Hoppa till innehÄllet

Nils Bielke (1644–1716)

FrÄn Wikipedia
Nils Bielke
Bielke avportrÀtterad av den svenske hovmÄlaren David Klöcker Ehrenstrahl. Bielke bÀr en mönstrad justaucorps samt sin riksrÄdsdrÀkt i karmosinröd sammet och kanter av hermelin. Under Bielkes högra hand vilar riksrÄdshatten.
Titlar
Tidsperiod 1679–1682
Tidsperiod 1684–1687
Tidsperiod 1687–1698
Tidsperiod 1687
FöretrÀdare Robert Lichton
EftertrÀdare Axel Julius De la Gardie
Generalguvernör över Pommern
Tidsperiod 1687–1698
FöretrÀdare Otto Wilhelm Königsmarck
EftertrÀdare Jurgen Mellin
Tidsperiod 1687–1690
Tidsperiod 1687–1716
Tidsperiod 1690–1697
Andra titlar Överkammarherre, överhovstallmĂ€stare, riksdagsman för AdelsstĂ„ndet
Yrke MilitÀr
MilitÀrtjÀnst
I tjÀnst för Sverige Sverige
Försvarsgren Kavalleriet
TjĂ€nstetid Ca. 1670–1697
Grad FĂ€ltmarskalk
Enhet Södermanlands regemente
BefÀl Livregementet till hÀst
Slag/krig Fransk-nederlÀndska kriget

SkÄnska kriget

Stora turkiska kriget

Personfakta
Född 7 februari 1644
Stockholm, Sverige
Residens Salsta slott, Uppland
GĂ€ddeholm, VĂ€stmanland
Åtalad Maktmissbruk
Dom/straff Förlust av liv, Àra och gods (benÄdades till livet)
Död 26 november 1716 (72 Är)
Salsta, Uppland, Sverige
SlÀkt
FrĂ€lse- eller adelsĂ€tt Bielke och snare Bielke af Åkerö
Far Ture Nilsson Bielke (1606–1648)
Mor Christina Svantesdotter Banér
Familj
Gift 28 september 1669
Make/maka Eva Horn af Björneborg
Barn Carl Gustaf Bielke
Ture Gabriel Bielke

Nils Bielke, född 7 februari 1644 i Stockholm, död 26 november 1716, var en svensk greve, militĂ€r och diplomat. Han var ambassadör i Frankrike 1679–82 samt blev generalguvernör i Pommern 1687 och fĂ€ltmarskalk 1690.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Nils Bielke var son till Ture Nilsson Bielke (1606–1648) och Christina Svantesdotter BanĂ©r (död 1652)[1] samt hĂ€rstammade sammantaget pĂ„ bĂ„da förĂ€ldrarnas sida frĂ„n Ă€tterna Vasa, Oxenstierna, Tott, Gyllenstierna, Bonde, Gren och Natt och Dag (yngre StureĂ€tten).

Redan som barn fick han 1649 friherreskapet Korpo med 131 hemman. Bielke blev förĂ€ldralös tidigt och fick sin farbror Gustaf som förmyndare. Han uppehöll sig i Stockholm hos sin faster Maria Sparre och pĂ„ Åkerö i Sörmland under uppvĂ€xten.[2] Han följde 1661–1662 med kusinen Clas Thott pĂ„ en ambassad till Frankrike dĂ€r han bland annat utbildade sig i Coulombs akademi för unga mĂ€n frĂ„n adels och furstliga familjer i tvĂ„ Ă„r.[3] Sedan Ă€gnade sig Bielke nĂ„gra Ă„r Ă„t hovtjĂ€nst. Han blev utnĂ€mnd i november 1664 kammarherre hos kung Karl XI.[4] Vid 28 Ă„rs Ă„lder, i december 1673, utnĂ€mndes han till överste för livregementet till hĂ€st.[5] Han utmĂ€rkte sig i Karl XI:s danska fĂ€lttĂ„g. Som chef för Livregementet till hĂ€st deltog han bĂ„de i slaget vid Halmstad och i slaget vid Lund 1676.

I slaget vid Lund utmĂ€rkte han sig genom att ta befĂ€let över de trupper som kvarstannat pĂ„ slagfĂ€ltet, dĂ„ Karl XI jagat efter det flyende danska kavalleriet. Karl XI uppskattade hans mod, och sade efter slaget att "min krona hĂ€ngde pĂ„ Bielkes vĂ€rjspets, och att jag nĂ€st efter Gud hade min tappre Bielke samt mitt livregemente att tacka för segern". Han befordrades 1678 till generallöjtnant. Följande Ă„r skickades han som ambassadör till Frankrike. 1685 fick han tjĂ€nst hos den tyske kejsaren. Han befordrades till tysk general och riksgreve 1686 sedan han utmĂ€rkt sig i flera fĂ€ltslag i det Stora turkiska kriget.[6] Åter hemma i Sverige utnĂ€mndes han 1687 under ett enda Ă„r till kungligt rĂ„d,[7] generalguvernör över Pommern, general över allt kavalleri och infanteri [8] och till greve.

Trots stora insatser som högste ansvarig för Pommern minskade hans inflytande under Karl XI:s senare regeringsÄr och till slut föll han fullstÀndigt i onÄd. Sedan Karl XII tilltrÀtt som kung stÀlldes han inför rÀtta för maktmissbruk av flera slag: att ha övertrÀtt kungens bud och befallningar, att ha berikat sig genom myntförsÀmring med mera. Bielke blev först degraderad av kungen och blev av med alla sina titlar som greve, fÀltmarskalk, kungligt rÄd och generalguvernör.[9] I ett försök att rÀdda en del av sina utlÀndska gods skrev han ett brev till Fuchs, Brandenburgminister, och uttryckte sig skarpt om situationen. Bielke sade bland annat att det Svenska hovet inte var lika förnuftigt som det Brandenburgska. Brevet hamnade i hÀnderna pÄ Bielkes fiender som visade det för kungen. Karl XII blev rasande och menade att det var högförrÀderi och beordrade hovrÀtten att döma Bielke maxstraffet. Bielke arresterades i april 1698 men rÀttegÄngen tog 7 Är. 100 000 riksdaler silvermynt av hans personliga förmögenhet beslagtogs. Bielke dömdes [10] av hovrÀtten till att mista liv, Àra och gods.[11] Han benÄdades dock till livet av kungen, men hela hans egendom, som han tillÀgnat sig under det ungerska fÀlttÄget, gick förlorad. Av sina fasta gods fick han endast behÄlla GÀddeholm och Salsta. Hela rÀttegÄngen ansÄgs bero pÄ intriger inom hovet och Bielke misstÀnkte att Carl Piper lÄg bakom dem. DÄ Karl XII kom tillbaka till Sverige frÄn Turkiet Äterfick han Àran och rÀtten att anvÀnda sina titlar och blev sedan ocksÄ slÀppt frÄn fÀngelset.

Nils Bielke gifte sig den 21 september 1669 med grevinnan Eva Horn af Björneborg (1653–1740)[12] dotter till fĂ€ltmarskalken Gustaf Horn (1592–1657) i dennes andra gifte med Sigrid Bielke (1620–1679). De fick tio barn varav sex nĂ„dde vuxen Ă„lder.[13] Paret skĂ€nkte gĂ„vor till Tensta kyrka, som de hade ett patronatsförhĂ„llande till.

Han blev stamfader för grevliga Ă€tten Bielke, dĂ„ han upphöjdes till greve under namnet Bielke af Åkerö Ă„r 1687. Han var far till Carl Gustaf Bielke och Ture Gabriel Bielke.

Bielke Àr begravd i Lena kyrka, Uppland. [14]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Eriksson 2000, sid. 13.
  2. ↑ Eriksson 2000, sid. 14.
  3. ↑ Eriksson 2000, sid. 37.
  4. ↑ Eriksson 2000, sid. 48.
  5. ↑ Eriksson 2000, sid. 82.
  6. ↑ Rystad, Göran (2001). Karl XI: en biografi. Historiska media. sid. 325. ISBN 978-91-89442-27-6. LĂ€st 30 december 2023
  7. ↑ ”Stockholm den 31. Ianuarii”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 31 januari 1687.
  8. ↑ ”Stockholm den 9. May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 9 maj 1687.
  9. ↑ Eriksson 2000, sid. 327.
  10. ↑ Eriksson 2000, sid. 329.
  11. ↑ Eriksson 2000, sid. 328.
  12. ↑ Eriksson 2000, sid. 60.
  13. ↑ Eriksson 2000, sid. 275.
  14. ↑ ”Nils Bielke - Historiesajten”. historiesajten.se. https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=96. LĂ€st 22 oktober 2024.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Bielke_(1644–1716)&oldid=58840382”