PDP-10
 |
Den hÀr artikeln behöver kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2020-12) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
PDP-10 var en stordator som tillverkades av Digital Equipment Corporation (DEC) frÄn slutet av 1960-talet. Namnet betyder "Programmed Data Processor model 10" (programmerad dataprocessor, modell 10). Den var betydelsefull i hackerkulturen dÄ den köptes in pÄ 1970-talet till flera universitet och forskningslaboratorier, dÀribland MIT, Stanford University och Carnegie Mellon University. I Sverige fanns PDP-10-datorer vid Uppsala universitet, KTH, QZ, m.fl.
PDP-10 hade nÀstan samma arkitektur som den tidigare PDP-6:an, bland annat hade den samma 36-bitars ordlÀngd och nÀstan samma instruktioner.
Modeller och utveckling
[redigera | redigera wikitext]Den första PDP-10-processorn var KA10, som introducerades 1968. Den bestod av diskret logik, d.v.s. individuella transistorer som sammankopplades med wire wrapping. 1973 ersattes KA10 med KI10, som anvÀnde sig av TTL SSI-logik[förtydliga]. Den följdes i sin tur 1975 av KL10, som byggdes i ECL, var mikroprogrammerad och hade ett cacheminne. En mindre billigare modell, KS10, introducerades 1978 med TLL och Am2901 bit-slice-komponenter. Den anvÀnde dessutom PDP-11:ns Unibus för att ansluta kringutrustning.
KA10 hade en maximal minnesstorlek pÄ 256 Kord (motsvarande 1152 Kbyte).
Mjukvara
[redigera | redigera wikitext]Det ursprungliga operativsystemet för PDP-10 hette kort och gott "Monitor", men bytte senare namn till TOPS-10 samtidigt som datorn sjÀlv döptes om till DECsystem-10. Tidiga versioner av Monitor och TOPS-10 var grunden till operativsystemen WAITS (Stanford) och Compuserve.
BBN utvecklade sitt eget alternativa operativsystem, TENEX, som snabbt blev en defaktostandard bland forskare. DEC porterade senare TENEX till KL10, som förbÀttrades och fick namnet TOPS-20, vilket blev grunden till DECSYSTEM-20-linjen. MIT skapade ocksÄ ett betydelsefullt system, ITS.
Kloner
[redigera | redigera wikitext]PÄ 1970-talet blev forskarna i Xerox PARC frustrerade över att företagsledningen vÀgrade köpa in en PDP-10. Xerox hade just köpt bolaget DSS[förtydliga] och ville att PARC skulle anvÀnda en SDS-dator. IstÀllet utvecklade och byggde PARC tvÄ klonade datorer som de kallade "MAXC" (uttalat "Max" efter Max Palevsky, som hade sÄlt SDS till Xerox) för eget bruk. De körde en modifierad variant av TENEX.
Andra försök att sÀlja PDP-10-kloner misslyckades (se Foonly, System Concepts och XKL).
NedlÀggning och inflytande
[redigera | redigera wikitext]DEC insÄg att PDP-10-datorerna konkurrerade med DEC:s egna VAX-datorer (Àttlingar till PDP-11). Företaget beslöt dÄ att sluta tillverka PDP-10 och fokusera sin verksamhet pÄ VAX. Företagen tillkÀnnagav nedlÀggningsbeslutet 1983.
PDP-10-datorns död var Àven döden för ITS och den tidiga hackerkulturen, Àven om hÀngivna PDP-10-anvÀndare höll igÄng enstaka maskiner Ànda i slutet av 1990-talet. DÄ hade det blivit nÄgot av en hackermerit att ha börjat sin programmeringskarriÀr pÄ en PDP-10.
Assemblerinstruktionerna LDB och DPB (load/deposit byte) lever vidare i programmeringssprÄket Common Lisp.
William Crowther skapade Colossal Cave Adventure, det första Àventyrsspelet, pÄ en PDP-10. Walter Bright skapade strategispelet Empire pÄ en PDP-10. Roy Trubshaw och Richard Bartle skapade den första MUD:en pÄ en PDP-10.
