Stockholms rÄdhusrÀtt
Stockholms rÄdhusrÀtt (historiskt Àven Stockholms rÄdstugurÀtt eller Stockholms rÄdstufvurÀtt) var Stockholms stads rÄdhusrÀtt frÄn medeltiden fram till bildandet av Stockholms tingsrÀtt i samband med tingsrÀttsreformen 1971.
Redan pÄ medeltiden föreskrevs att Stockholm skulle ha ett visst antal borgmÀstare och rÄdmÀn. Enligt Magnus Erikssons stadslag som utarbetades i mitten av 1300-talet var det sex borgmÀstare och trettio rÄdmÀn som omfattade stadens styrande organ, i en nyare version frÄn 1470-talet förskrevs fyra respektive tjugofyra, men i praktiken var det normalt med tvÄ borgmÀstare och Ätta rÄdmÀn.[1] I medeltida Stockholm kunde enbart köpmÀn och inga hantverkare vÀljas till rÄdmÀn. Förebild för denna förvaltning i Stockholm var uppenbart nordtyska stÀder.
Vid sidan om den högre rĂ„dstugerĂ€tten fanns i de flesta svenska stĂ€der Ă€ven den lĂ€gre sĂ„ kallade kĂ€mnĂ€rsrĂ€tten, den skulle enligt 1619 Ă„rs lag enbart ta upp âringa och smĂ€rre sakerâ. Efterhand uppkom dock en praxis att kĂ€mnĂ€rsrĂ€tterna med nĂ„gra fĂ„ undantag upptog alla civila och kriminella mĂ„l. DĂ€rmed övergick rĂ„dhusrĂ€tten till att bli appellationsdomstol men bara för civila mĂ„l, medan de brottmĂ„l som avgjordes av kĂ€mnĂ€rsrĂ€tterna kunde överklagas i hovrĂ€tten.[2] Dessutom fanns pĂ„ 1600- och 1700-talen slottsrĂ€tten som bland annat handlade mĂ„l rörande brott inom sjĂ€lva slottet och i de kungliga slottstrĂ€dgĂ„rdarna.[3]
Stockholms rÄd sammantrÀdde i rÄdhuset, eller med lagens och medeltidens term rÄdstugan, som lÄg vid Stortorgets norra sida och omnÀmns första gÄngen 1330. I rÄdssalen hölls sammantrÀden av stadens rÄd tre gÄngar i veckan; pÄ söndagar och helgfria mÄndagar och onsdagar. Ordförande var normalt inte nÄgon av borgmÀstarna utan fogden pÄ Slottet Tre kronor. Fogdens nÀrvaro krÀvdes för att rÄdet skulle vara beslutsför i rÀttsfrÄgor.[4] 1732 flyttade RÄdhuset till Bondeska palatset vid Riddarhustorget. Den sista flytten skedde 1915, till det nyuppförda Stockholms rÄdhus pÄ Kungsholmen.
Vid rÄdhusrÀtten författades Stockholms stads tÀnkeböcker under 1400-1600-talen.
RÄdhusrÀttens diarier Àr digitaliserade av Stockholms stadsarkiv för Är 1850-1947.[5]
RĂ„dstugan:
Plats för rÄdhusrÀtten frÄn medeltiden till 1732. Numera Börshuset
Bondeska palatset:
Plats för rÄdhusrÀtten frÄn
1732 till 1915. Numera innehas byggnaden av Högsta Domstolen
Stockholms rÄdhus:
Plats för rÄdhusrÀtten frÄn
1915 till tingsrÀttsreformen. Numera Stockholms TingsrÀtt
Stockholms rÄdhusrÀtts protokoll frÄn 1929 i Stockholms stadsarkiv
RĂ€ttsfall i urval
[redigera | redigera wikitext]- Den 19 juli 1490 rannsakades Gustav Vasas far Erik Johansson Vasa inför Stockholms rÄdstugurÀtt.[6]
- LundquistaffÀren 1953
RÄdmÀn i urval
[redigera | redigera wikitext]- Peter AulĂŠvill (1712-1721?)
- Johan Fredrik GrÄÄ (1833-1867)
- Herman Billing (1894-1897?)
- Allan Cederborg (1911-1918)
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â DahlbĂ€ck (1987), sida 56
- â Sveriges hufvudstad: skildrad med anledning af AllmĂ€nna konst- och industriutstĂ€llningen 1897, band I, sida 243
- â Sveriges hufvudstad: skildrad med anledning af AllmĂ€nna konst- och industriutstĂ€llningen 1897, band I, sida 245
- â DahlbĂ€ck (1987), sida 58
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 november 2014. https://web.archive.org/web/20141122184015/http://www.ssa.stockholm.se/Anvand-arkiven/Brott-och-straff/Domstolsarkiv/Stockholms-radhusratt/. LĂ€st 8 oktober 2013.
- â http://notisa.com/back7.html
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Erik Wilhelm Dahlgren, red (1897). Stockholm: Sveriges hufvudstad : skildrad med anledning af AllmÀnna konst- och industriutstÀllningen 1897 enligt beslut af Stockholms stadsfullmÀktige. Stockholm: J. Beckman. Libris 20803
- DahlbÀck, Göran (1995) [1987]. I medeltidens Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 7593257. ISBN 91-7031-051-3
