B. Traven
| B. Traven | |
| B. Traven, 1923. | |
| Född | 9 oktober 1882[1], 23 februari 1890[2] âeller â28 februari 1882 Ćwiebodzin, Polen |
|---|---|
| Död | 26 mars 1969[3][2] Mexico City[4] âeller âChiapas[5] |
| Andra namn | Robert Bek-gran[6], Hal Croves[6], Ret Marut[6], Richard Maurhut[6], Traven Torsvan[6], Fred Gaudet[6], Fred Mareth[6], Bruno Marhut[6], Red Marut[6], Rex Marut[6], Robert Marut[6], Fred Maruth[6], Goetz Ăhly[6], Anton Raderscheidt[6], Wilhelm Scheider[6], Jacob Torice[6], B. T. Torsvan[6], Berick Traven Torsvan[6], Traves Torsvan[6], Heinrich Otto Becker[7], Adolf Rudolf Feige[7], Herman Albert Otto Max Feige[7], Otto Feige[7], T. Torsvan[7], Otto Wienecke[7], Bruno Traven[7] och Albert Otto Max Wienecke[7] |
| Medborgare i | Tyskland[4] och Mexiko |
| SysselsÀttning | Entomolog, manusförfattare, fackföreningsman, författare[2], esperantist |
| Noterbara verk | De hÀngdas revolution, Diktatur, Djungelgeneralen, Djungelnatt, KÀrran och Marschen till Caobans rike |
| Redigera Wikidata | |

B. Traven, vars födelsedatum och födelseort ingen sÀkert kÀnner till, död 26 mars 1969[8], Àr en pseudonym för en författare, anarkist och kommunist vars identitet Ànnu inte entydigt har faststÀllts.
KÀnda fakta och litterÀr motivvÀrld
[redigera | redigera wikitext]B. Traven var bosatt i Mexiko sedan Ă„tminstone sommaren 1924[8]. Han skrev pĂ„ tyska, men hĂ€vdade sjĂ€lv att de tyska manusen var översĂ€ttningar frĂ„n engelska. Han gav ut sina böcker pĂ„ det tyska vĂ€nsterförlaget BĂŒchergilde Gutenberg. DĂ€refter översattes böckerna raskt till mĂ„nga andra sprĂ„k. Ofta behandlar han motiv frĂ„n den indianska ursprungsbefolkningen i Mexiko. Om denna Ă€gde han en djup och ingĂ„ende kunskap.
Pseudonymen bakom pseudonymen
[redigera | redigera wikitext]Pseudonymen har förknippats med mĂ„nga verkliga personer[9]. Man vet idag med sĂ€kerhet att han var identisk med en tysk anarkist och rĂ„dssocialist som kallade sig Ret Marut. Under Ă„ren 1917-1921 utgav han tidskriften Der Ziegelbrenner. Han samarbetade med de bĂ„da anarkisterna Erich MĂŒhsam och Gustav Landauer vid upprĂ€ttandet av Bayerska rĂ„dsrepubliken i MĂŒnchen 1919[10]. DĂ„ denna krossades av vita frikĂ„rer lyckades han fly under ett tumult och undgick med minsta möjliga marginal att arkebuseras. Han gick dĂ€refter under jorden och kom sĂ„ smĂ„ningom via London till Mexiko[8]. Problemet Ă€r bara att ocksĂ„ namnet Ret Marut Ă€r en pseudonym. Första gĂ„ngen namnet dök upp i officiella sammanhang var i 1908 Ă„rs upplaga av Neues Theater-Almanach[8]. Vem och vad han dessförinnan var har Ă€nnu inte uppdagats.
Verk
[redigera | redigera wikitext]B. Travens mest kÀnda romaner Àr Dödsskeppet (1926), Sierra Madres skatt (1927), som i regi av John Huston filmades 1948 med bland andra Humphrey Bogart och den sÄ kallade djungelserien (1931-1940). Tillsammans med Dödsskeppet brÀndes de tvÄ första delarna i denna serie eller romancykel, KÀrran och Diktatur, under bokbÄlen i Nazityskland 1933; de fyra övriga delarna hade Ànnu inte utgivits.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Dödsskeppet : en amerikansk sjömans historia (1926; Das Totenschiff:Die Geschichte eines amerikanischen Seemannes)
- Sierra Madres skatt (1927; Der Schatz der Sierra Madre. Film med samma namn 1948)
- Bomullsplockarna (The Cotton Pickers)
- Vita rosen (Die weisse Rose)
- Bron i djungeln (1929; Die BrĂŒcke im Dschungel)
- KĂ€rran (1931; Der Karren)
- Diktatur (1931; Regierung)
- Marschen till Caobans rike (1933; Der Marsch ins Reich der Caoba)
- Djungelnatt (1936; Die Troza)
- De hÀngdas revolution (1936; Die Rebellion der Gehenkten)
- Djungelgeneralen (1940; Ein General kommt aus dem Dschungel)
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]- Dödsskeppet. ĂversĂ€ttning av Arvid Forsström. Bokförlaget Atlantis, Stockholm 1978. Illustrerad utgĂ„va. Illustrationer av Torsten Billman.
- Kjell Peterson, Ordkonst och bildkonst, bokillustrationer publicerade pÄ sjuttio- och Ättiotalen (Ur: Torsten Billman - Bildmakaren, red. Dan Lennervald). Om arbetet med Bokförlaget Atlantis illustrerade utgÄva av Dödsskeppet. HÀr ocksÄ om B. Travens omdöme, om Torsten Billmans illustrationer till romanen, etc.
- âFörfattargĂ„tan B Travenâ i LĂ€sarmekanismer av Harry JĂ€rv, Bo Cavefors bokförlag, 1971.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Biographies of the Entomologists of the World, Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, ID-nummer i Entomologists of the Worlds databas: 11989, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 Archive of Fine Arts, abART person-ID: 63143, lÀs online, lÀst: 1 april 2021.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, www.literaturportal-bayern.de .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118623672, lÀst: 3 september 2024.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118623672, lĂ€st: 20 april 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981002244, lÀst: 30 augusti 2020.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n79032978.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 3 4 http://www.btraven.com/english/about.html Arkiverad 8 juli 2011 hÀmtat frÄn the Wayback Machine., hÀmtat 2011-04-11
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110101152815/http://recollectionbooks.com/bleed/Encyclopedia/TravenPage1.htm. LĂ€st 21 april 2011., hĂ€mtat 2011-04-21
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027173242/http://recollectionbooks.com/bleed/Encyclopedia/LandauerGustav.htm. LĂ€st 15 november 2005., hĂ€mtat 2011-04-21
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om B. Traven.- Officiell webbplats
- Mats Myrstener: Den mystiske B Traven
- Ingemar Johansson: Vem var B. Traven?
- Böcker av och om B. Traven pÄ svenska bibliotek. Libris.
|