Hoppa till innehÄllet

Jean Rostand

FrÄn Wikipedia
För ön i Antarktis uppkallad efter Jean Rostand, se Île Jean-Rostand.
Jean Rostand
Jean Rostand, 1965.
FöddJean Edmond Cyrus Rostand[1]
30 oktober 1894[2][3][4]
Paris 17:e arrondissement[1]
Död4 september 1977[2][4][5] (82 Är)
Ville-d'Avray[1], Frankrike
BegravdcimetiĂšre de Ville d'Avray[6]
Andra namnJean Sokori[7]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidUniversitetet i Paris
SysselsÀttningFilosof, författare[8], biolog, historiker
Befattning
Stol nummer 8 i Franska akademien (1959–1977)[9]
Hedersordförande (1963–)
MakaAndrée Mante
BarnFrançois Rostand (f. 1921)
FörÀldrarEdmond Rostand
Rosemonde GĂ©rard
UtmÀrkelser
Grand Prix littéraire de la Ville de Paris (1951)[10]
Kalingapriset (1959)[11]
Redigera Wikidata

Jean Edmond Cyrus Rostand, född 30 oktober 1894 i Paris, död 4 september 1977 i Ville-d'Avray, var en fransk biolog, vetenskapshistoriker och filosof.

Rostand, som arbetade med experimentell biologi, Àr kÀnd för sitt arbete som vetenskapsskribent, sÄvÀl som filosof och aktivist. Hans vetenskapliga arbete tÀckte en mÀngd olika biologiska omrÄden som amfibieembryologi, partenogenes och teratogeni, medan hans litterÀra produktion strÀckte sig över populÀrvetenskap, vetenskapshistoria och filosofi. Hans arbete inom omrÄdet för kryogenik gav Robert Ettinger idén om kryonik.[12] Rostand intresserade sig för etik och moral i biologin och agiterade mot pseudovetenskap, anvÀndandet av vetenskap för krig, skrev mot rasism och stödde mÀnsklig jÀmlikhet och frihet.[13]

Ön Île Jean-Rostand i Antarktis Ă€r uppkallad efter honom.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Rostand föddes i Paris, son till dramatikern Edmond Rostand[14] och poeten Rosemonde Gérard och bror till romanförfattaren och dramatikern Maurice Rostand. Familjen flyttade till Cambo-les-Bains 1900 och Rostand hade en fascination för naturhistorian i dessa omgivningar. Han utbildades av hemlÀrare och lÀste verk av JH Fabre, Claude Bernard och Charles Darwin. Han studerade sedannaturvetenskap vid universitetet i Sorbonne och tog examen 1914.

Rostands biologiska forskning började med studier om pedogenes hos flugor, studier pÄ silkesmaskar och trollslÀndor innan han började arbeta med embryologi hos grodor. 1910 kunde han framkalla partenogenes i Rana temporarias Àgg. Han undersökte sedan polydaktyli och dess induktion av kemiska medel i grodor och studerade bevarandet av spermiers vitalitet med hjÀlp av glycerin. Han undersökte ocksÄ bestÀmningen av kön hos grodor.

Rostand invaldes 1959 i Franska akademien, dÀr han satt pÄ stol 8.[14]

Rostand intresserade sig sÀrskilt för vetenskapens historia och betonade sÀrskilt den lÄngsamma process genom vilken vetenskapliga fakta faststÀlldes och hur de framkom ur interaktioner mellan mÄnga mÀnniskor. Han framhöll behovet av blygsamhet, sÀrskilt pÄ grund av enskilda medarbetares felbarhet. För sitt arbete med att popularisera vetenskapen fick han ett Kalingapris 1959.[15][16][17][18][19][20]

Rostand Àr kÀnd för citatet: Döda en man, och du Àr en mördare. Döda miljontals mÀn, och du Àr en erövrare. Döda dem alla, och du Àr en Gud.[21]

Rostand gifte sig med en kusin Andrée Mante 1920 och de fick sonen François, som blev matematiker. Efter 1922 inrÀttade Rostand ett laboratorium i sitt hem i Ville-d'Avray och började bedriva det mesta av sin forskning dÀr, utan institutionella krav. Han dog efter lÄngvarig ohÀlsa i hemmet.[22]

Arbeten

[redigera | redigera wikitext]
  • Le retour des pauvres , 1919 - Return of the poor
  • La loi des riches, 1920 - The law of the rich
  • Pendant qu’on souffre encore, 1921 - While suffering endures
  • Ignace ou l'Écrivain , 1923 - Ignace or the writer
  • Deux angoisses : la mort, l’amour, 1924 - Two anguishes: love and death
  • De la vanitĂ© et de quelques autres sujets , 1925 - Of vanity and several other subjects
  • Les familiotes et autres essais de mystique bourgeoise, 1925 - The familiotes and other essays of the bourgeois mystique
  • De l’amour des idĂ©es , 1926 - On the love of ideas
  • Le mariage, 1927 - Marriage
  • ValĂšre ou l’ExaspĂ©rĂ©, 1927 - ValĂšre or The exasperated
  • Julien ou Une conscience, 1928 - Julien or A conscience
  • Les chromosomes, artisans de l’hĂ©rĂ©ditĂ© et du sexe, 1929 - Chromosomes, artisans of heredity and sex
  • De la mouche Ă  l’Homme, 1930 - From fly to man
  • L’état prĂ©sent du transformisme, 1931 - The current state of transformism
  • Journal d’un caractĂšre, 1931 - Journal of a character
  • L’Évolution des espĂšces, 1932 - The evolution of species
  • Les problĂšmes de l’hĂ©rĂ©ditĂ© et du sexe, 1933 - The problems of heredity and sex
  • L’aventure humaine, 1933 - The human adventure
  • La vie des libellules, 1935 - The life of dragonflies
  • Insectes, 1936 - Insects
  • La nouvelle biologie, 1937 - The new biology
  • Biologie et mĂ©decine, 1938 - Biology and medicine
  • HĂ©rĂ©ditĂ© et racisme, 1938 - Heredity and racism
  • PensĂ©e d’un biologiste, 1938 - Thoughts from a biologist
  • La vie et ses problĂšmes, 1938 - Life and its problems
  • Science et gĂ©nĂ©ration, 1940 - Science and generation
  • Les idĂ©es nouvelles de la gĂ©nĂ©tique, 1941 - New ideas in genetics
  • L’Homme, introduction Ă  l’étude de la biologie humaine , 1941 - Man, introduction to the study of human biology
  • L’Homme, maĂźtre de la vie, 1941 - Man, master of life
  • Hommes de vĂ©ritĂ© 1942 - Men of truth
  • L’avenir de la biologie, 1943 - The future of biology
  • La genĂšse de la vie, histoire des idĂ©es sur la gĂ©nĂ©ration spontanĂ©e , 1943 - Genesis of life, a history of the ideas on spontaneous generation
  • La vie des vers Ă  soie , 1944 - The life of silkworms
  • Esquisse d’une histoire de la biologie , 1945 - Sketch of a history of biology
  • L’avenir de la biologie, 1946 - The future of biology
  • Qu’est-ce qu’un enfant ?, 1946 - What is a child?
  • Charles Darwin, 1947
  • Nouvelles pensĂ©es d’un biologiste, 1947 - New thoughts from a biologist
  • L’hĂ©rĂ©ditĂ© humaine , 1948 - Human heredity
  • Hommes de vĂ©ritĂ© II , 1948 - Men of truth II
  • La biologie et l’avenir humain, 1949 - Biology and the human future
  • L’Homme devant la biologie, 1949 - Man facing biology
  • La parthĂ©nogenĂšse, reproduction virginale chez les animaux, 1949 - Parthenogenesis, virginal reproduction in animals
  • La parthĂ©nogenĂšse animale, 1949 - Animal parthenogenesis
  • La gĂ©nĂ©tique des batraciens, 1951 - Batrachian genetics
  • Les grands courants de la biologie , 1951 - Great trends in biology
  • Les origines de la biologie expĂ©rimentale et l’abbĂ© Spallanzani, 1951 - The origins of experimental biology and the AbbĂ© Spallanzani
  • L’hĂ©rĂ©ditĂ© humaine, 1952 - Human heredity
  • Pages d’un moraliste , 1952 - Pages by a moralist
  • Ce que nous apprennent les crapauds et les grenouilles, 1953 - What toads and frogs teach us
  • La vie, cette aventure, 1953 - Life, that adventure
  • Ce que je crois, 1953 - What I believe
  • Instruire sur l’Homme, 1953 - To instruct on Man
  • Notes d’un biologiste , 1954 - Notes from a biologist
  • Les crapauds et les grenouilles et quelques grands problĂšmes biologiques, 1955 - Toads, frogs and a few great problems in biology
  • Le problĂšme biologique de l’individu, 1955 - The biological problem of the individual
  • L’Homme en l’an 2000, 1956 - Man in the year 2000
  • Peut-on modifier l’Homme?, 1956 - Can we modify Man?
  • L’atomisme en biologie, 1956 - Atomism in biology
  • Bestiaire d’amour, 1958 - A bestiary of love
  • Aux sources de la biologie, 1958 - At the sources of biology
  • Anomalies des amphibiens anoures, 1958 - Anomalies of anurian amphibians
  • Science fausse et fausses sciences, 1958 - Erroneous science and false science
  • Les origines de la biologie expĂ©rimentale, 1959 - Origins of experimental biology
  • Carnet d’un biologiste, 1959 - Notepad of a biologist
  • Espoirs et inquiĂ©tudes de l’homme, 1959 - The hopes and worries of Man

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Jean Rostand, 18 september 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 matchID, matchID-ID: WhWyzxIs9jtg, lÀst: 16 maj 2022.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w69w3s1p, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6931371, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. 1 2 Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 245925, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. ↑ GeneaStar, GeneaStar person-ID: rostandj.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ lĂ€s online, actu.fr .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990007169, lĂ€st: 30 augusti 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1192403787749153-1, lĂ€st: 20 april 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  9. ↑ AcadĂ©mie française, Franska akademiens medlems-ID: jean-rostand, lĂ€s online, lĂ€st: 7 juli 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  10. ↑ lĂ€s online, www.lemonde.fr .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. ↑ lĂ€s online, www.kalingafoundationtrust.com .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  12. ↑ Regis, Ed (1991). Great Mambo Chicken And The Transhuman Condition: Science Slightly Over The Edge. Westview Press. sid. 85–86. ISBN 0-201-56751-2. https://archive.org/details/greatmambochicke00regi/page/85
  13. ↑ ƚlaga, Szczepan W. (1980) (pĂ„ polska). Biolog—Humanista z Ville-Davray Jean Rostand (1894—1977). sid. 179-183. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250110031120/https://bazhum.muzhp.pl/media/files/Studia_Philosophiae_Christianae/Studia_Philosophiae_Christianae-r1980-t16-n1/Studia_Philosophiae_Christianae-r1980-t16-n1-s179-183/Studia_Philosophiae_Christianae-r1980-t16-n1-s179-183.pdf. LĂ€st 18 september 2022.
  14. 1 2 ”Jean ROSTAND”. AcadĂ©mie française. http://www.xn--acadmie-franaise-npb1a.fr/les-immortels/jean-rostand?fauteuil=8&election=16-04-1959.
  15. ↑ Fischer, Jean-Louis. Jean Rostand (30 octobre 1894-4 septembre 1977).. sid. 163–172. https://www.persee.fr/doc/rhs_0151-4105_1978_num_31_2_1558.
  16. ↑ Rostand, Jean. RĂ©aumur embryologiste et gĂ©nĂ©ticien. sid. 34–50. https://www.jstor.org/stable/23905048.
  17. ↑ Rostand, Jean. Montesquieu (1689-1755) et la Biologie.. sid. 129–136. https://www.persee.fr/doc/rhs_0048-7996_1955_num_8_2_3511.
  18. ↑ Rostand, Jean. Casimir Davaine et les antibiotiques. sid. 86–87. https://www.persee.fr/doc/rhs_0048-7996_1957_num_10_1_3600.
  19. ↑ Rostand, Jean. Esquisse d'une histoire de l'atomisme en biologie. sid. 156–169. https://www.persee.fr/doc/rhs_0048-7996_1950_num_3_2_2793.
  20. ↑ Rostand, Jean. Biology and the Burden of Our Times. sid. 176–178. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00963402.1952.11457315.
  21. ↑ ”Top Jean Rostand Quotes That Will Goad You To Achieve Your True Calling” (pĂ„ amerikansk engelska). quotes.thefamouspeople.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920171409/https://quotes.thefamouspeople.com/jean-rostand-1786.php. LĂ€st 18 september 2022.
  22. ↑ Romeo, Francesco (9 september 2015). ”Sulla chiusura della rivista I-Lex” (pĂ„ italienska) (pdf). I-Lex (University of Naples Federico II) (22): sid. 2. https://www.iris.unina.it/handle/11588/632321.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]

Citat av Jean Rostand pÄ The Famous People

HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jean_Rostand&oldid=59593824”