Hoppa till innehÄllet

Tornedalen

FrÄn Wikipedia
Tornedalen i Norrbottens lÀn och Lapplands landskap.

Tornedalen (finska: Tornionlaakso) Àr ett geografiskt omrÄde i nordöstra Sverige och i nordvÀstra Finland.

Tornedalens kommuner

[redigera | redigera wikitext]
Foto av Torne trÀsk av Borg Mesch. Fotot publicerades i den svenska barnboksklassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf.

Tornedalen omfattar följande kommuner i respektive land:

I Sverige:

I Finland:

Ekonomisk region

[redigera | redigera wikitext]

TvĂ„ kommuner (Pello och ÖvertorneĂ„) i finlĂ€ndska Tornedalen utgör Tornedalens ekonomiska region.

Torne Ă€lv sedd frĂ„n Aavasaksa i finlĂ€ndska Tornedalen. Tengeli Ă€lvs utlopp till vĂ€nster och svenska ÖvertorneĂ„ kyrkby till höger.

Omkring Är 1000 kom finska invandrare till omrÄdet, som tidigare ska ha befolkats av samer. Under Ärhundradena dÀrefter ökade befolkningen efterhand och 1482 Àr det belagt att kristendomen fanns i omrÄdet, som kom att inlemmas i det svenska kungariket. OmrÄdet kallades Torne lappmark och frÄn 1602 fanns en egen församling Torne lappförsamling Àven benÀmnd Enontekis församling.

År 1681 gjorde fransmannen Jean-François Regnard en uppmĂ€rksammad resa, först till TorneĂ„ och dĂ€refter vidare uppför Torne Ă€lv Ă€nda till Torne trĂ€sk. I sin reseskildring skrev han om samernas traditioner och sedvĂ€njor som bastubadande, skidĂ„kning och forsrĂ€nning, men ocksĂ„ om naturen, jakten, beskattningen med mera. Förutom Regnards omskrivna Tornedalsresa har Ă€ven ett flertal forskare besökt omrĂ„det, Carl von LinnĂ©, Pierre de Maupertuis, Anders Celsius, Giuseppe Acerbi och Anders Fredrik Skjöldebrand. Tornedalen i allmĂ€nhet och Aavasaksa kalottberg i synnerhet har genom tiderna utgjort ett mĂ„l för upplevelseturism; under 1800- och 1900-talen har samtliga svenska kungar gjort uppmĂ€rksammade Tornedalsbesök.

Finska kriget 1809, vari Ryssland erövrade Finland, medförde i ett slag en delning av Tornedalen och splittring av familjer.

Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rĂ€tten att anvĂ€nda meĂ€nkieli hos förvaltningsmyndigheterna i alla svenska Tornedalens kommuner: Pajala, ÖvertorneĂ„, Kiruna och Haparanda kommuner. Även i svenska GĂ€llivare kommun som grĂ€nsar till Tornedalen Ă€r meĂ€nkieli ett erkĂ€nt minoritetssprĂ„k. I finlĂ€ndska Tornedalen talas ocksĂ„ meĂ€nkieli, men dĂ€r anses sprĂ„kvarieteten vara en dialekt av finskan. En skillnad Ă€r att pĂ„ svenska sidan skriver man omvĂ€xlande pĂ„ meĂ€nkieli och finska, och pĂ„ finlĂ€ndska sidan endast pĂ„ finska. Det Ă€r vissa skillnader i stavning och vissa avvikande ord mellan dem.

Svenska och finlÀndska Tornedalens flagga

Fader till begreppet MeĂ€nmaa Ă€r författaren Bengt Pohjanen. Föreningen MeĂ€nmaa, dĂ€r han Ă€r ordförande, har lanserat MeĂ€nmaa som kulturregion MeĂ€nmaa (vĂ„rt land), som omfattar fem finlĂ€ndska och fem svenska kommuner. MeĂ€nmaa har den 15 juli 2007, enligt justerat protokoll antagit, MeĂ€nmaaflaggan, som den Ă€ven i protokoll benĂ€mnes.[1] Pajala kommun och finska Kolari kommun benĂ€mner numera omrĂ„det pĂ„ bĂ„da sidor om grĂ€nsen som MeĂ€nmaa. LĂ€st 24 december 2013,[2] Tornedalsflaggans dag/MeĂ€nflakudag faststĂ€lldes till den 15 juli. Flaggan har dĂ€refter fĂ„tt spridning och blivit en symbol för mĂ€nniskorna pĂ„ bĂ„da sidor om grĂ€nsen.[3] Även tornedalsföreningar i landet har antagit flaggan.[4] Norrbottens lĂ€ns landsting diskuterade flaggan vid konferens i Haparanda i juni 2008. STR-T, svenska tornedalingars riksförbund beslöt sig för att vid Ă„rsmötet det 26 april 2008 ansluta sig till MeĂ€nmaaföreningens beslut att flaggdagen skall vara den 15 juli och införas i svenska kalendrar.[1]

WebbkÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Bergsten, Jan (2012). Tornedalens jĂ€rnvĂ€gar : en grĂ€nslös historia. TNF-bok ; 136. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 12751147. ISBN 9789186853181 
  • Borelius, Fredrik (1936). DĂ€r forntiden lever : tornedalsstudier. Uppsala: Lindblad. Libris 857841 
  • Borelius, Fredrik (2008). GĂ„ngstigsbygden : om urĂ„ldriga traditioner och den moderna tidens början i Tornedalen. Tornedalica, 0495-890X ; 57. LuleĂ„: Tornedalica. Libris 10727535. ISBN 9789197235839 
  • HeikkilĂ€, Sven (2004). GrĂ€nsbygd : blad ur mellersta Tornedalens historia. [ÖvertorneĂ„]: [S. HeikkilĂ€]. Libris 9566707. ISBN 9163154617 
  • Groth, Östen (1987). "Varra Perrai" : om fĂ€rder och fĂ€rdmĂ€n i Tornedalens historia. Pajala: Kommunen. Libris 665493 
  • Kieri, Gunnar (2016). I knektens öga : Tornedalens och MalmfĂ€ltens historia i romanerna  : Pil med jĂ€rnskodd spets, FĂ€rden mot JukkasjĂ€rvi, NĂ€r tranorna vĂ€nder Ă„ter. Kiruna: Kirunatidningen förlag. Libris 19962427. ISBN 9789163923548 
  • Tornedalens historia. 1991-1999. Libris 1196881 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]