Javier Pérez de Cuéllar
| Javier Pérez de Cuéllar | |
Javier Pérez de Cuéllar, 1982. | |
| Tid i befattningen 1 januari 1982â31 december 1991 | |
| FöretrÀdare | Kurt Waldheim |
|---|---|
| EftertrÀdare | Boutros Boutros-Ghali |
Perus 28:e premiÀrminister | |
| Tid i befattningen 22 november 2000â28 juli 2001 | |
| President | Valentin Paniagua |
| FöretrÀdare | Federico Salas |
| EftertrÀdare | Roberto Dañino Zapata |
| Född | Javier Pérez de Cuéllar y de la Guerra 19 januari 1920 Lima, Peru |
| Död | 4 mars 2020 (100 Är) Lima, Peru |
| Gravplats | PresbĂtero Maestro[1][2] |
| Maka | Marcela Temple Seminario |
Javier PĂ©rez de CuĂ©llar y de la Guerra, född 19 januari 1920 i Lima, död 4 mars 2020[3] i Lima, var en peruansk diplomat och politiker (obunden). Han var Förenta nationernas generalsekreterare 1982â1991.[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Javier Pérez de Cuéllar började vid Perus utrikesdepartement 1940 och gick in i diplomatkÄren 1944 efter att ha avlagt juristexamen. Han befordrades till ambassadörs rang 1961 och tjÀnstgjorde pÄ olika poster inom utrikesdepartementet. Han var dÀrefter ambassadör i Schweiz i tvÄ Är och 1966 blev han generalsekreterare (en post motsvarande bitrÀdande minister) för utrikesfrÄgor.[4] NÀr Peru upptog formella relationer med Sovjetunionen 1969 blev han sitt lands förste ambassadör i Moskva.[5]
à r 1971 utsÄgs han till Perus stÀndige representant till Förenta nationerna och ledde Perus delegationer till Förenta nationernas generalförsamling till 1975. 1973 och 1974 representerade han Peru i Förenta nationernas sÀkerhetsrÄd och var rÄdets ordförande i samband med Cypernkrisen 1974. 18 september 1975 utsÄgs han till generalsekreterarens sÀrskilda sÀndebud i Cypern och fortsatte pÄ denna post till december 1977.[4]
Den 27 februari 1979 utsÄgs han till undergeneralsekreterare för sÀrskilda politiska frÄgor. FrÄn april 1981 var han ocksÄ generalsekreterarens (dÄ Kurt Waldheim) personliga sÀndebud för AfghanistanfrÄgor.[4] Han ÄtervÀnde till Peru i maj 1981, och nominerades i oktober 1981 som Perus ambassadör till Brasilien. Perus kongress blockerade dock utnÀmningen av Pérez de Cuéllar och flera andra ambassadörer i syfte att förödmjuka landets president, vilket ledde till att Pérez de Cuéllar i protest sade upp sig frÄn diplomatkÄren.[5]
I slutet av 1981 hade stödet för Kurt Waldheim, som kandiderade för en tredje period som FN:s generalsekreterare, minskat. Efter att Kina hade lagt fram tanzaniern Salim Ahmed Salim som kandidat, drog sig bÄde Waldheim och Salim ur. Av nio nya kandidater var Pérez de Cuéllar den ende som var acceptabel för samtliga fem stormakter med veto.[5] I december 1981 utsÄgs han dÀrför till FN:s generalsekreterare för en femÄrig period med början 1 januari 1982. 10 oktober 1986 utsÄgs han för en andra femÄrsperiod frÄn 1 januari 1987 till 31 december 1991.
Ă r 1995 kandiderade han i presidentvalet i Peru, men förlorade mot Alberto Fujimori. PĂ©rez de CuĂ©llar var Perus premiĂ€r- och utrikesminister 2000â2001. Han avslutade sin diplomatiska karriĂ€r som ambassadör i Paris.[6]
à r 1992 utsÄgs han till ordförande för FN:s VÀrldskommission för kultur och utveckling (WCCD) av Unescos generaldirektör, och utarbetade rapporten VÄr skapande mÄngfald som lades fram 1995.
UtmÀrkelser
[redigera | redigera wikitext]- FN:s fredsmedalj, 1982
- Hedersdoktor vid Université Nice Sophia Antipolis, 27 juni 1983[7]
- Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Brussel, 1984[8]
 Storkorset av Isabella den katolskas orden, 1984[9]- Hedersdoktor vid Université Panthéon-Assas, 27 mars 1985[10][11][12]
- Hedersmedborgare i Zagreb, 1987
- Prinsessan av Asturiens pris för internationellt samarbete, 1987
- Jawaharlal Nehrus Pris, 1987[13]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Leiden, 1988[14]
- Olof Palmepriset, 1988
- Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet, 1990[15]
- Hedersdoktor vid Bordeaux I-universitet, 8 november 1990[16]
 Kedja av Isabella den katolskas orden, 1991[17]- Hedersdoktor vid Universitetet i Salamanca, 1991[18]
 Presidentens frihetsmedalj, 1991[19]- Freedom Award, 1991
- Fyra friheters-priset â Frihetsmedaljen, 1992[20]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Lleida, 1998[21]
- Hedersdoktor vid Universidad de Valladolid, 1998[22]
 Francisco de Miranda-orden
 Bolivars bysts orden
 Vasco NĂșñez de Balboas orden
 RenÀssansens högsta orden
 Juan Pablo Duarte-orden
 Liechtensteinska förtjÀnstorden
 Monoorden
 Stora ordensbandet av CedertrÀdorden
 Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden[19]
 Nationella förtjÀnstorden- Hedersdoktor vid Johns Hopkinsuniversitetet
- Hedersdoktor vid Jagellonska universitetet
 JosĂ© MatĂas Delgado-orden
 Storkors av Ecuadors nationella förtjÀnstorden
 Sydkoreas diplomatiska förtjÀnstorden
 Storkorset av Peruanska Solorden
 Storkors av Södra korsets orden
 Storkors av Republiken Polens förtjÀnstorden- Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge
- Hedersdoktor vid Universidad Nacional Mayor de San Marcos
 Storkorset av Ekkronans orden
 Storkorset av NationalförtjÀnstorden
 Storkors av Portugals frihetsorden[23]
 Pusjkinmedaljen
 Storkors av Majorden
 Storofficer av Italienska republikens förtjÀnstorden
 San MartĂn Befriarens orden- Hedersdoktor vid Pontificia Universidad CatĂłlica del PerĂș
 Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden - storkors av sÀrskilda klassen
 Storkors av Hederslegionen[19]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â La ONU recuerda a PĂ©rez de CuĂ©llar como un lĂder global que creĂł un mundo mejor (pĂ„ spanska), lĂ€s online, lĂ€st: 6 mars 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Muere el exsecretario general de la ONU Javier PĂ©rez de Cuellar (pĂ„ spanska), La Vanguardia, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Skagerström Lindau, Amanda. âTidigare FN-chefen Javier PĂ©rez de CuĂ©llar dödâ. SVT.se. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tidigare-fn-chefen-javier-perez-de-cuellar-dod.
- 1 2 3 4 Javier Perez de Cuellar (Peru) Arkiverad 2 maj 2016 hÀmtat frÄn the Wayback Machine., un.org, lÀst 2015-11-09
- 1 2 3 Javier Pérez de Cuéllar, encyclopedia.com, lÀst 2015-11-09
- â Minnesord över Javier PĂ©rez de CuĂ©llar av Jan MĂ„rtenson i Svenska Dagbladet den 20 mars 2020.
- â The Blue Beret (pĂ„ engelska), augusti 1983, s. 16, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.cavavub.be .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â BOE-ID: BOE-A-1984-9596.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â JĂ©rĂŽme Fenoglio & Marie-Pierre Lannelongue (red.), Le Monde, Societe Editrice Du Monde, Louis Dreyfus och JĂ©rĂŽme Fenoglio, 22 april 1985 .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Journal officiel de la RĂ©publique française, 20 april 1985, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.assas-universite.fr .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â KĂ€llangivelsen pĂ„ Wikidata anvĂ€nder egenskaper (properties) som inte kĂ€nns igen av Modul:Cite
- â lĂ€s online, www.universiteitleiden.nl .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.ulaval.ca .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Journal officiel de la RĂ©publique française, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â BOE-ID: BOE-A-1991-28455.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.usal.es .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 Robert D. McFadden, Javier Pérez de Cuéllar Dies at 100; U.N. Chief Brokered Peace Pacts (pÄ engelska), The New York Times, 6 mars 2020, lÀs online, lÀst: 23 mars 2020.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, www.fourfreedoms.nl , lĂ€st: 22 augusti 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.udl.cat .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, secretariageneral.uva.es .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.ordens.presidencia.pt .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Inofficiell UNSG-biografi
- Javier Perez de Cuellar utses till generalsekreterare 15 december 1981 (Youtube)
|
- MĂ€n
- Födda 1920
- Personer frÄn Lima
- Peruanska politiker under 1900-talet
- Ambassadörer
- Förenta nationernas generalsekreterare
- Mottagare av prinsen respektive prinsessan av Asturiens pris
- Mottagare av Olof Palme-priset
- Peruanska politiker under 2000-talet
- Perus premiÀrministrar
- Perus utrikesministrar
- Storkorset av första klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden
- Peruanska hundraÄringar
- Avlidna 2020
- Storkorset av Hederslegionen
- Storkorset av Isabella den katolskas orden
- Storkorset av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
- Mottagare av Italienska republikens förtjÀnstorden
- Storkorset av Republiken Polens förtjÀnstorden
- Mottagare av Södra korsets orden
- Storkorset av Ekkronans orden
- Mottagare av Peruanska Solorden
- Mottagare av Frihetsmedaljen
- Mottagare av San MartĂn Befriarens orden
- Peruanska diplomater