Hoppa till innehÄllet

Christopher Hansteen

FrÄn Wikipedia
Christopher Hansteen
Född26 september 1784[1]
Christiania ​eller ​Oslo[2]
Död11 april 1873[3] (88 Är)
Christiania ​eller ​Oslo[2]
BegravdGamle Akers kyrkogÄrd
Medborgare iNorge
Utbildad vidKöpenhamns universitet[4]
Oslo katedralskole
SysselsÀttningFysiker, universitetslÀrare[5], geofysiker[6]
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
BarnHarald Hansteen (f. 1821)[7]
Aasta Hansteen (f. 1824)
SlÀktingarConradine Dunker (syskon)
UtmÀrkelser
UtlÀndsk ledamot av Royal Society (1839)[8]
Storkors av Dannebrogorden
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Kommendör med stora korset av NordstjÀrneorden
Storkors av Sankt Olavs orden
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Christopher Hansteen, född den 26 september 1784 i Kristiania (nuvarande Oslo), död dÀr den 15 april 1873, var en norsk astronom och fysiker. Han var far till Harald och Aasta Hansteen.

Hansteen studerade vid Köpenhamns universitet, blev 1806 lÀrare i matematik vid Frederiksborgs latinskola (i nuvarande HillerÞd), började 1807 sina undersökningar av jordmagnetismen och blev pÄ grund av ett arbete med detta 1814 lektor och 1816 professor vid Kristiania universitet. Senare (till 1849) var han dessutom lÀrare vid militÀrskolan dÀr.

Genom sin forskning om jordmagnetismen vann Hansteen vĂ€rldsrykte. Redan hans första större verk i detta Ă€mne vĂ€ckte stort uppseende och ledde till att under nĂ€stan alla sedan dess företagna upptĂ€cktsresor magnetiska iakttagelser gjordes enligt hans metod. SjĂ€lv studerade Hansteen jordmagnetismen pĂ„ olika orter (London, Paris, Hamburg, Berlin, Finland, alla delar av Norge) och genomreste 1828–1830 pĂ„ norska statens bekostnad Sibirien, frĂ„n dess vĂ€stliga del Ă€nda till Irkutsk och Kjachta.

Hansteen blev 1833 förste direktor vid astronomiska observatoriet i Kristiania. PĂ„ hans framstĂ€llning förenades 1841 med detta ett magnetiskt observatorium. Han var 1817–1832 meddirektör vid Norges triangeluppmĂ€tning, 1832–1861 ensam direktör och 1861–1872 förste direktör. Han var chef för den gradmĂ€tning, som 1845–1860 utfördes emellan FuglenĂŠs vid Hammerfest (70° 40') och Atjik (68° 54'). År 1861 tog han avsked frĂ„n sin professur.

Hansteen planlade den norska delen av uppmÀtningen av Struves meridianbÄge, som gÄr frÄn nordligaste Norge, genom Sverige, Baltikum (som dÄ var ryskt) och vidare söderut genom Ryssland och Àven den Svensk-ryska gradmÀtningsexpeditionen till Svalbard. Den svenske astronomen Georg Lindhagen, som gÄtt i rysk tjÀnst, sÀndes av Struve som medhjÀlpare till Hansteen vid organisationen av de norska mÀtningarna.

Hansteen var ledamot bland annat av svenska Vetenskapsakademien, Krigsvetenskapsakademien, Lantbruksakademien, Vetenskapssocieteten i Uppsala samt Vetenskaps- och vitterhetssamhÀllet i Göteborg. Han blev kommendör med stora korset av NordstjÀrneorden 10 augusti 1859, samt fick storkorset av Sankt Olafs orden[9]. Kratern Hansteen och berget Mons Hansteen pÄ mÄnen har fÄtt namn efter honom.

Hansteen utgav Untersuchungen ĂŒber den Magnetismus der Erde (1819) jĂ€mte bihanget Beobachtungen der Abweichung und Neigung der Magnetnadel samt vidare tillsammans med Christian Due, Resultate magnetischer, astronomischer und meteorologischer Beobachtungen auf einer Reise nach dem östlichen Sibirien in den Jahren 1828-1830 (1863). DĂ€rjĂ€mte offentliggjorde han en populĂ€r beskrivning över sin resa, Reiseerindringer (1859; "Resa i Sibirien", 1861).

Hansteen publicerade en stor mĂ€ngd uppsatser, de flesta rörande jordmagnetismen, frĂ€mst i Poggendorffs "Annalen" och i det av honom, i förening med Gregers Fougner Lundh och Hans Henrik Maschmann, utgivna "Magazin for Naturvidenskaberne" (frĂ„n 1823) samt utgav ett antal vĂ€rdefulla lĂ€roböcker, LĂŠrebog i Mechaniken (1836–1838), LĂŠrebog i Plangeometri (1835) och Astronomie (ofullbordad).

UtmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Christopher_Hansteen_-_norsk_fysiker_og_astronomStore_norske_leksikon.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2015887508, lÀst: 29 januari 2023.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6vb1tp9, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Mathematics Genealogy Project.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1164613577749153-1, lĂ€st: 20 april 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2015887508, lĂ€st: 16 december 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ geni.com.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. 1 2 List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 157, lÀs online, lÀs online och lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
  9. ↑ Sveriges och Norges stats-kalender för Ă„r 1869, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nĂ„digste förordnande af Dess Wetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1868 s. 524

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]