Pulsarplanet

Pulsarplaneter Àr planeter som kretsar runt snabbt roterande neutronstjÀrnor sÄ kallade pulsarer. Den första pulsarplaneten som upptÀcktes kretsade runt en millisekundpulsar och var den första extrasolÀra planeten (eller exoplanet) som upptÀcktes.
Pulsarplaneter
[redigera | redigera wikitext]Metoden för att upptÀcka pulsarplaneter kallas pulsar timing och upptÀcker anomalier i pulsarens "puls". Alla himlakroppar som kretsar runt pulsaren förorsakar regelbundna förÀndringar i dess puls. Eftersom pulsarer normalt roterar med en sÄ gott som konstant hastighet sÄ hittas förÀndringar enkelt genom en exakt mÀtning av pulsen. Metoden anvÀndes ursprungligen inte för att upptÀcka exoplaneter, men har visat sig vara kÀnslig nog för att kunna upptÀcka planeter sÄ smÄ som en tiondels jordmassa, utan för att se om pulsaren omges av flera planeter. Eftersom pulsarer Àr relativt sÀllsynta Àr denna metod inte lÀmpad för att finna större mÀngder exoplaneter. UpptÀckten av pulsarplaneter var ovÀntad; pulsarer eller neutronstjÀrnor har tidigare varit del av en supernova, och man trodde att de planeter som kretsade kring sÄdana stjÀrnor skulle bli förstörda i explosionen.
Det Àr mycket osannolikt att en planet som kretsar runt en pulsar skulle ha liv, eftersom planeterna utsÀtts för stora mÀngder av högenergistrÄlning som Àr dödligt för alla former av liv som vi kÀnner till.
à r 1992 meddelade Aleksander Wolszczan och Dale Frail att de hade upptÀckt ett planetsystem runt millisekundpulsaren PSR 1257+12. Dessa planeter var de första exoplaneter som upptÀcktes. Dessutom upptÀckte Wolszczan ytterligare en planet, innanför de tvÄ första, som inte var mycket större Àn jordens mÄne.
Den första upptÀckten
[redigera | redigera wikitext]
Andrew Lyne meddelade 1991 att en exoplanet hittats kretsandes runt PSR 1829-10.[1] Efter att ha korrigerat sina berÀkningar insÄg han att de var felaktiga. Han drog tillbaks sin upptÀckt strax innan den första riktiga pulsarplaneten upptÀcktes. Aleksander Wolszczan och Dale Rail meddelade 1992 att de upptÀckt ett multiplanetÀrt planetsystem runt millisekundpulsaren PSR 1257+12 bestÄende av tvÄ planeter. Dessa var de tvÄ första exoplaneter som upptÀcktes, och dÀrmed ocksÄ det första multiplanetÀra exoplanetsystemet som hittades, samt den första pulsarplaneten. Det fanns tvivel angÄende upptÀckten eftersom Andrew G. Lynn korrigerat sin upptÀckt och frÄgan om pulsarer överhuvudtaget skulle kunna ha planeter. Planetens existens bekrÀftades dock, och senare hittades ytterligare tvÄ planeter med mindre massa med hjÀlp av samma metod.
à r 2003, dÄ Lyne och hans team upptÀckte J0737-3039, den första binÀra talsystemet finns dÀr bÄda komponenter var pulsade neutronstjÀrnor. Lynes kollega Richard Manchester kallade PSR J0737-3039-systemet ett "fantastiskt naturligt laboratorium" för att studera specialiserade effekterna av den allmÀnna relativitetsteorin. Andra senaste arbete som Dr Lyne har Ätagit omfattar Àven forskning om den klotformiga stjÀrnhopen pÄ 47 Tucanae, vars tÀt stjÀrnornas befolkning fungerar som en plantskola för millisekund och binÀra pulsarer.
à r 2000 upptÀcktes att millisekundpulsaren PSR B1620-26 hade en planet PSR B1620-26 b som kretsar runt bÄde pulsaren och dennes syster-stjÀrna som Àr en vit dvÀrg, WD B1620-26. Denna planet förklarades som den Àldsta planeten nÄgon hittat, med sina 12,7 miljarder Är. Man tror att den ursprungligen varit en planet runt WD B1620-26 innan det blev en planet runt en dubbelstjÀrna, och dÀrför, medan man hittade den genom pulsar timing, sÄ formades den inte som man trodde att planeterna runt PSR B1257+12 gjorde.
à r 2006 hittade man en protoplanetÀr skiva runt magnetaren 4U 0142+61 som ligger 13 000 ljusÄr ifrÄn jorden. UpptÀckten gjordes av en grupp ledd av Deepto Chakrabarty pÄ Massachusetts Institute of Technology(MIT) med hjÀlp av Spitzerteleskopet. Man tror att skivan har formats av metallrika rester frÄn supernovan som formade pulsaren för cirka 100 000 Är sedan och liknar de som studerats runt solliknande stjÀrnor, vilket tyder pÄ att det kan vara förmögen till att forma planeter pÄ liknande sÀtt. Pulsarplaneter kommer inte att kunna utveckla nÄgot liv som pÄminner om nÄgot kÀnt liv pÄ jorden. Förutom den starka joniserande strÄlning som pulsaren avger en pulsar motsvarande lÄg nivÄ av ljus.
Metoder för att upptÀcka pulsarplaneter
[redigera | redigera wikitext]
TyvÀrr vet vi bara en metod idag för att upptÀcka pulsarplaneter, den metoden heter Pulsar Timing. Pulsar Timing gÄr ut pÄ att man observerar och mÀter en neutronstjÀrnas pulsar. Den hÀr metoden krÀver att man gör korrekt exakta mÀtningar i pulsaren för att kunna mÀrka avvikelser i pulsaren för att hitta planeter runt pulsaren. Eftersom en pulsar Àr sÄ tung Àr dess rotation normalt mycket stabil. SmÄ variationer i rotationen kan ge smÄ avvikelser i pulsfrekvensen, och om variationerna mÀts tillrÀckligt noggrant medger de berÀkning av rotationsavvikelsen som ger upphov till pulsfrekvensens variationer. Tidigare anvÀndes inte metoden för att upptÀcka pulsarplaneter, men den visade sig att vara kÀnslig nog för att kunna upptÀcka planeter med en tiondels jordmassa. Pulsar Timing kan Àven anvÀndas för att upptÀcka andra/nya pulsarplaneter.
Pulsar Timing-metoden Àr beslÀktad med radialhastighetsmetoden för vanliga stjÀrnor, bÄde Pulsar Timing och Radialhastigheten bygger pÄ dopplereffekten.
Teorier om pulsarplaneter innan den första upptÀcktes
[redigera | redigera wikitext]Innan man upptÀckte den första pulsarplaneten trodde astronomerna att inte pulsarplaneter kunde existera, att de inte borde finnas. Det var för att man trodde att den förödande supernova som förvandlade stjÀrnan till en neutronstjÀrna ocksÄ borde ha förvandlat alla planeter kring stjÀrnan till aska. Inga planeter kan överleva nÀr en stjÀrna exploderar, trodde man innan 1992. Till att börja med stÀllde sig mÄnga astronomer högst skeptiska till att man upptÀckte den första pulsarplaneten, det var ju trots allt en mycket ovÀntad plats att hitta planeter pÄ.
En teori som föreslagits Àr att de motsÀgelsefulla planeterna Àr blottlagda kÀrnor frÄn före detta gasjÀttar. Dessa gasjÀttars steniga inre skulle i sÄ fall ha lyckats hÄlla sig vid liv dÄ resten av de dödsdömda planeterna förintades av en supernovas vÄldsamma explosion. En annan teori gÄr ut pÄ att planeterna pÄ nÄgot vis skulle ha bildats efter det att stjÀrnans ursprungliga planeter utplÄnats av supernovan. Astronomerna har lÀnge lutat Ät att det andra alternativet skulle vara det rÀtta, att nya planeter formats ur resterna efter de gamla. Men tills helt nyligen har man inte kunnat hitta nÄgra direkta bevis för att detta överhuvudtaget skulle vara möjligt.
Lista över pulsarplaneter
[redigera | redigera wikitext]Bevisade planeter
[redigera | redigera wikitext]| Pulsar | Planetariskt objekt | Massa | Halv storaxel (AU) |
Siderisk omloppstid |
Publicerat |
|---|---|---|---|---|---|
| PSR B1620-26 | PSR B1620-26 b | 2.5 MJ | 23 | 100 Är | 2003 |
| PSR B1257+12 | PSR B1257+12 A | 0.020 ME | 0.19 | 25.262±0.003 dagar | 1994 |
| PSR B1257+12 B | 4.3 ME | 0.36 | 66.5419±0.0001 dagar | 1992 | |
| PSR B1257+12 C | 3.90 ME | 0.46 | 98.2114±0.0002 dagar | 1992 | |
| PSR B1257+12 D | 0.0004 ME | ~2.6 | ~3.5 Är | 2002 |
Ovissa planeter
[redigera | redigera wikitext]| Pulsar | Planetariskt objekt | Massa | Halv storaxel (AU) |
Siderisk omloppstid (Dagar) |
Publicerat |
|---|---|---|---|---|---|
| Geminga | Geminga b | 1.7 ME | 3.3 | 5.1 Är | 1997 |
| PSR B0329+54 | PSR B0329+54 A | 0.3 ME | 2.3 | 1205.358±0.003 dagar | 1979 |
| PSR B0329+54 B | 2.2 ME | 7.3 | 61728.94±0.003 dagar | 1979 | |
| PSR B1828-10 | PSR B1828-10 A | 3 ME | 0.93 | 384.3649 dagar | 1992 |
| PSR B1828-10 B | 12 ME | 1.32 | 493.077375 dagar | 1992 | |
| PSR B1828-10 C | 8 ME | ? | ? | ? | |
ProtoplanetÀra skivor
[redigera | redigera wikitext]| Pulsar | Proplyd | UpptÀckt |
|---|---|---|
| 4U 0142+61 | 4U 0142+61's proplyd | 2006 |
Motbevisade planeter
[redigera | redigera wikitext]| Pulsar | Planet | Massa |
|---|---|---|
| PSR 1829-10 | PSR 1829-10 A | 10 ME |
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Pulsar planet, 26 januari 2011.
- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, Pulsar-Planet, 13 februari 2011.
http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=1175
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 8 september 2012. https://archive.is/20120908062910/http://www.reference.com/browse/Andrew_Lyne. LĂ€st 15 februari 2011., LĂ€st 2011-02-28