Hoppa till innehÄllet

Fleming (adelsÀtt)

FrÄn Wikipedia
För tyska adelsÀtten Flemming, se Flemming (adelsÀtt). För fler personer med namnet, se Fleming.
Flemming
En sköld delad i fem bjÀlkar i guld och rött. I vart och ett av de röda fÀlten fanns tre gyllene bollar, pÄ hjÀlmen fanns liknande uppdelade fartygshorn, dÀr i de röda bjÀlkarna finns Ätta gyllene klot.
KĂ€nd sedan1315
UrsprungFlandern
StamfarJakob Flemming
Utgrenad iFlemming svenska grenen
Danmark Adel i Danmark
NaturaliseradUradel
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad1545
SvÀrdssidanJakob Flemming, till Bavelse
SpinnsidanInger Hermansdatter Flemming
Webbplats
finnholbek.dk

Fleming, eller Flemming, Àr en dansk och svensk uradelsslÀkt, som anses ha en flamlÀndsk hÀrstamning. SlÀkten omtalas första gÄngen i Danmark 1315[1] och utgrenades i Sverige med Claus Flemming till NynÀs.[2] SlÀkten omfattar flera riddare och lÀnsmÀn, inklusive riksrÄd i Danmark-Norge samt Sverige och den tillhörde högadeln. En tysk fogde i Pommern förde 1354 Àttens vapen, men hans slÀktskap med de övriga Àttemedlemmarna Àr oklart.[3] SlÀkten skall inte förvÀxlas med den tyska Àtten Flemming.

Danska Àtten Flemming

[redigera | redigera wikitext]

Flemming, Àven Fleming, Àr kÀnd i Danmark frÄn 1315 och hÀrstammade troligen frÄn flamlÀndare utvandrade frÄn Flandern i nuvarande Belgien. I Danmark har det funnits flera slÀkter som burit namnet.[1] Den adliga slÀkten dog ut 1545.

Vapen

Den danska slÀktens sköld var delad i fem bjÀlkar i guld och rött. I vart och ett av de röda fÀlten fanns tre gyllene bollar, pÄ hjÀlmen fanns liknande uppdelade fartygshorn, dÀr i de röda bjÀlkarna fanns Ätta gyllene klot, fördelade 3 - 3 - 2. HjÀlmprydnad med horn med tre tistelblommor. I Àldre beskrivningar förekommer ett rött torn med 11 eller 13 flikar, vÀxelvis röda och gyllene och i tornets port en jungfru med utslaget hÄr och en spegel i hÀnderna. I Pommern beskrivs vapnet som 3 röda korsbalkar pÄ ett silverfÀlt,

År 1315 nĂ€mns en Jakob Flemming, (död efter 1354). Claus Flemming[4] nĂ€mnd 1331 och 1343 tillsammans med en Gerhard Flemming i Barth och 1354 var fogde i Barth, var av denna slĂ€kt [5] och möjlig far till herr Peder Flemming [6], som 1366 bosatte sig pĂ„ gĂ„rden Huseby. Peder Flemming var 1406 skriven till Huseby med hans fyra söner, vilka blev riddare. FrĂ„n en av dessa söner hĂ€rstammar frĂ„n Claus Flemming till NynĂ€s (död 1425) som utgrenades i den svenska frĂ€lse Ă€tten Fleming. En annan av sönerna, Herman Flemming, blev den högsta juristen hos kung Erik av Pommern och beseglade 1401 dennes stadfĂ€stelse av drottning Margaretas testamente.[7] Han fick tre söner, av vilka tvĂ„ blev riddare. Med Jakob Flemming, till Bavelse dog slĂ€kten ut efter 1545 pĂ„ svĂ€rdssidan i Danmark.[8]

Riddarna Herman och Nicholas Jura, som bodde pÄ 1300-talet, förde en liknande vapensköld.

Ätten Fleming i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Fleming
SlĂ€ktvapen för Öselska von Fleming
UrsprungflamlÀndsk hÀrstamning via Baltikum
Förgrenad urvon Fleming
StamfarPeder Fleming
Utgrenad i1654 upphöjdes en gren till friherrar av Lais
1651 erhöll en annan gren friherrlig vÀrdighet under namnet Fleming af Liebelitz,
1687 upphöjdes en tredje gren till grevligt stÄnd, men utslocknade 1725
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625
GradAdlig Àtt nr 4
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1825
SvÀrdssidanAxel Fleming, död 1825
Friherrliga Àtten Fleming af Liebelitz
Upphöjd1651
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1652
GradFriherrlig Àtt nr 17
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
VÀrdighetFriherrlig Àtt nr: 1
† Utslocknad i Finland
Utslocknad1880
SvÀrdssidan1852
Spinnsidan1880

Den Ă€ldste med visshet kĂ€nde medlemmen av slĂ€kten i Sverige Ă€r Peder Fleming, omtalad 1366–1406 och inkommen till Sverige med Erik av Pommern. FrĂ„n denne stammar dels en Ă€ldre finlĂ€ndsk Ă€ttegren, vilken Erik Joakimsson Fleming tillhörde, vilken dog ut med friherre Johan Fleming, som pĂ„ hertig Karls befallning halshöggs i Åbo 1599, dels en yngre Ă€ttegren, huvudsakligen bosatt i Finland.[9]

Den yngre Àttegren introducerade pÄ riddarhuset 1625, och en gren upphöjdes 1654 till friherrar av Lais. Den friherrliga Àtten utslocknade 1786 och den adliga 1825.[9]

År 1651 erhöll en annan gren friherrlig vĂ€rdighet under namnet Fleming af Liebelitz, en Ă€tt som Ă€nnu fortlever och Ă€ven introducerades pĂ„ Finlands Riddarhus Ă„r 1818, men dĂ€r den Ă€r utdöd sedan 1880. En gren av denna Ă€tt upphöjdes till grevligt stĂ„nd 1687, men utslocknade 1729. Claes Adolf Fleming af Liebelitz upphöjdes Ă€ven han till greve 1818, men slöt sjĂ€lv sin Ă€tt.[9]

Medlemmar av slÀkten Fleming

[redigera | redigera wikitext]
  1. Joachim Fleming till Knudstrup, dansk storman, riddare och lÀnsman till Kalundborg och Helsingborg
  • Claus Fleming, (omtalad 1366–1425), riddare, svenskt riksrĂ„d och lagman i Finland
  1. Henrik Clausson Fleming, till GammelgĂ„rd pĂ„ Arvasalo ö (Sundholm), Kaskis i Virmo socken, och genom sitt senare gifte, Viurila i Halikko socken, alla i Åbo lĂ€n. VĂ€pnare 1430–1445. Gift 1) med Valborg Jönsdotter, dotter till Jöns Olofsson Tavast, av finsk uradel, och MĂ€rta Klasdotter DjĂ€kn, av finsk uradel. Gift 2) med Elseby MĂ„nsdotter, levde Ă€nnu 1518, dotter till frĂ€lsemannen MĂ„ns Johansson till Viurila.
    1. Karin Fleming. Gift med frĂ€lsemannen Nils Jönsson Sluk, till Grelsby pĂ„ Åland, som levde 1505.
    2. Joakim Henriksson Fleming, svensk storman och riksrÄd
  1. 1 2 Danmarks Adels Aarbog, rettelse/tilfĂžjelse. Dansk Adelsforening, DAA 1911:567
  2. 1 2 Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1892:145
  3. ↑ Nationalencyklopedin, multimedia plus 2000
  4. 1 2 Danmarks Adels Aarbog, rettelse/tilfĂžjelse. Dansk Adelsforening, DAA 1893:542.
  5. ↑ Mekl. Urk. VII. 418, IX. 438, XIII. 437
  6. ↑ (s. 145)
  7. ↑ Diplomatarium Danicum nr. 14010827001, online siden: 2010, besĂžgt: 2020-03-29+02:00, URL: http://diplomatarium.dk/dokument/14010827001 Arkiverad 8 april 2016 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  8. ↑ Thiset, Hiort-Lorenzen, BobĂ©, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1892:147
  9. 1 2 3 Svensk uppslagsbok, Malmö 1932.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]