Hoppa till innehÄllet

Paionien

FrÄn Wikipedia
Paionia med dess olika stammar

Paionien (Antik grekiska, ΠαÎčÎżÎœÎŻÎ±) var ett omrĂ„de som beboddes av de paioniska stammarna. Vilka omrĂ„den som omfattade Paionien Ă€r fortfarande oklart, men man vet att det lĂ„g i dagens Nordmakedonien och Bulgarien med floden Vardar i centrum.[1] Paionien lĂ„g norr om Kungariket Makedonien, vilket motsvarar dagens grekiska provins Makedonien, och sydost om Dardanien, vilket motsvarar dagens Kosovo. I öst bodde thrakerna, i vĂ€st och söder illyrierna.

Befolkningens ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det har spekulerats ifall paionerna var thraker,[2] eller av blandat thrakiskt eller illyiskt ursprung.[3] Paionerna blev senare helleniserade som mÄnga andra stammar pÄ Balkan.[4] Lingvister har pekat ut de paioniska sprÄken som ett sprÄk beslÀktat med thrakiska och illyriska eller möjligen ett blandsprÄk mellan dessa.[5] Flera av de östliga paioniska stammarna, bland annat agrianerna, lÄg inom thrakiskt inflytande. Enligt en grekisk legend var de teukritiska kolonister frÄn Troja. Homeros berÀttar om paionerna i Iliaden (bok II, rad 848) att de deltog i kriget i Troja pÄ trojanernas sida, men han nÀmner inte ifall de Àr slÀkt med trojanerna.

I grekisk mytologi sÀgs det att paionierna fick sitt namn ifrÄn Paion, son till Endymion.[6]

Paioniens Àldre historia

[redigera | redigera wikitext]

Före Dareios I regeringstid strÀckte sig Paionien lÄngt österut, till Perinthua i Thrakien vid Marmarasjön. PÄ den tiden var omrÄdet en vasallstat till den persiska kungen. DÄ Xerxes I korsade Chalkidike pÄ sin vÀg mot Therma (senare omdöpt till Thessaloniki) sÀgs det att han marscherade genom hela omrÄdet till Paionien. De ockuperade hela dalen Axios (idag Vardar) sÄ lÄngt som till Strobi. Efter persernas förlust mot Alexander den store fick Paionien sin sjÀlvstÀndighet tillbaka. NÀr Makedoniens makt vÀxte, och trycket ifrÄn de thrakiska stammarna norrut ökade, minskade dock paioniernas makt.

Paioniska stammar

Kungadömet Paionien

[redigera | redigera wikitext]

Under Ă€ldre tider var huvudsĂ€tet för de paioniska kungarna Bylazora (idag Veles i Nordmakedonien) vid floden Axios. Senare flyttade man huvudsĂ€tet till Stobi (dagens Gradsko, Nordmakedonien). En tid dĂ€refter vĂ€xte de olika stammarna samman till ett kungadöme centrerat till de centrala och övre floddeltana vid floderna Vardar och Struma. De slog sig tillsammans med illyrerna och bildade det mest folkrika omrĂ„det norr om Makedonien. Illyrerna, som hade en tradition inom piratverksamhet, hade skurits av inom flera handelsrutter. DĂ€rför attackerade de det nordliga försvaret i Makedonien i ett försök att lĂ€gga det under sig. Under Ă„ren 360–359 f.kr deltog vissa paioniska stammar i erövringen av Makedonien som stöd till illyrerna.[7]

Den makedonska kungafamiljen störtades nĂ€r Perdikkas III dödades, men nĂ€r hans bror, Filip II av Makedonien, grep makten reformerade han armĂ©n med falanger och stoppade bĂ„de den illyriska invasionen och det paioniska angreppet. År 358 f.kr fortsatte Filip II sitt krig mot paionierna med att tĂ„ga in djupt i Paionien med en stor hĂ€r.[8][9][10] Detta angrepp försvagade det paioniska kungadömet som dĂ„ styrdes av kung Agis. En omfattande hellenisering pĂ„börjades, som dessutom enade de grekiska enklaver som sedan tidigare legat innanför Paionien. En paionisk kontingent deltog i Alexander den stores hĂ€r.

Under den tid dÄ perserna invaderade hade paionerna i söder vid floden Struma erövrats medan de i norr fortfarande behÄllit sin sjÀlvstÀndighet. Dottern till Audoleon, en av paioniska kungarna, var hustru till Pyrrhos, kung av Epirus, och Alexander önskade att lova bort sin syster Kynane till Langaros, kung av agranierna, som hade visat sig lojal till Alexander den stores far, Filip II. Alexanders mor tillhörde den grekiska stammen molossier, som hÀrskade i Epirus men som Àven styrde de paioniska kungarna.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Paionerna bestod av ett flertal oberoende stammar som till sist enades under en och samma kung. Lite Àr kÀnt om deras seder och kultur. De tillbad Dionysos under namnet Dyalos eller Dryalos, och historikern Herodotos nÀmner att thrakiska och paioniska stammar offrade till drottning Artemis. De dyrkade solen genom att en liten rund skiva placerades i Ànden pÄ en stolpe. Författaren Athenaios antyder ett sprÄkligt slÀktskap med befolkningen i Mysien. De fÄ lÀmningar som finns kvar av paioniska sprÄket rÀcker inte för att bedöma. De drack öl bryggt pÄ korn och rester frÄn vÀxter och örter. Landet var rikt pÄ guld och bitumen, en sten som fattar eld i kontakt med vatten.

De paioniska kungarna prÀglade mynt frÄn Filip II:s tid och framÄt och kunganamnet skrevs pÄ grekiska. Alla namnen pÄ kungarna som bevarats till idag Àr ocksÄ skrivna pÄ grekiska: Agis, Ariston, Audoleon, Lycceios, etc, och Àr nÄgot som kopplingen till illyrerna eller thrakerna svÄrt att förklara.

Kvinnorna var kÀnda för sin flit. Herodotos berÀttar (v. 12) att Dareios I hade vid Sardes sett en vacker paionisk kvinna som bar en kruka pÄ sitt huvud, samtidigt som hon ledde en hÀst och spann lin, allt det pÄ samma gÄng, och dÄ frÄgade han vem hon var. Efter att han blivit informerad om att hon var paionisk, sÀnde Dareios I instruktioner till Megabazos, befÀlhavaren i Thrakien, om att deportera tvÄ paioniska stammar utan nÄd till Asien. En inskription hittad 1877 vid Olympia pÄ basen av en staty, hÀvdar att statyn var rest av paionerna till Àra till deras kung och grundlÀggare Dropion. En annan kung med namn Lypperios har hittats pÄ ett fragment av en inskription i Aten och handlar om ett avtal om en allians. Denna Lycceios eller Lycpeius Àr utan tvivel samma man som man funnit pÄ paioniska mynt.[11]

NedgÄng

[redigera | redigera wikitext]

År 280 f.Kr. invaderade galler som plundrade under Brennus i Paionien som dessutom ytterligare pressades av dardanier. Paionierna hade inget annat val Ă€n gĂ„ samman med makedonierna. Trots deras samlade anstrĂ€ngningar besegrades deras hĂ€rar. Paionien konsoliderades snart igen men 217 f.Kr lade den makedonska kungen Filip V (239 f.Kr.-179 f.Kr) regionerna Paionien och Dardanien under sig. Runt 70 Ă„r senare, Ă„r 168 f.Kr., erövrade en romersk legion Makedonien. Paionien vid Axios utgjorde nu andra och tredje distriktet i den romerska provinsen Macedonia.[12] Århundradena senare under kejsar Diokletianus blev Paionien och Pelagonien en egen romersk provins, Macedonia Secunda eller Macedonia Salutaris. Vid mitten av 400 e.Kr hade emellertid paionerna förlorat sin ursprungliga identitet och begreppet Paionien var nu endast ett geografiskt identifikationsnamn.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn norska Wikipedia (bokmÄl/riksmÄl), Paionia, 6 april 2013.
  1. ↑ Encyclopedia Britannica online: «Paeonia»
  2. ↑ Bauer, Susan Wise (2007): The History of the Ancient World: From the Earliest Accounts to the Fall of Rome, ISBN 0-393-05974-X, sida 518: «... Italy); to the north, Thracian tribes known collectively as the Paeonians.»
  3. ↑ Se: Encyclopaedia Britannica – online.
  4. ↑ En del av paionernas personnamn som bevarats Ă€r uppenbart grekiska; Lycceios, Ariston, Audoleon. Se: «The Ancient Kingdom of Paionia», Irwin L. Merker, Balkan Studies 6 (1965) 35)
  5. ↑ Villar, Francisco (1997): Gli Indoeuropei e le origini dell'Europa. Il Mulino. ISBN 88-15-05708-0
  6. ↑ Pausanias, 5.1.5; Smith «Paeon» 3.
  7. ↑ Diodorus Siculus XVI. 2.5
  8. ↑ Thomas, Carol G. (2006): Alexander the Great in his World, Wiley-Blackwell; Hornblower, Simon (2002): The Greek world, 479-323 BC, Routledge
  9. ↑ Diodorus Siculus, Library, 16.4, hos Perseus
  10. ↑ Sealey, Raphael (1976): A History of the Greek City States, 700-338 BC, University of California Press, 1976, s.442.
  11. ↑ Head, B. V. (1887): Historia numorum, s. 207
  12. ↑ Livy xiv. 29

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Pausanias: Description of Greece. W. H. S. Jones (oversetter). Loeb Classical Library. Cambridge, MA: Harvard University Press; London, William Heinemann Ltd. (1918). Vol. 1. Books I–II: ISBN 0674991044.
  • Smith, William (1870): A dictionary of Greek and Roman biography and mythology. London. Online hos Perseus
  • Mall:1911
Den hÀr artikeln anses behöva faktamallen {{Historisk stat}}.
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paionien&oldid=59573844”