AnvÀndare:SemolinaP/Röststörning
| Röststörning | |
| Latin:Â dysphonia | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | R49 |
| ICD-9 | 784.4 |
| MeSH | svensk engelsk |
En röststörning Ă€r en störning i röstproduktionen, som yttrar sig i att rösten lĂ„ter annorlunda eller att den kĂ€nns anstrĂ€ngd. Röstens kvalitet, lĂ€ge och/eller styrka avviker frĂ„n den förvĂ€ntade med avseende pĂ„ personens Ă„lder, kön eller kulturell bakgrund. Om en person upplever att rösten inte rĂ€cker till för hens behov anses en röststörning föreligga, Ă€ven om andra inte uppfattar rösten som avvikande. Orsaksbakgrunden till en röststörning kan vara utvecklingsrelaterad, funktionell, strukturell eller neurologisk.[1] Röststörningar bedöms och behandlas av foniater eller ĂNH-lĂ€kare samt logoped.[2]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Vid en enkÀtstudie av folkhÀlsan i StockholmsomrÄdet stÀllde man frÄgan "Blir din röst trött, anstrÀngd eller hes nÀr du talar? Bortse frÄn besvÀr som beror pÄ att du Àr förkyld/har en luftvÀgsinfektion. BesvÀren kan variera, men försök att ange ett genomsnitt." Drygt 74 000 personer mellan 18 och 104 Är svarade, och av dessa upplevde cirka 17 % röstproblem ibland eller ofta. Fler kvinnor Àn mÀn rapporterade röstproblem, 18,0 % jÀmfört med 15,5 %. Det var ocksÄ en högre andel personer med röstkrÀvande yrken som angav röstproblem, som till exempel lÀrare eller inom serviceyrken. Förekomsten av problem med rösten ökade ocksÄ med Äldern; efter 65 Ärs Älder var förekomsten cirka 25 % jÀmfört med mellan 7 och 10 % bland de yngre Äldersgrupperna.[3][4]
I en studie frĂ„n Ă„tta svenska foniatriska mottagningar sammanstĂ€lldes diagnos, yrke, kön och Ă„lder för 1484 nya patienter varav 1212 var yrkesverksamma. Den överlĂ€gset vanligaste diagnosen var fonasteni. Ăven i denna studie lĂ„g de röstkrĂ€vande yrkena i topp, och lĂ€rarna var klart överrepresenterade. Ă lderspensionĂ€rerna utgjorde cirka 12 % och barn (1-15 Ă„r) knappt 4 %. Bland patienterna var det dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. Detta behöver dock inte nödvĂ€ndigtvis tolkas som att röststörningar Ă€r dubbelt sĂ„ vanligt hos kvinnor.[5]
Orsaker
[redigera | redigera wikitext]Rösten bildas dÄ luftflödet frÄn lungorna passerar stÀmbanden och sÀtter dessa i svÀngning. För att detta ska fungera optimalt krÀvs en god andningsfunktion, normal förmÄga att aktivera musklerna i struphuvudet, och att vÀvnaderna i och pÄ stÀmbanden Àr normala. En röststörning kan uppstÄ om nÄgot av detta inte fungerar som det ska, till exempel om stÀmbanden inte kan sluta mot varandra pÄ grund av en strukturell förÀndring eller om nerverna till stÀmbanden Àr pÄverkade. En röststörning kan uppkomma vid en övre luftvÀgsinfektion, men kvarstÄ Àven nÀr infektionen gÄtt över om patienten lagt sig till med en olÀmplig kompensatorisk röstanvÀndning.[1] Vid ökad röstbelastning Àr det större risk att en röststörning uppstÄr, om man till exempel mÄste öka röststyrkan, om man mÄste tala under lÄng tid, eller om man har en ofördelaktig röstteknik. Arbetsmiljön kan pÄverka rösten, dÀr faktorer som buller, luftkvalitet, luftfuktighet, temperatur, stress och kroppshÄllning kan spela in.[6] Det finns ocksÄ en koppling mellan röst och emotion; stress och Ängest kan ge upphov till spÀnningar som bland annat kan göra andningen mindre effektiv för rösten.[7] Vissa lÀkemedel kan ge röstpÄverkan som biverkning, till exempel inhalationspreparat för astmabehandling, som pÄverkar slemhinnan i struphuvudet.[8]
Symptom
[redigera | redigera wikitext]Vid en röststörning kan vanliga symptom vara heshet, anstrÀngdhet, och rösttrötthet. Personen kan ha en kÀnsla av att nÄgot sitter i halsen och att man behöver harkla sig. Man kan uppleva att rösten Àr svag eller inte bÀr, det kan finnas svÄrigheter att höras i bullriga miljöer, och man kan kÀnna sveda och vÀrk i halsen. Symptomen förvÀrras oftast nÀr rösten anvÀnds och minskar vid röstvila.[6]
Konsekvenser
[redigera | redigera wikitext]En röststörning kan fÄ konsekvenser bÄde i privatlivet och arbetslivet. Den kan göra att personen undviker att tala, vÀljer bort arbetsuppgifter, fÄr nedsatt arbetsförmÄga och mÄste kanske vara borta frÄn arbetet, eller blir helt arbetsoförmögen och mÄste omskola sig. Personen kan behöva överlÄta röstkrÀvande uppgifter Ät nÄgon annan, och kan Àven dra sig undan umgÀnge med andra mÀnniskor.[9][6]
Bedömning av röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Röststörningar diagnosticeras vanligtvis av foniater eller öron-, nÀs- och halslÀkare. Bedömningen baseras bland annat pÄ laryngoskopi, en undersökning dÀr man ser struphuvudet och stÀmbanden med hjÀlp av ett flexibelt endoskop som förs in via nÀsan eller ett stelt endoskop via munnen. Om stÀmbandssvÀngningarna Àr nÄgorlunda regelbundna kan man anvÀnda stroboskopi för att fÄ en tydligare bild av strukturen och hur stÀmbanden rör sig vid röstbildning. Vid oregelbundna stÀmbandssvÀngningar kan man anvÀnda höghastighetsfilmning och sedan titta pÄ svÀngningarna i ultrarapid. Denna metod anvÀnds dock frÀmst pÄ högspecialiserade kliniker.[10]
Patienten remitteras ofta vidare till logoped för behandling, och inför besöket dÀr Àr det önskvÀrt att en stÀmbandsundersökning Àr gjord. Patienten tillfrÄgas om hur hen upplever symptomen samt om faktorer som kan ligga bakom eller förvÀrrar röstproblemen, om röstkrav, eventuella sjukdomar, lÀkemedel, hörsel, rökning, sysselsÀttning och arbetsmiljö, och psykosocial situation. Patienten kan fÄ fylla i sjÀlvskattningsformulÀr, och man gör en dokumentation av rösten och talet med en ljudinspelning. Logopeden analyserar röstinspelningen perceptuellt (med örat) och ofta Àven akustiskt (med datorprogram).[10][11]
Behandling av röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Val av behandling beror förstÄs pÄ vad orsaken till röststörningen Àr. Det Àr vanligt att patienten fÄr trÀffa logoped för röstbehandling dÀr syftet Àr att förbÀttra eller normalisera rösten. Behandlingen inkluderar ocksÄ rÄdgivning, stödjande samtal, förebyggande ÄtgÀrder och röstergonomiska insatser. InnehÄllet utformas beroende pÄ diagnos och patientens motivation, hens allmÀnna fysiska och psykiska hÀlsa, och röstkrav i arbetet och pÄ fritiden.
Vid vissa typer av röststörningar anvÀnds kirurgi, till exempel för att ta bort en stÀmbandspolyp, förbÀttra stÀmbandsslutningen vid Äldersbetingad heshet, eller anvÀndning av botulinumtoxin vid spasmodisk dysfoni. Kirurgisk behandling kombineras oftast med logopedisk.[12][11][13]
Typer av röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingsrelaterade röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Funktionell barnheshet
[redigera | redigera wikitext]Heshet hos barn Àr vanligt, mellan 6-23 % enligt olika studier. Funktionell barnheshet kan förklaras av en ofördelaktig röstanvÀndning, men heshet kan ocksÄ bero pÄ allergi, reflux, eller stÀmbandsknottror. Det finns ocksÄ en viss Àrftlighet.[14]
MÄlbrottsstörning
[redigera | redigera wikitext]MÄlbrottsstörning Àr en mer ovanlig röststörning som frÀmst förekommer hos pojkar, sÀllsynt hos flickor. Om mÄlbrottet uteblivit eller Àr ofullstÀndigt genomgÄnget medan övriga anatomiska förÀndringar skett, ses mÄlbrottsstörningen som funktionell. En mÄlbrottsstörning med hormonell orsaksbakgrund kan förekomma hos bÄde pojkar och flickor.[15]
Laryngalt segel, laryngomalaci, subglottisk stenos
[redigera | redigera wikitext]Den medfödda missbildningen laryngalt segel (engelska: laryngeal web) Àr ovanlig men kan orsaka heshet.[16] Laryngomalaci Àr en annan ovanlig medfödd missbildning,[17] och ytterligare ett ovanligt tillstÄnd Àr subglottisk stenos som kan vara medfött eller orsakas av en skada i samband med intubering eller andra kirurgiska eller medicinska ingrepp.[18] Symptomen för dessa tvÄ tillstÄnd Àr dock frÀmst andningssvÄrigheter.
Funktionella röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Vid en funktionell röststörning Àr röstfunktionen pÄverkad utan att man kan hitta strukturella eller neurologiska orsaker. Röststörningen kan uppstÄ pÄ grund av ett ogynnsamt röstbeteende, och om detta pÄgÄr under en lÀngre tid kan stÀmbandsslemhinnorna förÀndras som en mekanisk reaktion.[19]
Fonasteni
[redigera | redigera wikitext]Fonasteni (frÄn grekiska, röstsvaghet) Àr den vanligaste röststörningsdiagnosen[5] och innebÀr symptom som rösttrötthet, anstrÀngdhet vid tal, harklingsbehov, klumpkÀnsla i halsen, vÀrk och ömhet i eller pÄ halsen. Rösten lÄter ofta normal men kan vara svag och klangfattig. StÀmbanden ser dock normala ut. SpÀnningar i kÀken, nacken och axlarna förekommer, som följd av röstanstrÀngningen eller som bidragande orsak till besvÀren. Orsaksbakgrunden kan vara en kombination av flera faktorer, som att rösten anvÀnds ofta och lÀnge, stress och oro, och uppkommer inte sÀllan efter en övre luftvÀgsinfektion.[19]
Psykogen afoni/dysfoni
[redigera | redigera wikitext]Psykogen afoni/dysfoni Àr en röststörning som ingÄr i begreppet funktionella neurologiska symptom, det vill sÀga ett tillstÄnd dÀr patienten upplever symptom men som inte kan förklaras av en kliniskt pÄvisbar skada eller sjukdom. Vid psykogen afoni finns bara en viskstÀmma, och vid psykogen dysfoni kan rösten lÄta avvikande pÄ mÄnga olika sÀtt, kraftigt pressad, svag och lÀckande, med mera. Det förekommer att besvÀren debuterar efter ett psykiskt trauma eller annan ÄngestvÀckande situation, men det Àr vanligare att röststörningen uppkommer i samband med en övre luftvÀgsinfektion, överbelastning av rösten, eller en skada i ansiktet eller munnen. Patienten kan till exempel ha haft en övre luftvÀgsinfektion som pÄverkat rösten, men att rösten inte kommer tillbaka som den ska trots att stÀmbandsslemhinnorna ÄterhÀmtat sig. Rösten har sÄ att sÀga "spÄrat ur" och patienten behöver hjÀlp att hitta tillbaka till rÀtt röstbeteende igen. I de flesta fall lÀmpar det sig bÀttre att benÀmna denna typ av röststörning som just funktionell hellre Àn psykogen, nÀr det dels inte alltid finns nÄgon tydlig psykologisk orsaksbakgrund, och om det skulle göra det sÄ utesluter det inte att det ÀndÄ kan finnas en medicinsk förklaring, Àven om den inte syns med de undersökningsmetoder som anvÀnds.[19]
StÀmbandsknottror
[redigera | redigera wikitext]StÀmbandsknottror, Àven kallade stÀmbandsknutor, Àr en liten uppdrivning pÄ bÄda stÀmbanden mitt pÄ den svÀngande delen under röstbildningen, dÀr amplituden och dÀrmed ocksÄ belastningen Àr som störst. Det Àr en vanlig diagnos som nÀstan bara förekommer hos kvinnor men ocksÄ hos barn. Rösten lÄter ofta lÀckande, pressad och skrapig, och man kan uppleva anstrÀngdhet och rösttrötthet. Att stÀmbandsknottror frÀmst syns hos kvinnor och barn kan förklaras av att deras stÀmband slÄr emot varandra vid röstproduktion betydligt fler gÄnger per sekund Àn hos mÀn; det genomsnittliga röstlÀget hos vuxna kvinnor Àr cirka 190 Hz (svÀngningar per sekund), hos mÀn cirka 110 Hz. Orsaksmekanismerna Àr dock inte helt klara; det kan finnas bÄde genetiska och hormonella komponenter och man har ocksÄ sett att utÄtriktade och sociala personer oftare fÄr stÀmbandsknottror, men det behövs mer forskning.[19][20][21]
Randkantsödem
[redigera | redigera wikitext]Randkantsödem pĂ„minner om stĂ€mbandsknottror, men uppkommer akut efter överbelastning av rösten till skillnad frĂ„n stĂ€mbandsknottrorna som byggs upp under lĂ„ng tid. Ădemet Ă€r mer utbrett Ă€n en knottra och kan sitta pĂ„ det ena eller pĂ„ bĂ„da stĂ€mbanden. Ăven hĂ€r Ă€r symptomen heshet och ofta rösttrötthet och anstrĂ€ngdhet.
Strukturella röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Strukturella röststörningar (Àven kallade organiska) innebÀr röstbesvÀr orsakade av förÀndringar pÄ stÀmbanden. FörÀndringarna syns vid stÀmbandsundersökning med till exempel fiberskop. Röstfunktionen kan pÄverkas bÄde vid överskott av vÀvnad, som vid stÀmbandspolyp, och vid minskad vÀvnad i stÀmbanden, som vid stÀmbandsatrofi.[22]
StÀmbandspolyp
[redigera | redigera wikitext]
StÀmbandspolyp Àr en utbuktning av slemhinnan pÄ stÀmbanden. Den Àr ensidig och kan ha en bred bas eller smalare stjÀlk. Om den sitter med en smal stjÀlk kan den röra sig, och röstpÄverkan kan dÄ variera. Rösten pÄverkas ocksÄ olika beroende pÄ var polypen sitter - om den sitter i stÀmbandskanten stör den svÀngningsmönstret, medan en polyp pÄ stÀmbandens ovansida ofta pÄverkar rösten i mindre utstrÀckning. Symptomen Àr en hes och ofta instabil röst, och patienten kan behöva ta i för att fÄ fram rösten vilket kan orsaka rösttrötthet. En stÀmbandspolyp kan uppkomma vid en kortvarig, kraftig röstanstrÀngning, till exempel om man Àr förkyld och skriker till sÄ att en svullnad eller blödning i stÀmbandsslemhinnan.[22][6] StÀmbandspolyper Àr lika vanliga som stÀmbandsknottror och förekommer i nÄgot högre grad hos kvinnor Àn mÀn.[5]
Reinkeödem
[redigera | redigera wikitext]Reinkeödem Ă€r ett tillstĂ„nd som orsakas av lĂ„ngvarig rökning. Ădemet sitter i Reinkes spatium, belĂ€get under stĂ€mbandsslemhinnan, och gör att den svĂ€ngande massan i stĂ€mbanden blir större. Patienten lĂ„ter hes och fĂ„r ett sĂ€nkt röstlĂ€ge, ibland sĂ„ lĂ„gt att en kvinnlig patients röst kan uppfattas som en mansröst. Vid kraftigt Reinkeödem kan patienten fĂ„ svĂ„righeter att andas.[22][23]
StÀmbandscystor
[redigera | redigera wikitext]StÀmbandscystor Àr godartade förÀndringar pÄ stÀmbanden som kan vara av tvÄ typer: mukös cysta, som sannolikt uppstÄr frÄn en liten slemkörtel, och epidermoid retentionscysta, som verkar ha ett samband med tillstÄndet sulcus glottidis. Cystan pÄverkar stÀmbandets svÀngningsförmÄga och rösten kan lÄta hes och instabil.[22][24]
StÀmbandsblödning
[redigera | redigera wikitext]StÀmbandsblödning, eller stÀmbandshematom, uppstÄr ofta vid kraftig röstanstrÀngning, som till exempel ett kraftigt skrik eller hosta. Blödningen ligger under stÀmbandets slemhinna vilket pÄverkar svÀngningsförmÄgan i olika grad beroende pÄ hur blödningen breder ut sig.[22][25]
Leukoplaki
[redigera | redigera wikitext]Leukoplaki, Àven kallat keratos, bestÄr av hornbildande döda epitelceller pÄ stÀmbandsslemhinnan. Leukoplaki betyder "vit flÀck", och det Àr vad man ser vid stÀmbandsundersökning. Symptomen Àr frÀmst heshet. Orsaken Àr nÄgon form av sjuklighet i slemhinnan, till exempel kronisk inflammation pÄ grund av inhalerade Àmnen sÄsom rök eller astmapreparat, eller cellförÀndringar.[22][26]
Larynxpapillom
[redigera | redigera wikitext]Larynxpapillom Àr en förÀndring i stÀmbandsslemhinnan som orsakas av humant papillomvirus (HPV).[27] Rösten blir successivt hesare allteftersom papillomet vÀxer till. PÄverkan pÄ andningen kan förekomma. Papillomet pÄminner om smÄ druvklasar och behandlas frÀmst genom operation, men eftersom virus finns kvar kan operationen behöva göras om mÄnga gÄnger. Behandling hos logoped kan hjÀlpa patienten att lÀttare kunna hantera röstproblemen.[22][28]
Kontaktulcus och kontaktgranulom
[redigera | redigera wikitext]Kontaktulcus och kontaktgranulom uppkommer lĂ€ngst bak pĂ„ stĂ€mbanden vid arytenoidbrosken, dĂ€r slemhinnan Ă€r tunn och kĂ€nslig för mekanisk nötning. Kontaktulcus Ă€r en sĂ„rbildning, kontaktgranulom en bindvĂ€vsbildning. De kan uppstĂ„ vid en nedpressad och knarrig röstanvĂ€ndning och vid frekvent harklande, dĂ„ arytenoidbrosken slĂ„r emot varandra hĂ„rt. Magsyrareflux syns oftare hos patienter med kontaktulcus och kontaktgranulom. Ăven lĂ„ngvarig intubation kan orsaka granulom. Symptomen Ă€r frĂ€mst obehagskĂ€nslor i halsen och harklingsbehov, och ibland heshet. NĂ€stan alla patienter med kontaktulcus och kontaktgranulom Ă€r mĂ€n, vilket troligen beror pĂ„ att arytenoidbrosken inte slĂ„r ihop pĂ„ samma sĂ€tt hos kvinnor, och att kvinnor ofta har en bakre glipa vid röstbildning.[22][29]
Akut och kronisk laryngit
[redigera | redigera wikitext]Laryngit betyder inflammation i struphuvudet. Akut laryngit orsakas oftast av en virusinfektion, som till exempel en vanlig förkylning. Rösten blir hes och instabil och kan försvinna helt. Slemhinnorna pÄ stÀmbanden Àr vanligen rodnade med mer synliga blodkÀrl. Vid kronisk laryngit Àr stÀmbanden stela av ökad tjocklek samt rodnade med vita flÀckar, sÄ kallade keratoser eller leukoplakier. Den klart viktigaste orsaken Àr rökning, men Àven inhalationslÀkemedel vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan orsaka kronisk laryngit.[22][30][31]
StÀmbandsatrofi och Äldersbetingad heshet
[redigera | redigera wikitext]Vid ökande Älder kan bindvÀv, muskler och slemhinnor i struphuvudet förÀndras precis som i resten av kroppen. Om massan i stÀmbanden minskar kan det pÄverka slutningen sÄ att det blir en glipa. Detta kallas stÀmbandsatrofi eller stÀmbandsinsufficiens. Rösten blir svagare och mer lÀckande och klangfattig - sÄ kallad Äldersbetingad heshet eller presbyfoni. TillstÄndet Àr vanligt och drabbar mellan 12-35 % av alla över 65 Är, men alla söker inte vÄrd eftersom mÄnga ser det som en del av Äldrandet. Hesheten kan dock medföra svÄrigheter att göra sig hörd och man kan bli rösttrött av att försöka kompensera för den svagare rösten. I förlÀngningen kan personen börja undvika sociala situationer. Det Àr dock viktigt att hÄlla igÄng rösten för att inte problemen ska öka ytterligare.[22][32]
StÀmbandsfÄra
[redigera | redigera wikitext]Diagnosen stÀmbandsfÄra kan delas in i tre olika typer: fysiologisk sulcus, sulcus vergeture, och egentlig fÄra eller sulcus vocalis. En stÀmbandsfÄra strÀcker sig utmed stÀmbandskanten, ofta dubbelsidigt, och kan orsaka heshet. Vid laryngoskopi kan man se en konkav stÀmbandskant, ibland med en dubbelkontur, men oftast Àr det svÄrt att upptÀcka fÄran och för att faststÀlla diagnosen kan man behöva söva patienten. Orsakerna Àr inte helt klara; det kan handla om en cysta som har öppnat sig, eller sÄ kan kraftig röstbelastning i kombination med inflammation ge upphov till fÄran. Det verkar ocksÄ finnas en Àrftlig komponent, vilket skulle kunna förklara det faktum att diagnosen Àr vanligare i Medelhavsregionen.[22][33]
Neurologiska röststörningar
[redigera | redigera wikitext]Vid en neurologisk röststörning fungerar inte nervsystemets kontroll av struphuvudet som den ska. Det finns tvÄ typer av neurologiska röststörningar - antingen att nervsignalen Àr nedsatt eller har upphört helt, eller att det Àr för mycket aktivitet i nerven.[34]
Ensidig stÀmbandsförlamning
[redigera | redigera wikitext]
De flesta musklerna i struphuvudet styrs av nervus laryngeus inferior, eller recurrensnerven som den oftare kallas, som Ă€r en gren av vagusnerven. Den gĂ„r en omvĂ€g frĂ„n hjĂ€rnstammen ner i bröstkorgen och tillbaka till struphuvudet; pĂ„ höger sida gĂ„r den runt högra nyckelbensartĂ€ren och pĂ„ vĂ€nster sida runt aorta innan den vĂ€nder upp igen. Vid kirurgiska ingrepp, till exempel sköldkörtel- eller hjĂ€rtoperationer, finns en risk att nerven skadas, vilket Ă€r den vanligaste orsaken till ensidig stĂ€mbandsförlamning, ocksĂ„ kallad recurrenspares. Förlamningen kan ocksĂ„ orsakas av att en tumör trycker pĂ„ den nĂ„gonstans lĂ€ngs nervens utbredning. Om anledningen till förlamningen Ă€r oklar kallas den idiopatisk. Det förekommer att en infektion orsakar stĂ€mbandsförlamningen, som borreliainfektion eller vissa influensavirus. Ăven stroke och andra neurologiska sjukdomar kan vara orsak till tillstĂ„ndet. Vid ensidig stĂ€mbandsförlamning blir rösten ofta svag, lĂ€ckande och instabil.[34][35]
En av musklerna i struphuvudet styrs inte av recurrensnerven utan istÀllet av nervus laryngeus superior, nÀmligen cricothyroidmuskeln, som gör att vi kan Àndra tonhöjd. Denna nerv gÄr inte en omvÀg sÄ som recurrensnerven gör, men kan ocksÄ pÄverkas vid kirurgi nÀra struphuvudet. Symptomen Àr dÄ mer diffusa; rösten Àr svag och det Àr svÄrt eller omöjligt att ropa. RöstomfÄnget Àr pÄverkat; det gÄr inte att ta höga toner.[36]
Dubbelsidig stÀmbandsförlamning
[redigera | redigera wikitext]Dubbelsidig stĂ€mbandsförlamning Ă€r ett ovanligt tillstĂ„nd men allvarligt, dĂ„ det medför andningssvĂ„righeter. StĂ€mbanden stĂ„r still nĂ€ra medellinjen och andningsspringan Ă€r smal. Rösten kan lĂ„ta relativt bra men Ă€r monoton och svag, och omfĂ„nget Ă€r mycket begrĂ€nsat. Orsakerna kan vara samma som vid ensidig stĂ€mbandsförlamning, men tillstĂ„ndet beror oftare pĂ„ tumörer, till exempel matstrupscancer om tumören vĂ€xt in i bĂ„da recurrensnerverna. Ăven neurologiska sjukdomar dĂ€r skadan sitter centralt kan orsaka dubbelsidig stĂ€mbandsförlamning.[34][35]
Spasmodisk dysfoni
[redigera | redigera wikitext]Dystoni, en ofrivillig överaktivitet i musklerna vid viljemÀssigt styrda rörelser, kan drabba stÀmbanden. Man talar dÄ om spasmodisk dysfoni eller laryngeal dystoni. Dystonin kan drabba musklerna som sluter (adducerar) stÀmbanden, eller musklerna som öppnar (abducerar) stÀmbanden. Vid adduktor-formen kan rösten lÄta pressad och svajig; vid abduktorformen kan rösten försvinna helt plötsligt. Symptomen kommer bara nÀr man anvÀnder rösten. Det Àr inte helt klarlagt vad som orsakar spasmodisk dysfoni, flera faktorer kan sannolikt samverka, men det finns en enighet att det Àr en neurologisk sjukdom.[34][37]
Rösttremor
[redigera | redigera wikitext]Tremor Àr ofrivilliga, rytmiska muskelsammandragningar som kan uppstÄ pÄ olika stÀllen i kroppen, Àven i muskulaturen i struphuvudet. Rösten blir dÄ instabil och hackig. Beroende pÄ vilka muskler i struphuvudet som drabbats kan rösten bli pressad eller svag och lÀckande. Tremorn finns i vila men blir ofta mer pÄtaglig vid röstanvÀndning. Orsaksbakgrunden Àr inte helt klar. Tremorn anses utgÄ frÄn de basala ganglierna i hjÀrnan, men kan ocksÄ bero pÄ till exempel en skada i lillhjÀrnan. Det Àr oftast Àldre personer som drabbas, sÀrskilt kvinnor. Rösttremor förekommer hos cirka en femtedel av alla patienter med essentiell tremor, som till stor del Àr Àrftligt betingad. Man kan behandla rösttremor med botulinumtoxin, men det Àr inte alltid det ger positiv effekt.[38] Djup hjÀrnstimulering (DBS) kan anvÀndas vid behandling av essentiell tremor, och det finns studier som pekar pÄ att DBS kan ge en positiv effekt vid rösttremor, Àven om mer forskning krÀvs.[34]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 âVoice disordersâ. American Speech-Language-Hearing Association. https://www.asha.org/practice-portal/clinical-topics/voice-disorders/. LĂ€st 15 augusti 2026.
- â âRöststörningarâ. Danderyds sjukhus. https://www.ds.se/ditt-besok/undersokning-och-behandling/logopedkliniken/roststorningar/. LĂ€st 15 augusti 2026.
- â Lyberg-Ă hlander, V., et al. (2019). âPrevalence of Voice Disorders in the General Population, Based on the Stockholm Public Health Cohortâ. Journal of Voice 33 (6): sid. 900-905. doi:.
- â Lyberg Ă hlander, V.; Södersten, M.; Rydell, R. (2024). Hartelius, L., et al.. red. Grundbok i logopedi. Studentlitteratur. sid. 404-405
- 1 2 3 Fritzell, Björn (1996). âVoice disorders and occupationsâ. Logopedics Phoniatrics Vocology 21 (1): sid. 7-12. doi:.
- 1 2 3 4 Södersten, M., & Lindhe, C. (april 2011). âKunskapsöversikt - yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Rapport 2011: 6.â. Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/yrkesrelaterade-roststorningar-och-rostergonomi-kunskapssammanstallningar-rap-2011-6.pdf. LĂ€st 16 augusti 2026.
- â Lyberg Ă hlander, V.; Södersten, M.; Rydell, R. (2024). âRöststörningar, teoretisk översiktâ. i Hartelius, L., et al.. Grundbok i logopedi. Studentlitteratur. sid. 404-406
- â âBiverkningarâ. LĂ€kemedelsverket. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/lung--och-allergisjukdomar/astma/biverkningar/. LĂ€st 22 augusti 2026.
- â Sala, E., Sihvo, M., & Laine, A. (2005). Röstergonomi. Rösten â ett fungerande arbetsredskap.. Helsingfors: Institutet för arbetshygien, Arbetarskyddscentralen
- 1 2 Södersten, M.; Lyberg Ă hlander, V.; & Granqvist, S. (2024). âBedömning av röststörningarâ. i Hartelius, L. et al.. Grundbok i logopedi. sid. 455-474
- 1 2 âHeshetâ. 1177.se. 17 juni 2026. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/oron-nasa-och-hals/rost-och-tal/heshet/. LĂ€st 21 september 2026.
- â Iwarsson, J. et al. (2024). âIntervention vid röststörningarâ. i Hartelius, L. et al.. Grundbok i logopedi. sid. 475-495
- â âRöstbehandlingâ. 1177.se. 17 december 2024. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/oron-nasa-och-hals/rost-och-tal/rostbehandling/. LĂ€st 21 september 2026.
- â Hanna Norman (2021). âHesa barn: Röstproblem och hur de kan pĂ„verkaâ. hannanorman.info. https://hannanorman.info/2021/08/23/hesabarn/. LĂ€st 23 augusti 2026.
- â âMĂ„lbrottsstörning - Logopediska riktlinjerâ. Region Jönköpings lĂ€n. https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/bb9f3045-0ea4-4e6d-966b-fe17fab837b7?pageId=23371. LĂ€st 23 augusti 2026.
- â Friesen, Tzyynong L.; Brigger, Matthew T.. âLaryngeal Webâ. Springer Nature. https://link.springer.com/rwe/10.1007/978-3-030-86354-8_36-1. LĂ€st 23 augusti 2026.
- â Papatziamos, G. et al.. âLaryngomalaci - vanligaste orsak till inspiratorisk stridor hos barnâ. LĂ€kartidningen. https://lakartidningen.se/vetenskap/laryngomalaci-ndash-vanligaste-orsak-till-inspiratorisk-stridor-hos-barn/. LĂ€st 23 augusti 2026.
- â Jagpal, N; Sommerfeldt, J.; Shabbir, N.. âSubglottic Stenosisâ. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK563265/. LĂ€st 23 augusti 2026.
- 1 2 3 4 Lyberg Ă hlander, V.; Södersten, M.; Rydell, R. (2024). âFunktionella röststörningar och röstproblem hos professionella artister och personer med könsdysforiâ. i Hartelius, L., et al.. Grundbok i logopedi. sid. 421-426
- â Hanna Norman (2023). âBehandling av stĂ€mbandsknottror: Ny forskning och nya alternativâ. hannanorman.info. https://hannanorman.info/2023/04/16/stambandsknottror/. LĂ€st 9 september 2026.
- â Annika Lund. âStĂ€mmer din stĂ€mma?â. ki.se. https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/popularvetenskapliga-teman/tema-relationer-identitet-och-sexualitet/stammer-din-stamma. LĂ€st 9 september 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Rydell, Roland (2024). âStrukturella röststörningarâ. i Hartelius, L. et al.. Grundbok i logopedi. sid. 433-445
- â Jones, N.N.; Song, S.A. (15 juli 2023). âReinke Edemaâ. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK594275/. LĂ€st 15 september 2026.
- â Kaur, K.. âLaryngeal cystsâ. PathologyOutlines.com. https://www.pathologyoutlines.com/topic/larynxcyst.html. LĂ€st 15 september 2026.
- â Sally Robertson (30 december 2022). âWhat is Vocal Hemorrhage?â. news-medical.net. https://www.news-medical.net/health/What-is-Vocal-Hemorrhage.aspx. LĂ€st 15 september 2026.
- â Robert W. Bastian. âLeukoplakiaâ. laryngopedia.com. https://laryngopedia.com/leukoplakia/. LĂ€st 15 september 2026.
- â Mincheva-Nilsson, L. et al. (24 maj 2011). âStudie av larynxpapillom i Norra Sverigeâ. LĂ€kartidningen. https://lakartidningen.se/vetenskap/studie-av-larynxpapillom-i-norra-sverige/. LĂ€st 15 september 2026.
- â Rivera, G.A.; Morell, F. (8 augusti 2023). âLaryngeal Papillomasâ. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK562327/. LĂ€st 15 september 2026.
- â Ylitalo, R.; Lindestad, P.Ă . (2000). âLaryngeal Findings in Patients with Contact Granuloma: a Long-Term Follow-Up Studyâ. Acta Oto-Laryngologica 120 (5): sid. 655-659. doi:.
- â Hosn, O.A.; Sutton, A.E.. âAcute laryngitisâ. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK534871/. LĂ€st 19 september 2026.
- â âUnderstanding laryngitisâ. The Voice Foundation. https://voicefoundation.org/health-science/voice-disorders/voice-disorders/laryngitis/understanding-laryngitis/. LĂ€st 19 september 2026.
- â Hanna Norman (2022). âRösten och Ă„ldrandetâ. hannanorman.info. https://hannanorman.info/2022/08/20/presbyfoni/. LĂ€st 20 september 2026.
- â âFord Classification for Sulcus Vocalisâ. otoscape.com. 2022. https://www.otoscape.com/eponyms/ford-classification-for-sulcus-vocalis.html. LĂ€st 20 september 2026.
- 1 2 3 4 5 Rydell, Roland (2024). âNeurologiska röststörningarâ. i Hartelius, L. et al.. Grundbok i logopedi. sid. 447-454
- 1 2 âVocal Fold Paralysisâ. National Institute on Deafness and Other Communication Disorders. 2011. https://www.nidcd.nih.gov/health/vocal-fold-paralysis. LĂ€st 20 september 2026.
- â Robert W. Bastian. âSuperior Laryngeal Nerve (SLN) Paralysisâ. laryngopedia.com. https://laryngopedia.com/superior-laryngeal-nerve-sln-paralysis/. LĂ€st 20 september 2026.
- â Hanna Norman (2025). âNya rön om Spasmodisk dysfoniâ. hannanorman.info. https://hannanorman.info/2025/01/13/spasmodiskdysfoni/. LĂ€st 20 september 2026.
- â Newland, D.P.; Novakovic, D.; Richards, A.L. (2022). âVoice Tremor and Botulinum Neurotoxin Therapy: A Contemporary Reviewâ. Toxins 14 (11): sid. 773. doi:.
