Hoppa till innehÄllet

Textus Receptus

FrÄn Wikipedia

Textus Receptus (Den mottagna texten) Ă€r en grekisk text av Nya Testamentet. Namnet har kommit att representera en grupp av texter som har sitt ursprung i den version av Nya testamentets text som Erasmus av Rotterdam (1466–1536) sammanstĂ€llde och kunde trycka och ge ut i Basel 1516.[1]

Det Àr den första publicerade grekiska texten till Nya testamentet sedan Gutenbergs tryckteknik slagit igenom. Texten bygger pÄ ett fÄtal, troligen bara sju, senmedeltida handskrifter. I praktiken anvÀnde han dock bara tvÄ eller tre av dem och för Uppenbarelseboken hade han inte ens tillgÄng till ett komplett manuskript.[2]

AllmÀnt

[redigera | redigera wikitext]

Titeln

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet ”Textus Receptus” kom att tillskrivas textfamiljen lĂ„ngt senare. I förordet till en version av texten frĂ„n 1633 tryckt av de nederlĂ€ndska förlĂ€ggarna Bonaventure och Abraham Elzewir(en) skriver Daniel Heinsius, professor vid universitetet i Leiden pĂ„ latin motsvarande: "DĂ„ har du nu en text, accepterad av alla, dĂ€r vi inte ser nĂ„got förĂ€ndrat eller korrumperat”.[3]

Den latinska frasen ”Textum... receptum” syftar inte pĂ„ tanken att det Ă€r en text som Ă€r frĂ„n Gud mottagen, utan att texten har av oss alla accepterats (mottagits). Termen Ă€r pĂ„ det sĂ€ttet ett missförstĂ„nd. Texten kallas numera ocksĂ„ för “The Confessional text”, ” The Traditional text” eller ”The Received text”.[4]

Texten

[redigera | redigera wikitext]

Textus Receptus Àr inte en text, utan en familj av texter. Erasmus sjÀlv gjorde fem versioner (1516, 1519, 1522, 1527 och 1535). Efter honom tog andra vid. Som Simon de Colines 1534, Robert Estienne, Àven kallad Stephanus (1546, 1549, 1550, 1551), Theodor Beza (1565 x2, 1567, 1580, 1582, 1589, 1590, 1598 och 1604) och Elzevier-bröderna (1624, 1633, dÀr termen stÄr i förordet, 1641, 1679).[5]

Till slut kom tre versioner utgivna av Frederick Henry Ambrose Scrivener(en) (1813–1891). De gavs ut 1873, 1881 och 1894 (den sista efter hans död).[6]

Vanligen sÀger man att det finns mellan 25 och 30 versioner av texten.[7]

Den "sista" versionen

[redigera | redigera wikitext]

Scrivener arbetade med den grupp som med början 1870 reviderade King James-översÀttningen frÄn 1611 och pÄ uppdrag av Church of England tog fram det som kom att kallas The Revised Version 1881 (NT) och 1885 (GT).

Som en del i projektet kom man att försöka Äterskapa den version av den grekiska texten som översÀttarna till engelska King James-översÀttningen anvÀnt sig av, eftersom dessa inte utgÄtt frÄn en specifik version av den grekiska texten utan istÀllet blandat textval frÄn flera olika kÀllor.

King JamesöversÀttarna utgick frÄn Bishops' Bible(en) (1568) som en grundlÀggande engelsk text som de reviderade, och anvÀnde sedan en kombination av bland annat Textus Receptus-utgÄvor (som Beza, Stephanus och Erasmus), latinska texter (Vulgata och Erasmus), den complutensiska polyglotten och tidigare engelska översÀttningar som Tyndale och Coverdale. Den grekiska text som ligger till grund för King James-översÀttningen hade aldrig funnits som handskrift eller i tryckt version före Scriveners sammanstÀllning.[8]

Man har katalogiserat 283 skillnader mellan Stephanus utgÄva frÄn 1550 och Scriveners text och omkring 190 mellan Bezas text och Scriveners.[7]

Synen pÄ Textus Receptus

[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag (2025) en rörelse som menar att Textus Receptus ska ses som den bĂ€sta versionen av den grekiska grundtexten av Nya testamentet. Oftast Ă€r det dĂ„ Scriveners text frĂ„n 1894 man hĂ€nvisar till. Av vissa anses den till och med vara en exakt kopia av det som de nytestamentliga författarna en gĂ„ng skrev. Till exempel skriver Trinitarian Bible Society: ”Vi kan vara sĂ€kra pĂ„ att Guds ord som det Ă„terges i Textus Receptus Nya testamentet Ă€r en tillförlitlig representation av den text som ursprungligen gavs till oss
 Gud fortsatte att bevara sitt Nya Testamente genom att vĂ€gleda sitt folk att anvĂ€nda en text som, Ă€ven om den Ă€r i tryckt form, Ă€ndĂ„ Ă€r Guds heliga Ord i evighet”.[9]

FöresprĂ„karna av Textus Receptus hĂ€nvisar ofta till The Westminster Confession of Faith (WestminsterbekĂ€nnelsen, en reformert trosbekĂ€nnelse frĂ„n 1600-talet som sammanfattar den kristna tron utifrĂ„n kalvinistisk teologi) som sĂ€ger om bibeltexterna att de â€œĂ€r omedelbart inspirerade av Gud och har genom hans sĂ€rskilda försorg och försyn under alla tider bevarats rena, varför de Ă€r Ă€kta” 1:8.[10][11]

Men Scrivener sjĂ€lv tog starkt avstĂ„nd frĂ„n tanken pĂ„ att den text han sammanstĂ€llde var en text som avspeglade vad författarna ursprungligen skrev. I förordet till 1881 Ă„rs version skriver han: ”Denna utgĂ„va gör inte ansprĂ„k pĂ„ att vara en kritisk utgĂ„va av Nya testamentets grekiska text [Med kritisk utgĂ„va menar man en utgĂ„va som bygger pĂ„ alla de grekiska handskrifter som finns tillgĂ€ngliga].... Textus Receptus Ă€r inte en 'kritisk text'... utan snarare en manuskripttradition som, Ă€ven om den Ă€r gammal och allmĂ€nt accepterad, inte Ă€r identisk med apostlarnas originalhandskrifter... Om lĂ€saren önskar faststĂ€lla vad apostlarna skrev, mĂ„ste han vĂ€nda sig till kritisk forskning och de Ă€ldsta manuskripten, snarare Ă€n att enbart förlita sig pĂ„ Textus Receptus”.[12]

Det existerar inte nĂ„gon enskild handskrift som bekrĂ€ftar Textus Receptus. Och det finns heller ingen handskrift av texten som ligger till grund för och överensstĂ€mmer med Scriveners version. ”[Textus Receptus] Ă€r en grekisk text som aldrig existerat innan Scrivener försökte rekonstruera den pĂ„ artonhundratalet”.[13] Man kan ocksĂ„ notera att The Westminster Confession skrevs 1646, mer Ă€n 200 Ă„r före Scriveners version, sĂ„ det kan dĂ€rför knappast vara just den texten bekĂ€nnelsen syftar pĂ„.

De som föresprĂ„kar Textus Receptus anklagar ofta företrĂ€dare för andra textversioner, speciellt den sĂ„ kallade ”kritiska texten”, för att vara influerade av postmodernt tĂ€nkande.[14] Ett uttalande som kommit i fokus Ă€r teologen Daniel B. Wallace's ord: ”Vi har inte nu – varesig i den kritiska grekiska texter eller i nĂ„gra översĂ€ttningar – exakt vad författarna till Nya testamentet en gĂ„ng skrev. Och Ă€ven om vi hade det skulle vi inte veta om det. Det finns mĂ„nga, mĂ„nga platser dĂ€r texten i Nya testamentet Ă€r osĂ€ker.”[15]

Textus Receptus och Majoritetstexten

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av Textus Receptus och den kritiska texten finns det ocksÄ en text som kallas Majoritetstexten(en). Texten Àr för det mesta just som det lÄter. Man har tittat pÄ alla tillgÀngliga handskrifter och vÀljer de formuleringar som majoriteten av dem stöder.

Ofta blandas Textus Receptus samman med Majoritetstexten. Men dessa Ă€r tvĂ„ distinkta versioner. Flera av Textus Receptus val Ă€r tydliga minoritetsversioner, ibland till och med helt utan stöd i nĂ„gon enda handskrift. Det cirkulerar olika uppgifter men vanligen sĂ€ger man att de tvĂ„ skiljer sig pĂ„ omkring 2000 stĂ€llen.  Till exempel skriver forskaren Maurice Robinson ”Det finns ungefĂ€r 1 838 skillnader mellan den Textus Receptus... och Majoritetstexten sĂ„ som den publicerats av Hodges och Farstad.”[16]

Textus Receptus' betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Trots dess svagheter har Textus Receptus haft avgörande betydelse inte minst för reformationen. ”Reformationens framgĂ„ng och djupa pĂ„verkan, liksom dess följdverkningar i historien, skulle vara otĂ€nkbara utan denna nya andliga och intellektuella grund i Nya testamentets text."[17] Och trots alla de brister som texten uppvisar Ă€r det en förvĂ„nansvĂ€rt god text av nya testamentet i ljuset av de bristfĂ€lliga handskriftunderlaget. Teologen Ingemar Furberg skriver ”Att Erasmus endast hade tillgĂ„ng till mycket sena handskrifter hindrade inte att Erasmus utgĂ„va ger en rĂ€tt god text”.[18][19]

NÄgra kÀnda problem med Textus Receptus

[redigera | redigera wikitext]

Även om Textus Receptus angetts som "en rĂ€tt god text" finns det en rad problem med Erasmus text.

Textus Receptus har ett svagt stöd i handskrifterna

[redigera | redigera wikitext]

Textus Receptus bygger i huvudsak pĂ„ ett fĂ„tal sena grekiska handskrifter som av en tillfĂ€llighet fanns tillgĂ€ngliga för Erasmus i Basel i början pĂ„ 1500-talet.(19)[20][19] Alla de handskrifter han hade tillgĂ„ng till var senbyzantinska sĂ„ kallade minuskelhandskrifter [En minuskelhandskrift Ă€r ett manuskript dĂ€r den grekiska texten Ă€r skriven med smĂ„, sammanhĂ€ngande bokstĂ€ver (minuskler) i ett kursivt stilformat, vilket var det vanliga sĂ€ttet att skriva grekiska frĂ„n 800-talet och framĂ„t]. De Ă€r alla frĂ„n 1000-talet eller senare, nĂ„gon sĂ„ sent som 1400-talet. Det innebĂ€r att Textus Receptus inte reflekterar den Ă€ldsta texttraditionen vi har för Nya testamentet (20).[21] ”Textus Receptus bygger i huvudsak pĂ„ handskrifter av den bysantinska texttypen, som Ă€r relativt sena och av sĂ€mre kvalitet.”[22]

Textus Receptus inkluderar sena tillÀgg till texten

[redigera | redigera wikitext]

Textus Receptus innehĂ„ller dĂ€rför textpassager som saknas i de Ă€ldsta och mest tillförlitliga handskrifterna. Ett exempel Ă€r den sĂ„ kallade "Comma Johanneum" vilket nĂ€stan alla forskare anser Ă€r en medeltida interpolation (Ett textavsnitt som har blivit inskjutet i en Ă€ldre text av nĂ„gon annan Ă€n den ursprungliga författaren). Frasen lyder ”... i himlen Ă€r Fadern, Ordet och den Helige Ande, och dessa tre Ă€r ett” (1 Joh 5:7–8). Frasen finns praktiskt taget inte i nĂ„gra grekiska handskrifter före 1400-talet.[23] Äldre grekiska manuskript och tidiga översĂ€ttningar saknar helt textraden. Frasen fanns inte med i Erasmus utgĂ„vor frĂ„n 1516 och 1519. Erasmus sjĂ€lv var, enligt egen utsago, tveksam till frasens autenticitet. Kommentaren infördes i texten först under medeltiden och dĂ„ i den latinsk översĂ€ttning av Nya testamentet, Vulgata. DĂ€rför vĂ€ckte Erasmus beslut att utesluta den kritik frĂ„n katolska teologer, eftersom Comma Johanneum för dem var ett viktigt bevis frĂ„n den latinska texttraditionens auktoritet. Erasmus, som var angelĂ€gen om att hans utgĂ„va skulle accepteras av pĂ„ven och inte ville vĂ€cka misstankar om att han utelĂ€mnade viktiga lĂ€ror, hamnade i en pressad situation. ”Erasmus svarade att han skulle inkludera avsnittet om en enda grekisk handskrift kunde uppvisas som innehöll texten. En handskrift producerades (Codex 61), troligen framstĂ€lld pĂ„ bestĂ€llning, och Erasmus infogade avsnittet i sin upplaga frĂ„n 1522.”[24] Versionen frĂ„n 1522 har sedan pĂ„verkat senare versioner av Textus Receptus, och översĂ€ttningar byggda pĂ„ dem, dĂ€ribland King James. Frasen finns inte med i de första svenska utgĂ„vorna av NT 1526 och hela Bibeln 1541.[a]

Textus Receptus saknar ibland betydelsebÀrande uttryck

[redigera | redigera wikitext]

PĂ„ vissa stĂ€llen i Textus Receptus saknas ord eller uttryck som bĂ€r viktig teologisk betydelse. Ett exempel Ă€r Upp 1:8, dĂ€r Textus Receptus utelĂ€mnar ordet "Gud" i frasen “ Jag Ă€r A och O, sĂ€ger Herren Gud”, vilket försvagar textens tydliga identifikation av Jesus som gudomlig.[25][26] Äldre och mer tillförlitliga handskrifter innehĂ„ller uttrycket “Herren Gud”, medan Textus Receptus enbart har ordet “Herren”. De handskrifter Erasmus hade till sitt förfogande i Basel innehöll alla orden ”Herren Gud” och det Ă€r uppenbart att avsaknaden av ”Gud” i Erasmus text beror pĂ„ ett slarvfel, inte minst för att han har kvar ordet ”Gud” i den parallella latinska texten. NĂ„got stöd i de existerande handskrifterna för att utesluta den gudomliga referensen finns inte.[27][28] Det visar att Textus Receptus tar bort viktiga betydelsebĂ€rande ord och uttryck och dĂ€rmed nedtonar tanken pĂ„ Jesu gudom. IstĂ€llet föredrar moderna utgĂ„vor med ett bredare handskriftsunderlag att inkludera ordet ”Gud”, dĂ„ handskrifterna enhĂ€lligt ger en mer sannolik Ă„tergivning av den ursprungliga texten Ă€n vad Textus Receptus gör utifrĂ„n sitt begrĂ€nsade manuskriptunderlag.[29]

Textus Receptus innehÄller kÀnda felaktiga rekonstruktioner

[redigera | redigera wikitext]

Erasmus hade vid sin första utgĂ„va ingen komplett grekisk text av Uppenbarelseboken. Det grekiska dokumentet Erasmus anvĂ€nde, Codex Reuchlinianus, saknade de sista sex verserna i Upp 22. SĂ„ han översatte dessa verser frĂ„n den latinska Vulgata tillbaka till grekiska. Det ledde till ord och ordformer som inte finns i nĂ„gon enda kĂ€nd grekisk handskrift.[30] Flera forskare konstaterar att Erasmus gjorde ett stort antal direkta översĂ€ttningsfel i dessa sex verser. Uppgiften om det exakta antalet kan variera beroende pĂ„ hur man rĂ€knar (smĂ„ord, ordningsfel, nyanser i kasus etc.), men siffran “17 felöversĂ€ttningar” Ă€r en ofta citerad uppskattning.[31] Ett av de mest uppmĂ€rksammade finns i Upp 22:19. Textus Receptus skriver ”...ska Gud ta bort hans del frĂ„n livets bok...” (ÎČÎčÎČÎ»ÎŻÎżÎœ Ï„áż†Ï‚ Î¶Ï‰áż†Ï‚) (Reformationsbibeln) medan alla handskrifterna istĂ€llet har ”...hans del i livets trĂ€d” (ÎŸÏÎ»ÎżÏ… Ï„áż†Ï‚ Î¶Ï‰áż†Ï‚) (Bibel 2000). Det finns ingen enda grekisk handskrift som stödjer formuleringen ”livets bok” i Upp 22:19.[32]

Det finns variationer mellan olika utgÄvor av Textus Receptus

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera versioner av Textus Receptus (till exempel Erasmus’ utgĂ„vor, Stephanus’, Beza’s, Elzevirs och Scriveners), som skiljer sig frĂ„n varandra i mĂ„nga detaljer. Det finns alltsĂ„ inte en Textus Receptus-text, utan en rad utgĂ„vor frĂ„n 1500-talet fram till 1800-talet.[33] Eftersom de olika utgĂ„vorna skiljer sig Ă„t, finns det ingen officiell Textus Receptus-text som kan sĂ€gas vara den “riktiga” eller ”ursprungliga”. Olika bibelöversĂ€ttare och teologer kan hĂ€nvisa till “Textus Receptus”, men Ă€ndĂ„ syfta pĂ„ olika utgĂ„vor.[34] Det undergrĂ€ver trovĂ€rdigheten i pĂ„stĂ„endet att Textus Receptus skulle vara den ursprungliga grekiska texten. MĂ„nga som försvarar Textus Receptus menar Ă€ndĂ„ att den Ă€r en av “Gud bevarad” text, men de mĂ„ste dĂ„ Ă€ndĂ„ vĂ€lja vilken utgĂ„va de anser vara “autentisk”. FöresprĂ„karen Jeff Riddle skriver till exempel: ”Det finns ingen ”perfekt” tryckt utgĂ„va av Textus Receptus. Det betyder dock inte att de olika tryckta utgĂ„vorna av TR tillsammans inte ger oss ett rimligt och tillförlitligt vittnesbörd om ”den mottagna texten”.[35] Det svenska ReformationsbibelsĂ€llskapet skriver ”Reformationsbibeln Ă€r en grundtexttrogen översĂ€ttning av Textus Receptus... Vi hĂ„ller fast vid den gamla grundtexten som anvĂ€nts av kristna under hela den kristna epoken. Vi tror att Herren har bevarat sitt ord”.[36]

Kritiker pÄpekar att Textus Receptus snarare Àr en historisk produkt som speglar tryckteknikens och redaktörernas villkor pÄ 1500-talet snarare Àn en obruten, ursprunglig texttradition. Moderna kritiska utgÄvor anvÀnder istÀllet en bredare palett av manuskript, inklusive alla Àldre och mer varierade handskrifter.

Textus Receptus och svenska bibelöversÀttningar

[redigera | redigera wikitext]

Textus Receptus har haft betydelse för svenska BibelöversÀttningar Àven om genomslaget inte varit primÀrt. Det Àr svÄrt att i detalj beskriva vad som lÄg bakom de tidiga svenska översÀttningarna dÄ det historiska underlaget Àr bristfÀlligt.

Sverige fick sin första (bevarade) översĂ€ttning av Nya testamentet 1526. Vi vet att texten inte översattes frĂ„n en grekisk grundtext. Man framhĂ„ller istĂ€llet att översĂ€ttarna frĂ€mst hade tvĂ„ kĂ€llor, Erasmus latinska översĂ€ttning frĂ„n 1522 och Luthers tyska översĂ€ttning ocksĂ„ frĂ„n 1522. Det Ă€r osĂ€kert hur vĂ€l översĂ€ttarna, troligen Olaus Petri och Laurentius Andreae, behĂ€rskade grekiska ”Den grekiska texten fanns tillgĂ€nglig i Erasmus edition och har vĂ€l rĂ„dfrĂ„gats i den mĂ„n som översĂ€ttarna kunde handskas med den”.[37] ”Endast pĂ„ arton stĂ€llen” kan ett direkt beroende av det grekiska originalet pĂ„visas.[38]

I helbibeln frĂ„n 1544 revideras Nya testamentet. ÖversĂ€ttningen utgĂ„r frĂ„n NT 1526 men ansluter sig nu nĂ€rmare till Luthers översĂ€ttning, sĂ€rskilt hans version frĂ„n 1534 ”men nĂ„got bruk av den grekiska grundtexten mĂ€rks inte”.[39]

Med andra ord. Den tidiga svenska översÀttningen av Nya testamentet var en översÀttning av andra översÀttningar. Dessa översÀttningar i sin tur kunde vara baserade pÄ Textus Receptus, men bÄde för att kunskap om grekiskan var bristfÀllig och för den starka stÀllningen Luthers arbete fÄtt blev grekiskan sekundÀr. Och sÄ kom det att förbli under lÄng tid.

Flera andra officiella utgĂ„vor gavs ut under de kommande Ă„rhundradena. Försök gjordes att fĂ„ till en översĂ€ttning som tog större hĂ€nsyn till grundtexten, men dessa förslag mötte av motstĂ„nd oftast frĂ„n prĂ€sterskapet. Gustav II Adolfs bibel kom ut 1618 men dĂ€r ”sjĂ€lva texten var densamma som i bibeln 1541” (40).[40] Den följdes 1703 av Karl XII:s bibel. SprĂ„ket moderniserades men var i allt vĂ€sentligt en nyutgĂ„va av Gustav Adolfsbibeln frĂ„n 1618, alltsĂ„ fortfarande inte översatt frĂ„n den grekiska texten. I Karl XI direktiv finns inga instruktioner om att söka sig nĂ€rmare grundtexten ”NĂ„gon sĂ€rskild hĂ€nsyn till originalet skulle man inte ta”.[41]

Den första svenska översĂ€ttningen av Nya testamentet direkt frĂ„n den grekiska texten gjordes av Samuel Ödman (1750–1829), professor i Uppsala, och publicerades sĂ„ sent som 1816.[42] ÖversĂ€ttningen fick aldrig nĂ„gon officiell status.  

Samtidigt arbetade det som kom att kallas för den ”lĂ„nga kommissionen”, tillsatt av Gustav III 1773 för att ta fram en ny svensk BibelöversĂ€ttning. Deras slutresultat kom att presenteras först 1917, efter 144 Ă„r. Nu fanns det tydliga riktlinjer. ”Nu skulle det inte lĂ€ngre behöva sĂ€gas att den svenska bibeln... saknade fastare förankring i originaltexten”. IstĂ€llet slogs det fast ”att vid varje bok... stadga grundtextens rĂ€tta lĂ€sning”.[43]

Arbetet drog ut pĂ„ tiden och under senare delen 1800-talets kom flera provöversĂ€ttningar allt mer att pĂ„verkas av den framvĂ€xande textkritiska forskningen som ifrĂ„gasatte Textus Receptus stĂ€llning. ProvöversĂ€ttningar som kommissionen lade fram 1853 och 1861 förutsatte fortfarande Textus Receptus. ”Men med provöversĂ€ttningen 1873 intrĂ€dde en grundlĂ€ggande förĂ€ndring. Nya textkritiska metoder kom till anvĂ€ndning”.[44] Det uppstod en kamp inom kommissionen och i provöversĂ€ttningarna 1877 och 1882 var Textus Receptus tillbaka som utgĂ„ngspunkt. Bara för att överröstas pĂ„ flera stĂ€llen i 1883 Ă„rs normalupplaga.

NÀr till slut 1917 Ärs översÀttning publicerades hade Textus Receptus helt övergivits och sedan dess har ingen svensk översÀttning av Nya testamentet baserats pÄ versionen med rötter frÄn Erasmus text, innan ReformationsbibelsÀllskapet började sitt arbete. Deras första utgÄva av Nya Testamentet, inledningsvis kallad en revision av Karl XII:s bibel, kom ut 2003.[45]

Idag (2025) finns tvĂ„ svenska versioner av Nya testamentet baserade pĂ„ Textus Receptus. Dels utgĂ„van frĂ„n svenska ReformationsbibelsĂ€llskapet, den sĂ„ kallade ”Reformationsbibeln”[46] och dels ”King James pĂ„ svenska”, en översĂ€ttning av den engelska King James-översĂ€ttningen gjord av Patrik Firat, en översĂ€ttning som alltsĂ„ inte gĂ„r tillbaka till grundtexten utan översatts frĂ„n en engelsk text byggd pĂ„ Textus Receptus.[47]

AnmÀrkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ I Textus Receptus finns bĂ„de den lĂ„nga avslutningen av Markusevangeliet (Mark 16:9–20) (24)[1] och berĂ€ttelsen om kvinnan som ertappades i Ă€ktenskapsbrott (Joh 8:1–11)[2], som saknas i flera av de viktigaste handskrifterna, och i moderna textkritiskt baserade översĂ€ttningar brukar stĂ„ inom klamrar. Inkluderingen av dessa texter var dock accepterad innan Textus Receptus utarbetades, och Ă€r sĂ„ledes inte nĂ„got som Erasmus okritiskt tillfogat.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]
  • Metzger, Bruce Manning.; Ehrman Bart D. (2005) (pĂ„ engelska). The text of the New Testament: its transmission, corruption, and restoration (4. ed.). New York: Oxford University Press. Libris 10013639. ISBN 0195166671 
  • Riesenfeld, Harald (1991). Den svenska bibeln: ett 450-Ă„rsjubileum / avsnitt ”Grundtexten som underlag för de svenska översĂ€ttningarna” av Harald Riesenfeld. Skrifter / utgivna av Samfundet Pro fide et christianismo, 0349-4896 ; 13. Stockholm: Proprius. Libris 7605172. ISBN 9171187200 
  • Olsson, Birger (2001). FrĂ„n Birgitta till Bibel 2000: den svenska bibelns historia. Stockholm: Verbum. Libris 8358218. ISBN 9152627969 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Burton, Nina (2016). Gutenberggalaxens nova: en essĂ€berĂ€ttelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution : samt om Albrecht DĂŒhrer, Hans Holbein d.y., Paracelsus, Martin Luther, Thomas More, Michel de Montaigne, diverse pedagoger, anatomer, encyklopeder, pĂ„var och rebeller. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 101-121. Libris 19413874. ISBN 9789100158972
  2. ↑ ”What is Textus Receptus?” (pĂ„ engelska). Zondervan Academic. 3 juli 2019. https://zondervanacademic.com/blog/textus-receptus. LĂ€st 20 november 2025.
  3. ↑ PĂ„ latin: "Textum ergo habes, nunc ab omnibus receptum: in quo nihil immutatum aut corruptum damus".
  4. ↑ White, James R. (2009) (pĂ„ engelska). The King James only controversy (Updated and expanded 2nd ed.). Minneapolis, Minn.: Bethany House. sid. 73. Libris r1t5rv39p8b9b09v. ISBN 9780764206054
  5. ↑ ”Editions of the Textus Receptus” (pĂ„ engelska). Textus Receptus Bibles. https://www.textusreceptusbibles.com/Editions. LĂ€st 20 november 2025.
  6. ↑ Metzger, Bruce Manning.; Ehrman Bart D. (2005) (pĂ„ engelska). The text of the New Testament: its transmission, corruption, and restoration (4. ed.). New York: Oxford University Press. sid. 152. Libris 10013639. ISBN 0195166671
  7. 1 2 ”The Received Text - A brief look at the Textus Receptus”. Trinitarian Bible Society. https://www.tbsbibles.org/page/ReceivedText. LĂ€st 20 november 2025.
  8. ↑ Scrivener, F H A (1884) (pĂ„ engelska). The authorized ed. of the English Bible (1611), its subsequent reprints and modern representatives.. Cambridge. Libris 3042679
  9. ↑ G. W. and D. E. Anderson. ”The Received Text”. Trinitarian Bible Society. https://www.tbsbibles.org/page/ReceivedText. LĂ€st 20 november 2025. ”We can have the confident assurance that the Word of God as it is found in the Textus Receptus New Testament is a trustworthy representation of the text as originally given
 God continued to preserve His New Testament by guiding His people to use a text which, although in a printed form, nevertheless is God's holy Word from eternity”
  10. ↑ ”The Westminster Confession of Faith”. Ligonier Ministries. https://learn.ligonier.org/articles/westminster-confession-faith. LĂ€st 20 november 2025. ”Being immediately inspired by God, and by His singular care and providence kept pure in all ages, are therefore authentical”
  11. ↑ ”WestminsterbekĂ€nnelsen | Immanuelskyrkan (svensk översĂ€ttning)”. www.immanuelskyrkan.info. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328015828/http://www.immanuelskyrkan.info/tro/bekannelseskrifter/westminsterbekannelsen/. LĂ€st 21 november 2025.
  12. ↑ F. H. A. Scrivener, red (1881/2015). The New Testament in Greek: According to the Text Followed in the Authorised Version Together with the Variations Adopted in the Revised Version (1). Cambridge University Press. doi:10.1017/cbo9780511790256. ISBN 978-1-108-02472-3. https://www.cambridge.org/core/product/identifier/9780511790256/type/book. ”Förordet sidan vi–vii. Original: 'The present Edition does not profess to be a critical edition of the Greek New Testament
 The Textus Receptus is not a ‘textus criticus’ 
 but is rather a manuscript tradition, which, though ancient and widely received, is not identical with the autographs of the Apostles
 If the reader desires to ascertain what the Apostles wrote, he must have recourse to critical scholarship and the oldest manuscripts, rather than rely entirely on the Received Text.'”
  13. ↑ Jan Krans / Tommy Wasserman (22 oktober 2020). ”Evangelical Textual Criticism: Why the Textus Receptus Cannot Be Accepted (Jan Krans)”. Evangelical Textual Criticism. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101094413/https://evangelicaltextualcriticism.blogspot.com/2020/10/why-textus-receptus-cannot-be-accepted.html. LĂ€st 21 november 2025.
  14. ↑ Alias: The Young, Textless, and Reformed (20 oktober 2020). ”The Textus Receptus: A Defense Against Postmodernism in the Church” (pĂ„ engelska). The Young, Textless, and Reformed. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 december 2020. https://web.archive.org/web/20201201170530/https://youngtextlessreformed.com/2020/10/20/the-textus-receptus-a-defense-against-postmodernism-in-the-church/. LĂ€st 21 november 2025.
  15. ↑ Hixson Elijah, Gurry Peter J., red (2019) (pĂ„ engelska). Myths and mistakes in New Testament textual criticism. Downers Grove, Illinois: IVP Academic, an imprint of InterVarsity Press. Libris z8hk7kmdwvfbjkdg. ISBN 9780830852574. ”Ur Daniel B. Wallace förord: 'We do not have now – in our critical Greek texts or any translations – exactly what the authors of the New Testament wrote. Even if we did, we would not know it. There are many, many places in which the text of the New Testament is uncertain.'”
  16. ↑ Robinson Maurice A., Pierpont William G., red (2005) (pĂ„ klassisk grekiska). The New Testament in the original Greek: Byzantine textform, 2005 (1st ed.). Southborough, Mass.: Chilton Book Pub. Libris 10590543. ISBN 0-7598-0077-4. ”sid. xvi. I original: 'There are about 1,838 differences between the Textus Receptus underlying the KJV and the Majority Text as published by Hodges and Farstad.'”
  17. ↑ Dan Wallace (7 september 2016). ”Five Events that Changed the World”. Believers Chapel. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 november 2025. https://web.archive.org/web/20251121121709/https://believerschapeldallas.org/sermons/2016-09-07-1720-five-events-that-changed-the-world/. LĂ€st 21 november 2025.
  18. ↑ Ingemar Furberg (1993). ”1993/3 – Har Nya testamentets grundtext verkligen blivit förvanskad?”. www.biblicum.se. Stiftelsen Biblicum - För biblisk tro och forskning. https://www.biblicum.se/tidskriften/aldre-nummer-av-tidskriften/biblicum-1993/19933-har-nya-testamentets-grundtext-verkligen-blivit-forvanskad/. LĂ€st 25 november 2025.
  19. 1 2 Martin Heide (7 februari 2023). ”Erasmus and the Search for the Original Text of the New Testament” (pĂ„ amerikansk engelska). Text & Canon Institute. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230326154730/https://textandcanon.org/erasmus-and-the-search-for-the-original-text-of-the-new-testament/. LĂ€st 21 november 2025.
  20. ↑ ”Dummy för att bibehĂ„lla not-numrering - tas bort senare”. 21 november 2025. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Jonas_Dagson/sandl%C3%A5da.
  21. ↑ Ingemar Furberg (1993). ”1993/3 – Har Nya testamentets grundtext verkligen blivit förvanskad? - Stiftelsen Biblicum”. www.biblicum.se. Stiftelsen Biblicum. https://www.biblicum.se/tidskriften/aldre-nummer-av-tidskriften/biblicum-1993/19933-har-nya-testamentets-grundtext-verkligen-blivit-forvanskad/. LĂ€st 21 november 2025.
  22. ↑ Metzger and Ehrman (2005), sid 135: "The Textus Receptus was based essentially on manuscripts of the Byzantine text-type, which are relatively late and of inferior quality"
  23. ↑ Elijah Hixson (7 januari 2020). ”Evangelical Textual Criticism: The Greek Manuscripts of the Comma Johanneum (1 John 5:7–8)”. Evangelical Textual Criticism. https://evangelicaltextualcriticism.blogspot.com/2020/01/the-greek-manuscripts-of-comma.html. LĂ€st 21 november 2025.
  24. ↑ Metzger and Ehrman (2005), sid 146-147: “Erasmus replied that he would include the passage if a single Greek manuscript could be found that contained it. A manuscript was produced (codex 61), probably made to order, and Erasmus inserted the passage in his 1522 edition.”
  25. ↑ ”Verse Analysis: Revelation 1:8” (pĂ„ engelska). Textus Receptus Bibles. https://www.textusreceptusbibles.com/Strongs/66001008/G2258. LĂ€st 21 november 2025.
  26. ↑ ”Revelation 1” (pĂ„ amerikansk engelska). KJV Parallel Bible. https://kjvparallelbible.org/revelation-1/. LĂ€st 21 november 2025.
  27. ↑ Krans, J.L.H. (2011). ”Erasmus and the Text of Revelation 22:19. A Critique of Thomas Holland’s Crowned With Glory”. TC : A Journal of Textual Criticism. https://research.vu.nl/ws/portalfiles/portal/2424542/218636.pdf. LĂ€st 21 november 2025.
  28. ↑ Metzger and Ehrman (2005), sid 239
  29. ↑ Jonathan Burris (18 september 2023). ”Revelation 1:8 Destroys KJV Onlyism by omitting God from the text.”. https://www.youtube.com/watch?v=nN6Bzuf79Rk. LĂ€st 21 november 2025.
  30. ↑ Jeffrey Stivason (31 juli 2024). ”Erasmus & the Final Verses of Revelation” (pĂ„ amerikansk engelska). reformation21. https://reformation21.org/erasmus-the-final-verses-of-revelation/. LĂ€st 21 november 2025.
  31. ↑ ”Erasmus and the Textus Receptus - Daniel Wallace | Free Online” (pĂ„ engelska). www.biblicaltraining.org. https://www.biblicaltraining.org/learn/institute/nt605-textual-criticism/nt605-19-erasmus-and-the-textus-receptus. LĂ€st 21 november 2025.
  32. ↑ ”Erasmus’ Manuscript of Revelation – Devotionals” (pĂ„ amerikansk engelska). https://devotionals.harryschoemaker.nl/2020/02/20/erasmus-manuscript-of-revelation/. LĂ€st 21 november 2025.
  33. ↑ Tommy Wasserman (22 oktober 2020). ”Evangelical Textual Criticism: Why the Textus Receptus Cannot Be Accepted (Jan Krans)”. Evangelical Textual Criticism. https://evangelicaltextualcriticism.blogspot.com/2020/10/why-textus-receptus-cannot-be-accepted.html. LĂ€st 21 november 2025.
  34. ↑ The Time Of The End II (3 april 2022). ”The King James Only Debate - John Ankerberg Show”. https://www.youtube.com/watch?v=IfaZqzGSdLI. LĂ€st 21 november 2025.
  35. ↑ Jeffrey T. Riddle. ”WM 140: Responding to the "Which TR?" Objection” (pĂ„ engelska). Stylos - blogg of Jeff Riddle. http://www.jeffriddle.net/2019/11/wm-140-responding-to-which-tr-objection.html. LĂ€st 21 november 2025. ”There is no single “perfect” printed edition of the TR. This does not mean, however, that the various printed editions of the TR taken collectively fail to provide for us a reasonable and reliable witness to the received text.”
  36. ↑ ”Mer om Reformationsbibeln - Herren har bevarat sitt ord”. Svenska ReformationsbibelsĂ€llskapet. 7 februari 2022. https://bibel.se/wordpress/index.php/2022/02/07/mer-om-reformationsbibeln/. LĂ€st 21 november 2025.
  37. ↑ Riesenfeld (1991), sid 124
  38. ↑ Olsson (2001), sid 20
  39. ↑ Riesenfeld (1991), sid 126
  40. ↑ Riesenfeld (1991), sid 129
  41. ↑ Olsson (2001), sid 59
  42. ↑ Dagson, Jonas (2013). Vilken Bibel?: en presentation, analys och jĂ€mförelse av tjugoen svenska översĂ€ttningar. Handen: XP Media. sid. 161. Libris 15084661. ISBN 9789186683375
  43. ↑ Riesenfeld (1991), sid 130
  44. ↑ Riesenfeld (1991), sid 135
  45. ↑ Riesenfeld (1991), sid 137
  46. ↑ ”Reformationsbibeln 2016 - Hemsidan”. bibel.se. https://bibel.se/. LĂ€st 21 november 2025.
  47. ↑ ”NyaTestamentet.nu”. www.nyatestamentet.nu. https://www.nyatestamentet.nu/. LĂ€st 21 november 2025.
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Textus_Receptus&oldid=58825284”