Luleå tekniska universitet
| Luleå tekniska universitet | |
 Universitetsområdet på Porsön i Luleå. | |
| Engelska: Luleå University of Technology | |
| Motto | Great ideas grow better below zero |
|---|---|
| Motto på svenska | Forskning och utbildning i världsklass |
| Grundat | 1971 |
| Ägandeform | Statlig myndighet |
| Budget | 2,3 miljarder kronor (2025) |
| Rektor | Birgitta Bergvall-Kåreborn |
| Lärarkår | 614 årsarbetskrafter (2025) |
| Admin. personal | 515 årsarbetskrafter (2025) |
| Studerande | 21 570 (2025) |
| Doktorander | 389 årsarbetskrafter (2025) |
| Säte | Luleå, Sverige |
| Koordinater | 65°37′05″N 22°08′20″Ö / 65.618055555556°N 22.138888888889°Ö |
 | |
| Campus | Campus Luleå, Campus Skellefteå, Campus Piteå, Campus Kiruna |
| Tidigare namn | Luleå tekniska högskola |
| Profilerade forskare | Örjan Johansson |
| Färger | Djupblå, Vit |
| Smeknamn | LTU |
| Webbplats | Officiell webbplats |
 | |
Luleå tekniska universitet är ett svenskt statligt universitet. Det grundades den 1 juli 1971 under namnet Högskoleenheten i Luleå.[1] Namnet ändrades senare till Högskolan i Luleå, men Luleå tekniska högskola var det mest använda namnet. Universitetet fick universitetsstatus 1997.
Verksamheten vid Luleå tekniska universitet fokuserar främst på det tekniska området men erbjuder även utbildning inom lärarutbildning, hälsovetenskap, ekonomi, samhällsvetenskap samt konstnärliga utbildningar inom musik, dans, teater och media. Universitetet har 2025 cirka 21 570 studenter.
Luleå tekniska universitet har sedan starten varit beläget på Porsön i norra Luleå, men universitetet bedriver också verksamhet i centrala Luleå samt i Piteå, Skellefteå och Kiruna. På Campus Skellefteå delas lokalerna med andra lärosäten. I Kiruna finns ett rymdcentrum som samarbetar med Institutet för rymdfysik.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Grundande
[redigera | redigera wikitext]Luleå tekniska universitet grundades som Högskolan i Luleå den 1 juli 1971, vilket gjorde det till Sveriges femte tekniska högskola. Rune Andersson blev högskolans första anställda i april 1971 som huvudsekreterare i organisationskommittén. Den första utbildningen, civilingenjörsprogrammet i maskinteknik, startade den 1 september samma år, och de första 50 studenterna påbörjade sina studier i D-huset den 9 september. Samma år bildades Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet.
1970-talet
[redigera | redigera wikitext]
!["Mänsklig byggnad" av Arne Jones.](https://freshfappening.pages.dev/bl-https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:"Mänsklig_byggnad"_av_Arne_Jones._Skulptur_vid_campus_Luleå,_LTU_-_panoramio.jpg)
År 1972 omlokaliserades delar av Kungliga Tekniska högskolans gruvinriktade verksamhet till Luleå, eftersom Sveriges gruvindustri hade förskjutits från Bergslagen till Skelleftefältet och Malmfälten. Detta inkluderade starten av Bergsingenjörsutbildningen Geoteknologi. Professuren i bergteknik, som är Sveriges äldsta tekniska professur, inrättades 1819 i Falun.
1973 startade Högskolan SE-gruppen, som senare kom att bli tekniskt basår.[2] Samma år kom även Arne Jones ikoniska skulptur "Mänsklig byggnad" på plats[3] 1974 utexaminerades de första civilingenjörerna från Högskolan och det första kårhuset, då i köpcentret Shopping i Luleå centrum, kom att invigas samma år.[4]
1976 fick Högskolans område i Luleå även flera nya byggnader anpassade för lärande och forskning och i samband med att Stålverk 80 lades på is, blev många fastigheter tillgängliga som studentboenden.[5] 1977 valdes Lars Nordström i högskolans första rektorsval och samma år integrerades den tidigare Lärarhögskolan, Förskoleseminariet och SYDUT i verksamheten. Tekniskt basår ersatte även SE-gruppen detta år.[6]
År 1978 tillkom Musikhögskolan i Piteå som en institution inom Högskolan när musiklärarutbildningen SÄMUS förstatligats och överflyttats från Framnäs folkhögskola. B-huset invigdes samma år och Högskolan fick då ett eget bibliotek.[7] 1979 lämnade Nordström rektorsbefattningen för att bli generaldirektör för Statens kärnkraftinspektion. Han efterträddes samma år av Torbjörn Hedberg.[8]
1980-talet
[redigera | redigera wikitext]1981 utsågs högskolans fyra första hedersdoktorer:Lars Granar, Gösta Hägglund, Ragnar Lassinantti och Lars Nordström. Året därpå startade Datatekniklinjen, vilket gjorde högskolan till det andra lärosätet i Sverige med en utbildning i Datateknik.[9][10] .
Under 1980-talet färdigställdes högskolans sex kvarter på Porsön, och verksamheten expanderade med flera nya tekniska och samhällsvetenskapliga utbildningar. Vårdhögskolan i Boden inlemmades, och Teaterhögskolan skapades. År 1983 disputerade Ren Lixing från Kina som högskolans första kvinnliga doktorand och samma år fick Högskolan en halv miljon kronor för att främja att fler kvinnor väljer tekniska utbildningar.[11]
1984 ingicks det avtal om utbyte av studerande och forskare mellan Högskolan i Luleå, Beijing university of Iron and Steel Technology samt Institut National Polytechnique de Lorraine. Samma år fick biblioteket en ny flygel och fördubblade då sin yta.[12] Datasektionen vid Luleå tekniska universitet bildades även detta år som tredje sektion under Teknologkåren.
1987 invigdes Centekhuset[13] som senare kom att bli Studenternas hus[14] och året efter invigdes Teknikens Hus och det nya kårhuset, med en egen festlokal för studenterna.
1990-talet
[redigera | redigera wikitext]_-_panoramio.jpg)
1992 stod Alfahuset klart. Wibergsgården invigdes[15] och året därpå fick Caesar Wiberg, som förste mottagare, Högskolans förtjänstmedalj[16]. 1994 efterträddes Torbjörn Hedberg av Ingegerd Palmér som kom att bli den första kvinnliga rektorn vid en teknisk högskola i Sverige. Högskolans studentdatanätverk invigdes samma år och eftersom kablarna gick mellan Högskolans olika campus blev det Sveriges största studentdatanätverk.[17]
Universitetsstatus
[redigera | redigera wikitext]1990-talet
[redigera | redigera wikitext]Den 1 januari 1997 bekräftades högskolans universitetstatus genom att den kunde byta namn till Luleå tekniska universitet. Samma år presenterades Luleå-algoritmen av fyra forskare från Luleå tekniska universitet och uppmärksammades globalt av bland andra Craig Partridge i ett brev till Internet Engineering Task Force[18]. 1998 blev Ulla Westermark universitetets första kvinnliga professor.[19] 1999 invigdes Aula Aurora, universitetets konsert- och talarsal. Samma år inlemmas även Vårdhögskolan i Boden och universitetet översteg för första gången 10 000 studenter.[20]
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]År 2000 lanserades projektet Det skapande universitetet som avsåg att fullständigt stöpa om universitetet till år 2006. Utbildning och forskning skulle grupperas inom tvärvetenskapliga ”arenor” inom vilka flera olika examina skulle vara möjliga. Projektet rönte emellertid starkt motstånd både från personal och studenter och modifierades under gång så att arenorna och de ordinarie utbildningarna existerade parallellt. 2002 slogs UNITAS och Pedagogkåren samman till Luleå studentkår.[21]
2005 fattade universitetsstyrelsen beslut om att flytta Institutionen för hälsovetenskap till Luleå. Under höstterminen 2006 stod flytten klar och verksamheten utförs nu i lokaler på Porsön och all verksamhet i Boden har upphört.
Institutionerna Musikhögskolan i Piteå (som 2006 bytte namn till Institutionen för musik och medier) och Teaterhögskolan i Luleå överfördes vid omorganisationen 2011 till avdelningen för musik, dans och teater vid Institutionen för konst kommunikation och lärande (KKL).
2010-talet
[redigera | redigera wikitext]År 2012 inlemmades Bergsskolan i Filipstad i universitetet. Samma år, under invigningsveckan av Orgel Acusticum med start 15 oktober, uruppförde Luleå tekniska universitets hedersdoktor Benny Andersson tillsammans med Orsa spelmän och Erik Westbergs vokalensemble, det specialskrivna orgelverket En skrift i snön, med text av Kristina Lugn.[22]
2013 brann ett studentboende i Klintbacken ned tillsammans med ett 70-tal studenters ägodelar. Branden lämnade många frågetecken om hur elden kunde spridas så snabbt och ledde till en utredning som visade att det inte var några brister i husets konstruktion.[23][24]
2015 hölls den första upplagan av Big Air. 2017 utsågs Birgitta Bergvall-Kåreborn[25] till ny rektor för universitetet då Johan Sterte gick vidare till att bli rektor för Karlstads universitet.[26] 2019 utsågs universitetet till ett elitidrottsvänligt lärosäte av Riksidrottsförbundet. Ledningen planerade särskilda satsningar inom längdåkning, skidskytte och skidorientering.[27] Två år senare inleddes även ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté för teknikforskning och prestationsutveckling inom vinteridrott.[28] Universitetet öppnade en av Sveriges första testmiljöer för 5G detta år. Testmiljön byggdes sedan ut två år senare av Telia Company och Ericsson. Efter ett riksdagsbeslut om att flytta statliga myndigheter flyttade Polarforskningssekretariatet in i sina nya lokaler i B-huset. NASA/Jet Propulsion Laboratory inledde ett långsiktigt samarbete kring drönarteknik med forskargruppen i robotik vid Luleå tekniska universitet.
2020-talet
[redigera | redigera wikitext]År 2020 blev universitetet ett europauniversitet.[29] Coronaviruspandemin 2019–2021 präglade utbildningen under 2020 och 2021. Den 18 mars övergick universitetet till distansutbildning och -tentamen. Flera lärosäten, däribland LTU, började 3D-printa visir.[30] Universitetet skapade i samarbete med Familjen Kamprads stiftelse NorrlandsNavet, med syfta av att stärka och utveckla norrländska företag, för en summa på totalt 100 miljoner kronor över åtta år. [31] Det tidigare Centekhuset byggdes om och invigdes som Studenternas hus i mars[14]. Den 16 juli 2021 slog universitetet nytt rekord[32] för antalet antagna studenter i första urvalet enligt en undersökning av universitets- och högskolerådet.[33]
D-huset monterades ned 2024, och enligt universitetets satsning Framtidens campus ska en ny byggnad uppföras på platsen.[34] För närvarande[när?] bedrivs delar av lärarutbildningen och hälsovetenskapliga program i tillfälliga paviljonger på grund av pågående renoveringar.
År 2025 uppmärksammades forskning vid universitetet om ljudsignaler som kan utlösa flyktbeteende hos brunråttor.[35] Studien genomfördes i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och leddes av professor Örjan Johansson.[36]
Lista över rektorer
[redigera | redigera wikitext]- 1977–1979: Lars Nordström (1971–1977 var Nordström vice ordförande i organisationskommittén med rektors ansvar och befogenheter)
- 1979–1993: Torbjörn Hedberg
- 1994–2005: Ingegerd Palmér
- 2005–2009: Pia Sandvik Wiklund
- 2009–2017: Johan Sterte
- 1 december 2017: Birgitta Bergvall-Kåreborn
Byggnader och områden
[redigera | redigera wikitext]
Grönområden
[redigera | redigera wikitext]Söder om Campus Luleå ligger grönområdet Heden, med studiesociala utrymmen och en diskgolfbana. I nära anslutning till campus Luleå ligger dammen Pussen. Den utgör ett populärt ställe för studenter att grilla tillsammans.[37] Pussen har även använts som skridskobana.[38] Intill Pussen står lusthuset Paviljongen som är ett populärt studiesocialt utrymme.
Universitetsområden
[redigera | redigera wikitext]Campus
[redigera | redigera wikitext]
Campus Kiruna
[redigera | redigera wikitext]Campus Kiruna finns en bit utanför Kiruna och är en del av Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. På Campus Kiruna arbetar Avdelningen för rymdteknik med rymdrelaterad forskning i nära samarbete med Institutet för rymdfysik.
Campus Luleå
[redigera | redigera wikitext]Universitetscampus i Luleå ligger på Porsön och består av fem huvudbyggnader:
- A-huset inrymmer utbildning och forskning inom datavetenskap, ekonomi och samhällsvetenskap.
- B-huset här finns universitetsbiblioteket, huvudentrén och administrativa kontor.
- C-huset fungerar som en central mötesplats för studenter och rymmer studentkårens lokaler samt studentidrottsanläggningar.
- E-huset är dedikerat till forskning och utbildning inom bland annat fysik och maskinteknik.
- F-huset används för verksamheter inom geovetenskap, byggteknik och arbetsvetenskap.
I närheten av campus finns bekvämligheter som en matbutik, tandvård, bostäder och vetenskapscentret Teknikens Hus.
Musikhögskolan i Piteå
[redigera | redigera wikitext]I Piteå bedrivs forskning och utbildning inom musik och medier. På universitetsområdet i Piteå finns Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet. Bygget av orgeln påbörjades i augusti 2006 av den ledande europeiska firman Orgelbauwerkstatt Woehl, Tyskland, under ledning av Gerald Woehl.[39] Projektledare från Luleå tekniska universitet är professor Hans-Ola Ericsson.[40]
Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet är 10 meter bred och 9,5 meter hög. Orgeln har 9 000 pipor fördelade på 140 stämmor (vartill kommer 13 effektregister). När övertonsverket kom på plats[när?] så utökades det totala antalet stämmor till 206.[41]
Orgeln ägs av Luleå tekniska universitet och är delvis finansierad av donatorer – den enskilt största donatorn är Kempestiftelserna.
Campus Skellefteå
[redigera | redigera wikitext]Campus Skellefteå är ett centrum för högre utbildning i Skellefteå. Här bedrivs forskning och utbildning inom bland annat trä, datorgrafik/datorspel, elkraft, omvårdnad och socialt arbete.
Teaterhögskolan i Luleå
[redigera | redigera wikitext]Teaterhögskolan i Luleå är namnet för skådespelarprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Utbildningen bedrivs i samma hus som Norrbottensteatern i centrala Luleå. Utbildningen startade 1996 som ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Norrbottensteatern. På programmet utbildas skådespelare för teater, tv, film och radio. Huvudämnet vid skådespelarprogrammet är scenisk framställning och övriga basämnen är röst och tal, kropp och rörelse, sång samt teori.