Hoppa till innehÄllet

Patois

FrÄn Wikipedia

För det jamaicanska kreolsprÄket se Patwa

Patois Àr den franska benÀmningen för mindre lokala sprÄk och dialekter som avviker frÄn ett standardsprÄk.[1]

  1. Traditionellt sett anvÀnds termen framför allt för att beteckna de otaliga romanska sprÄkvarianter som talas (eller talades) i Frankrike, till exempel frankoprovensalska och occitanska dialekter.[2]
  2. Termen anvĂ€nds ibland Ă€ven som antonym till standardfranskan och inbegriper dĂ„ sĂ„vĂ€l det sprĂ„kliga isolatet baskiska som det keltiska sprĂ„ket bretonska och Ă€ven andra mindre sprĂ„k och dialekter inom den franska staten, sĂ„ som kreolsprĂ„k i de forna kolonierna. I denna mening skulle man kunna sĂ€ga att termerna ”franska – patois” i stort motsvarar motsĂ€ttningen "Paris – province" (Paris gentemot övriga Frankrike).

Termen "patois" hĂ€rstammar ifrĂ„n den klassiska franskans "patoier" som betydde "skaka med hĂ€nderna, gestikulera" och senare "hitta pĂ„, koka ihop", avledd frĂ„n "patte" (tass, fot, ben pĂ„ djur) sammansatt med suffixet -oyer. Denna etymologi kan till viss del förklara den pejorativa konnotationen som termen har : verbet ”patoiser” Ă€r det sĂ€tt man kommunicerar nĂ€r man inte kan förstĂ„ varandra utan mĂ„ste gestikulera.

Pejorativ anvÀndning

[redigera | redigera wikitext]

Termen patois betraktas för det mesta som pejorativ. Detta dĂ„ termen ibland anvĂ€nds för att klassa alla mindre lokala sprĂ„k och dialekter som avviker frĂ„n standardsprĂ„ket i en gemensam "undergrupp". Indelningen av lingvistiska former i sprĂ„k, dialekter och patois Ă€r betraktad, pĂ„ ett pejorativt vis, som en Ă„terspegling av sociala indelningar som i sin tur Ă€r baserade pĂ„ en pejorativ syn: sprĂ„ket motsvarar en "civiliserad gemenskap", dialekter och patois motsvarar "vildarnas" gemenskap, de förstnĂ€mnda utgör nationer medan de senare stammar. En hel skala beteckningar, dialekt, jargon, rotvĂ€lska, patois, för att beteckna allt illa man tycker om ett sĂ€tt att tala” [3]

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn fransksprÄkiga Wikipedia.
  1. ↑ Lerobert - dictionnaire pratique de la langue francaise, Lerobert dictionnaires, Ed. Club France loisir, Paris, 2002.
  2. ↑ Introduction à l'histoire de la langue francaise, Michùle Perret, Armand Colin; Campus, Sedes, 2008.
  3. ↑ La sociolinguistique, Louis-Jean Calvet, PUF; Que sais-je,Paris 2005 (s.44)