris 10727535. ISBN 9789197235839
- HeikkilĂ€, Sven (2004). GrĂ€nsbygd : blad ur mellersta Tornedalens historia. [ĂvertorneĂ„]: [S. HeikkilĂ€]. Libris 9566707. ISBN 9163154617
- Groth, Ăsten (1987). "Varra Perrai" : om fĂ€rder och fĂ€rdmĂ€n i Tornedalens historia. Pajala: Kommunen. Libris 665493
- Kieri, Gunnar (2016). I knektens öga : Tornedalens och MalmfÀltens historia i romanerna  : Pil med jÀrnskodd spets, FÀrden mot JukkasjÀrvi, NÀr tranorna vÀnder Äter. Kiruna: Kirunatidningen förlag. Libris 19962427. ISBN 9789163923548
- Tornedalens historia. 1991-1999. Libris 1196881
- 1, FrÄn istid till 1600-talet. Haparanda: Haparanda kommun. 1991. Libris 1196882. ISBN 9163002612
- 2, FrÄn 1600-talet till 1809. Haparanda: Haparanda kommun. 1993. Libris 1196885. ISBN 9197129321
- 3, Haparanda efter 1809  : kommunhistoria utgiven med anledning av Haparandas 150-Ärsjubileum. [Birkkarlen] ; [3]. Haparanda: Birkkarlen. 1992. Libris 1196884. ISBN 9197129313
- 4, Mitt i Tornedalen  : ĂvertorneĂ„ Polcirkelland. [ĂvertorneĂ„]: [S. HeikkilĂ€]. 1999. Libris 1196883. ISBN 9163068141