Hoppa till innehÄllet

Fiammetta (kurtisan)

FrÄn Wikipedia
Ej att förvÀxla med Fiammetta Michaelis.
Fiammetta
Född1465
Död1512
Medborgare iKyrkostaten
SysselsÀttningKurtisan, Cortigiana onesta
Redigera Wikidata

Fiammetta, född 1465, död 1512, var en italiensk kurtisan (Cortigiana onesta). [1]

Hon ska ha kommit frĂ„n Toscana och dotter till en man vid namn Michele. År 1479 mottog hon en generös hemgift som gĂ„va av en pĂ„vlig kommission, dĂ€r hon beskrevs som en mycket vacker men fattig flicka, som dĂ€rför borde fĂ„ en hemgift sĂ„ hon snabbt kunde gifta sig, och dĂ€rmed undvika att falla för frestelser. Hon var dĂ„ en faderlös dotter till en fattig Ă€nka med en minderĂ„rig bror. Hon betecknades som en giftasvuxen flicka och borde ha varit tonĂ„ring; hon berĂ€knas ha varit omkring 14 Ă„r. GĂ„van gavs möjligen för att hon varit Ă€lskarinna till nĂ„gon av pĂ„vens slĂ€ktingar. Hon har kallats för den första kurtisanen.

Hon blev efter detta Roms kanske första kÀnda Cortigiana onesta, Àven om hon blev mindre kÀnd för eftervÀrlden Àn hennes samtida kollega Imperia La Divina. Hon blev Cesare Borgias Àlskarinna och betecknar sig sÄ i sitt berömda testamente; deras förhÄllande berÀknas ha inletts omkring Är 1493.

Hon upprÀttade sitt testamente 19 februari 1512. Hon tycks ha avlidit strax efter testamentets upprÀttande. Vid tiden för dess författande, ska hon ha försonat sig med kyrkan. Hon Àgde en egendom och tre hus, och gjorde utöver vissa legat till kyrkan sin bror Andrea till sin arvinge. Hennes bror Andrea förmodas i sjÀlva verket med all trolighet ha varit den son hon födde 1479; han kallas 1524 för "Andrea della Fiammetta" ("Fiammettas son"), och var gift med en kvinna ur "god familj", vilket tyder pÄ att hans far var en man med hög status.

Fiammetta kallades av Zoppino som den enda av sextio kurtisaner han rÀknade upp, utöver Imperia La Divina och tre vars namn han inte nÀmner, som dog rika istÀllet för att förlora sina pengar efter sin pensionering.

  1. ↑ Masson, G. (1976). Courtesans of the Italian Renaissance. Storbritannien: St. Martin's Press. p. 17-21